Meny
  • Just bakom det nya kontorshuset, höjer sig i dag tre silos i grå betong mot himlen, en påminnelse om det myller av aktiviteter och funktioner som fanns i hamnen under århundradet före Öresundsbrons tillkomst.
    Foto: Staffan Åkerlund
    ,
    Efter tredje våningen börjar huset smalna av genom det sluttande taket. Högst upp finns den minsta ytan, som delvis kommer att hyras ut för exempelvis konferenser.
    Foto: Staffan Åkerlund
    ,
    Lars Asklund är arkitekten bakom kontorshuset Dragörkajen i Limhamn i Malmö.
    Foto: Staffan Åkerlund
    ,
    Dragörkajen ligger alldeles intill vattnet och sätter sin egna signatur på området.
    Foto: Staffan Åkerlund

Profilstarkt kontorhus öppnar sig mot Öresund

Profilstarkt kontorhus öppnar sig mot Öresund

I arkitekten Lars Asklunds visionära kontorshus Dragörkajen i Limhamn i Malmö är känslan som att stå på kommandobryggan på ett större fartyg. Huset har stora arkitektoniska kvaliteter och flera djärva tekniska lösningar för driften. Nu nomineras Dragörkajen till Årets Bygge 2015.

När Lars Asklund ser ut över horisonten där han står på sjätte våningen i det nya kontorshuset med namnet och adressen Dragörkajen i Limhamn ser han Öresundsbron elegant sträcka sig över sundet mot Köpenhamn. Han kan glädja sig åt att utsikten kommer att bestå för evigt. Ingenting kommer att byggas mellan hans nya hus och havet.

För den som anländer med båt i framtiden till den stora småbåtshamn som ska anläggas framför huset, kommer den anslående byggnaden att fungera som en fyrbåk. Inte minst under dygnets mörka timmar då speciell nattbelysning är påslagen i hela huset.

Byggnadens skarpa profil har sin högsta höjd mot syd och öppnar sin fasad mot havet vid exakt den plats där färjorna tidigare anlöpte. Påfartsramperna finns fortfarande kvar. När Öresundsbron stod klar stängdes färjeläget och det var länge ovisst hur de attraktiva hamnkvarteren skulle utvecklas.

Från översta våningen i Lars Asklunds visionära kontorshus vid havskanten är upplevelsen för betraktaren att stå på kommandobryggan på ett större fartyg som har lagt till med aktern mot kajen för att släppa på passagerare och fordon. Längre in på kajen, just bakom det nya kontorshuset, höjer sig i dag tre silos i grå betong mot himlen, en påminnelse om det myller av aktiviteter och funktioner som fanns i hamnen under århundradet före Öresundsbrons tillkomst. 

Om några få år får dessa hamnsilos nytt liv. De ska byggas om till bostäder och olika verksamheter och blir kvar för att understryka och accentuera kvarterens hamnkaraktär. Under arbetet med Dragörkajen har Lars Asklund periodvis dagligen diskuterat med stadens arkitekter och är väl förtrogen med stadens ambitioner för området.

Ambitionen är att Malmö ska förvalta det befintliga kulturarvet på ett sätt som präglas av varsamhet och ödmjukhet inför varje byggnads arkitektoniska och kulturhistoriska värde. När staden lyckas med det så utvecklas bebyggelsen så att den kan hålla ännu längre, är Malmö stads förhoppning med den strategiskt styrande översiktsplanen.

Lars Asklunds egen ambition är att det profilstarka kontorshuset Dragörkajen ska vara en signaturbyggnad för Malmö stad.  På den plats där färjorna lämnade Malmö för överfarten till Dragör och Danmark ska stadens största småbåtshamn anläggas. Det första som möter den inkommande båttrafiken är Dragörkajens siluett som tornar upp sig i vattenlinjen framför stadsdelens framväxande bostadskvarter som i övrigt i stil och gestaltning kommer att präglas av linjer och former som för tankarna till Malmös BO 01, Hammarby sjöstad eller Norra Djurgårdsstaden i höjd och materialval.

