Meny
  • Plast står i fokus under Nordbygg 2018.
    Foto: Materialbiblioteket

Plasten står i centrum

Plasten står i centrum

Plast som byggmaterial kommer att uppmärksammas på Nordbygg. Tidningen Byggindustrin gjorde en koll i branschen om hur framtiden ser ut för det vanligtvis ganska så osynliga byggmaterialet. – Plast har fått ett eget existensberättigande, säger arkitekten Andreas Martin-Löf.

Plast är byggenas doldis. De får sällan en särskilt framskjuten plats utan brukar mer vara det material som byggs in. Polystyren (frigolit) har länge varit en tacksam isolering och plast av olika slag ingår i rör, kablar och slangar för golvvärme. Nordbygg brukar varje år försöka slå ett slag för ett visst material och i år har turen kommit till plast. I tävlingen Nya ögon på plast bjöds arkitektstudenter in för att rita det mest spännande besökskafét till mässan. Vinnarna blev Tobias Jansson och Oscar Forsman Arkitekthögskolan i Umeå.

– Vi ville bygga enkelt och avskalat och framhäva plastelementen. Kanalplasten är väldigt lätt och hela konstruktionen går enkelt att ta ner och bygga upp på nya ställen. Det har varit kul att utforska plast som material, vi är inte alls vana vid det. Nu ska det bli kul att få se det färdigbyggt. Vi har skypemöte med konstruktörerna varje vecka, säger Tobias Jansson.

Andreas Martin-Löf är en annan arkitekt som har fastnat för plast. Han har använt det som fasadmaterial i flerbostadshus vid flera tillfällen.

– Jag har använt en polykarbonatfasad som till att börja med var utvecklad för växthus. Det ger ett starkt formuttryck till en relativt låg kostnad.

”När nya material föds försöker man ofta efterlikna eller ersätta material som redan finns. Men plast är inte längre en kemisk ersättning för något”, säger arkitekten Andreas Martin-Löf.
Foto: Rune Buch.

Båda exemplen kommer från samarbetet med Junior Living och deras skapande av smålägenheter för unga. I Knivsta valde Andreas Martin-Löf en heltäckt fasad med utskurna hål och i Västberga i Stockholm blev det loftgångar som täcktes av ett rutmönster av polykarbonatpaneler och aluminiumraster. Andreas Martin-Löf jobbar även med inredningsdesign och har tagit fram en serie lampor i terazzo. Det är vanligtvis ett cementbaserat material men om det tillförs plast blir det ännu stabilare.

– Då blir materialet mer lämpat för köksbänkar och fönsterbräden. Så man kan konstatera att plast finns med i många olika sammanhang, men mycket hamnar inte på första parkett.

När Stockholm Continental byggdes för några år sedan var Andreas Martin-Löf ansvarig arkitekt för de exklusiva bostadsrätterna ovanpå hotellets tak. Även där använde han en variant av plast för köken.

– Jag valde ett supermatt laminat till bland annat köksluckor och täcksidor, alltså de ytor som man normalt lackar. Men lack har inte samma hållbarhet som laminat. Det finns en ny generation laminat som till och med är självläkande. Om man stryker på en repa så försvinner den. Tidigare har laminat varit detsamma som en billig och tålig yta som inte alls ansetts som något exklusivt. Men det har ändrats och vi har gått in i en ny tid med en ny generation laminat.

Andreas Martin-Löf talar om att plasten efter sina första cirka 150 år som material nu fått sitt eget existensberättigande.

– När nya material föds försöker man ofta efterlikna eller ersätta material som redan finns. Men plast är inte längre en kemisk ersättning för något. Jag tycker att det är roligt att hitta användning för plast där man lyfter upp det som det viktigaste materialet.


Plastfönster har aldrig riktigt slagit igenom lika stort i Sverige som söderut i Europa. Cirka 15 procent av de fönster som säljs i Sverige är i plast, berättar Kenny Elg på företaget Plastfönster i Avesta.

I och med att fler plaster blir nedbrytbara och tillverkade av förnyelsebara material kommer intresset för dem bara att öka i framtiden, spår Andreas Martin-Löf.

– Det mesta vad gäller plast är fortfarande ogjort. Det experimenteras mycket med att blanda in träflis och andra material i plast. Inte minst när det gäller 3D-printing så är plast det mest naturliga materialet att printa och där går utvecklingen nu väldigt fort både för oss arkitekter och för byggindustrin.

Björn Florman arbetar på Materialbiblioteket som tillhör Stockholmsmässan. Verksamheten är öppen för branschfolk och i deras showroom kan besökarna titta och känna på olika material, fråga om råd och gå utbildningar. Han menar att Sverige är ett ganska konservativt land när det kommer till material som ska synas. Det är mest trä och puts som gäller.

Björn Florman, Materialbiblioteket.
Foto: Elise Florman.

– I Danmark och Tyskland syns plast mycket mer i det estetiska. Att uttrycka effekter och använda plast i exempelvis fasader är vanligare där, säger Björn Florman.

De senaste tio åren tycker Björn Florman att fler har börjat se plastens tekniska värden. Den är lättbearbetad och beständig på ett sätt som många naturmaterial inte är.

– Akryl är ett lyxmaterial i sig nu. Man hör designer och arkitekter tala om äkta plast och det används på allt lyxigare ytor. Det är lite skillnad från när bakeliten togs fram på 1800-talet som en ersättare, ett fuskmaterial, för elfenben och sköldpaddsskal.

Det som ligger mest i tiden just nu gällande alla material, inte bara plast, är enligt Björn Florman trenden att tillverka material av någon form av spill.

– Vi har en spånskiva gjord på spill från öltillverkning. Andra skivmaterial har tagits fram med spill från kaffe- och chokladbönor och stjälkarna från vinproduktion.


Låg kunskapsnivå

Kunskapsnivån i branschen om hållbarhet och plast är låg, anser han.

– Det är förvånansvärt många som tror att bara för något är neongrönt och i plast så är det miljöfarligt men att ett fibröst material i brunt inte är det.

Han ser att plastens nackdel är att den fortfarande till stor del görs av fossila material, främst olja men också naturgas. Fördelarna däremot är att den bearbetas i låga temperaturer som inte kräver så mycket energi som riskerar att vara klimatpåverkande. Jämfört med till exempel stål som kräver cirka 1 500 grader för att bearbeta smälter plast vid ungefär 200 grader. Plast går även bra att materialåtervinna.

– Men vi behöver bli bättre just materialåtervinning. Idag eldas alltför mycket upp i det som kallas energiåtervinning. Den som är intresserad av att använda plast i byggnation skulle jag råda att använda en vanlig plast. Då är det mer sannolikt att det finns system för återvinning. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det bättre än att använda någon väldigt speciell variant.


LÄS MER: "Var särskilt noggrann om du har handlat plast utanför EU"

Lena Lundberg arbetar på Innovations- och kemiindustrierna (IKEM), som är en bransch- och arbetsgivarorganisation som företräder bland annat plastbranschen. Hon håller med om att det i Sverige inte alls återvinns tillräckligt mycket plast. 41 procent går till materialåtervinning och 59 procent eldas i landets värmeverk, enligt IKEM. I en del europeiska länder har de kommit mycket längre än i Sverige med att samla in olika typer av byggmaterial. Främst PVC, som är den mest använda plasten inom byggsektorn, samlas in och återvinns i nya produkter.

– Tyskland var tidigt ute på grund av deras lagstiftning. Idag står de för hälften av all PVC som återvinns från byggsektorn i Europa. Även Storbritannien ligger väl framme idag, säger hon.


NPG:S återvinningssystem omfattar rör och rördelar av PVC, PE och PP. Insamlat material sorteras, tvättas och återvinns. NPG har insamlingscontainrar på 7 platser i Sverige.

I Sverige tas främst installationsspill, till exempel från kantskärning vid golvläggning, till vara i ett branschinitierat system som är gemensamt för golvbranschen. Även Nordiska plaströrgruppen har sitt eget insamlingssystem.