I detta sammanhang har Dragörkajen alla möjligheter att sätta sin alldeles egna signatur på området vid vattnet.

Lars Asklund som erbjöds marken av kommunen och förvärvade tomten behövde en resursstark partner .  Det hittade han i fastighetsbolaget Klövern som blev majoritetsägare.

Tillsamman bildade de Dragörkajen AB som investerade 50 miljoner kronor i projektet. Peab fick totalentreprenaden och höll i såväl byggentreprenaden som markentreprenaden och upphandlade konstruktören Conbytec från Lund och övriga entreprenörer, projektörer och installatörer.

– Förprojekteringen gick utmärkt. Jag arbetade med riktigt bra konsulter som begrep vad jag ville och som inspirerade till nya djärva tekniska lösningar, säger Lars Asklund. Målsättningen var att bygga ekologiskt, ekonomiskt och med låga driftskostnader. Huset är eluppvärmt med värmepumpar på taket.  Huset har ett Daikin-system där man på varje våningsplan jämnar ut temperaturen mellan nord- och sydsidan.

En speciallösning som Skånesommaren inbjuder till är de öppningsbara tvåglasfönstren. De är av Lars Asklund högt uppskattade – ”de ger inga färgförändringar”.

Det tillåter rummen att följa utetemperaturen.

– Eftersom luften inomhus är torrare känns det ändå svalt och det sparar otroligt mycket energi, konstaterar han glatt efter den första, rekordvarma sommaren med huset i drift.

Huset är i likhet med flera tidigare Asklundprojekt baserat på en tung betongstomme med förmåga att lagra mycket av den solenergi som alstras under sommaren och som därmed gör huset värmetrögt. Och de stora ljusinsläppen från sydsidan når långt, långt in i huset.

Byggstarten skedde i maj 2013 och 16 månader senare, sommaren 2014 kunde projektet invigas – ett kontorshus med säregen, marin profil med 1 500 kvadratmeter kontorsytor och restaurang och butik i bottenvåningen.

De första hyresgästerna i prestigeprojektet i den nya stadsdelen var Limhamns­juristen och mäklarfirman Peter Landgren & Co. De sitter på fjärde respektive andra våningarna.

De sex våningsplanen har alla balkong mot söder och en fantastisk utsikt mot vattnet. Rummen är ljusa och luftiga och har flexibla lösningar som lätt anpassas efter hyresgästernas behov.

Efter tredje våningen börjar huset smalna av genom det sluttande taket. Högst upp finns den minsta ytan, som delvis kommer att hyras ut för exempelvis konferenser och blir därmed tillgängliga för husets övriga hyresgäster.

Lars Asklund ser Dragörkajen som sitt hittills främsta projekt. Han ger ur ett byggherreperspektiv totalt sett projektet väl godkänt – på grund av en tre månader lång försening av glasfasaderna till sydsidan. Budgeten höll måttet.

– 50 miljoner för nästan 2 500 totalyta inklusive den vattentäta betongkällaren gav oss ett hus till en kostnad av 20 000 kronor per kvadratmeter. Det är mycket bra, säger Lars Asklund. Men han har fått kämpa hårt för att få sina ursprungsidéer med sig genom hela totalentreprenaden.

– Jag är nog ovanligt envis. Därför gick det bra. Men få arkitekter gillar totalentreprenader som stänger ute arkitekterna. Min ingång var ju också byggherreperspektivet. Det är få arkitekter förunnat.

Dragörkajen i korthet
  • Byggherre: Dragörkajen AB
  • Arkitektskiss: Lars Asklund
  • Arkitekt: Panorama Arkitekter
  • Konstruktör: Conbytec
  • Totalentreprenad: Peab
  • Elentreprenör: El & Säkerhet i Skåne
  • Ventilationsentreprenör: VS-Vent i Syd
  • Markentreprenör: Peab Anläggning
  • Målningsentreprenör: Schööns Måleri
  • Golventreprenör: Skånes Parkettslip
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043