Fördelarna med plast menar Lena Lundberg är att det går åt mindre energi i tillverkningsfasen och att produkterna är lätta, vilket gör att det behövs mindre energi för transporter. Även ur ett arbetsmiljöperspektiv är plastmaterialen, till exempel rör, lättare att lyfta på plats. De lämpar sig även väl för ett cirkulärt flöde. IKEM får ofta svara på frågor gällande miljö- och hälsoaspekterna när de är ute och talar om plast.

– Mjukgörarna har bytts ut och även i äldre material ser vi att det inte är några risker. Kemikalien som ingår kan vara farlig men det betyder inte att plasten i sig är det. Att byta ut gamla golv till linoleum är överilat. Men för den som ska köpa nytt är det viktigt att kontrollera vem man handlar av. Idag ligger problemet hos produkter som importerats till EU och som inte uppfyller kraven, säger hon.


Plasttak till driftsbyggnad i Larvik, Norge, levererat av Protan. Taket har utformats så att det kan lagra vatten vid skyfall för att förhindra översvämning av dagvattennätet.

Pontus Alm på IKEM tror att plast går en ljusnande framtid till mötes. Klimatförändringarna gör att fler material behöver stå emot vind och regn. Det satsas även mer och mer på biobaserade plaster där råvaran exempelvis är majs eller sockerrör. Sågspån och växtfibrer kan användas som fyllnadsmaterial i plaster. I Sverige skulle det troligen handla om spill från skogsråvaror, menar Pontus Alm. Idag går cirka 4 procent av all olja som tas upp till framställning av plast.

– Men kunden måste vara beredd på att betala lite mer för biobaserade plaster för i dagsläget är de något dyrare än de som baseras på olja och gas, säger han.

Det finns även en förhoppning om att koldioxid ska kunna bli råvara för tillverkning av plaster.

– Företaget Covestro har tillsammans med andra startat ett projekt där koldioxid ska användas som en byggsten i plast. Det ligger nära till hands eftersom plast i grunden är kedjor av kolmolekyler, säger Pontus Alm.

Andra framtidslösningar med plast som vi kan få se mer av tror Pontus Alm kan vara solpaneler integrerade i tak och skräddarsydda lösningar med hjälp av 3D-teknik där allt större detaljer kan tillverkas. Led-belysningen har redan lett till nya användningsområden där belysning och plast kombineras lättare eftersom det inte längre blir så varmt som under glödlampornas tid.

– Jag tror också på mer plast i stylade väggelement och även i kompletta lättviktsmoduler med sandwichelement och i nya allt mer effektiva isoleringsmaterial, säger han.

"Viktigt att vara närvarande"

Mix Selder har utvecklats som ledare sen förra nomineringen till Guldhuset.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/viktigt-att-vara-narvarande-26663

"Nya roller inte en lösning i sig"

Stina Oja är van vid förändringsarbete.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/nya-roller-inte-en-losning-i-sig-26664

"Jag vill förändra världen till det bättre"

Petter Bengtsson har avancerat snabbt.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/jag-vill-forandra-varlden-till-det-battre-26665

"Man behöver inte styra i hemlighet"

Tydlighet och lyhördhet kännetecknar Martin Thörnblad.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/man-behover-inte-styra-i-hemlighet-26667

ESS ger energi till Lund med smart fjärrsystem

Forskningsanläggningens överskottsvärme ger staden energi.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ess-ger-energi-till-lund-med-smart-fjarrsystem-26626

Kristina Gabrielii har valt att vandra sina egna vägar

Från storbolag till egen firma.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/kristina-gabrielii-har-valt-att-vandra-sina-egna-vagar-26618

”Staten måste säkra kvalitén när branscher tar över”

Lars Tullstedt hoppas fler branscher tar ansvar för utbildingen.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/staten-maste-sakra-kvaliten-nar-branscher-tar-over-26612

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629

Här driver branschen sina egna gymnasier

Maskinentreprenörerna har startat åtta utbildningar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/har-driver-branschen-sina-egna-gymnasier-26610

Därför blev ME gymnasieägare

Branschen skriker efter arbetskraft.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/darfor-blev-me-gymnasieagare-26611

Miljölyft ger bred effekt

Satsning av Peab har ökat engagemanget hos de anställda.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/miljolyft-ger-bred-effekt-26540