Meny

Passiv partnering i ort på frammarsch

Passiv partnering i ort på frammarsch

När tillväxtkommunen Älmhult skulle bygga en ny skola var tidsplanen pressad. Tack vare lyckad partnering har passivhuset Elmeskolan blivit en framgång. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2018.

De senaste två åren har Älmhults kommun fått en rejäl skjuts. Det nya Ikea-varuhuset med tillhörande innovationscentrum är en självklar motor. Möbeljätten är en magnet för både inhemsk och utländsk arbetskraft och när den kommunalt drivna internationella skolan behövde nya lokaler var placeringen i den nya stadsdelen ett bra alternativ. Många nyanlända har också sökt sig till Älmhult.

– Vi är utsedda till årets tillväxtkommun 2017. Under de två senaste åren har elevantalet i grundskolan ökat med cirka 250 elever. Det är mycket i en så här liten kommun. Inte minst den internationella skolan har behövt nya lokaler en längre tid och vi har haft tillfälliga lösningar för att klara av det, säger Eva Jönsson, grundskolechef i Älmhults kommun.

Kort och gott: Älmhults kommuns behov av en ny skola var stort. Beslutet om att bygga den nya skolan, Elmeskolan, med internationell förskola och skola samt svensk grundskola upp till årskurs sex, togs i februari i fjol. Att det skulle bli en passivhuskonstruktion var ett beslut från politiken.

– Vi hade inte tänkt det från början. Det kom en motion från politiskt håll. Egentligen är passivhustekniken heller ingen raketforskning. Det kräver lite mer samordning i början och man behöver se över var köldbryggorna finns, säger Lars Lund, fastighetschef på Älmhults kommun.

Den kompakta formen är en viktig del i passivhusdesignen. Så få hörn som möjligt är modellen.
Foto: Anders Siljevall

Arkitekten Mikael Gustafsson, Horisont Arkitekter, fyller i:

– Det mest avgörande är målet att med en medveten och genomtänkt utformning minimera behovet av mängden köpt energi och för att skapa en hög lufttäthet.

Elmeskolan blir certifierade efter den tuffa internationella passivhuskraven framställt 1989 av Passive House Institute i Darmstadt. Värmebehovet ska ligga under 15 kWh/m2/år vilket Elmeskolan nästan har halverat till 8,6 kWh/m2/år. Att minimera värmebehovet i denna omfattning gör att skolans köpta energi ligger under 20kWh/m2/år för värme, varmvatten och fastighetsel. Därutöver producerar skolan även egen el via solceller på taket.

Utöver de höga energikraven finns även krav på kvalitet och komfort. Under hela byggnationen har det funnits kvalitetskontroller, samtliga köldbryggor beräknade och viktiga byggmoment fotodokumenterade. Genomföringar är minimerade, lufttätheten långt under kravnivån (0,30) – 0,10–0,13 l/m2/s och taket har bland annat enbart infästningar för solcellerna.

Många fönster är inget hinder i ett passivhus. Med rätt isolering kan det sammanräknade u-värdet ändå hållas på rätt nivå.
Foto: Anders Siljevall

Viktigast av allt är att eleverna ska trivas i skolan och därför ställs i passivhusen krav på både bästa vinter- och sommarinomhusklimat. I skolan kommer man inte känna kallras eller drag och under sommartiden är det svalt i klassrummen, en utvändig solavskärmning och en passiv kylning via marken liksom behovsstyrd ventilation bidrar till högsta inomhuskomforten.

Tidsplanen har varit pressad. Skolan behövde kunna tas i bruk redan till höstterminen och att få tag på byggmaterial kan vara svårt under högkonjunktur.

–  Det har varit en pressad byggprocess. Det visste vi när vi gav oss in i det. Skolan behövde starta i augusti, säger Eva Jönsson.

Mikael Gustafsson, arkitekt på Horisont Arkitekter, Håkan Stjernqvist, vd och marknadsansvarig på Dynacon, Lars Lund, fastighetschef på Älmhults kommun, Eva Jönsson, grundskolechef på Älmhults kommun, och Ida Martinsson, arbetsledare på Dynacon.
Foto: Anders Siljevall

För att få en så effektiv byggprocess som möjligt har Älmhults kommun och entreprenören Dynacon arbetat enligt partnering, en ny erfarenhet för kommunen som har spelat väl ut.

– Vi är mycket mer delaktiga i själva byggprocessen. Man är med från projektering och framåt och vi projekterar och bygger samtidigt, vilket gör det möjligt att ta besluten vid rätt tillfälle, säger Lars Lund.

Och bygget har gått snabbt. De första väggarna restes i vecka 42 i fjol. Slutbesiktning sker den 15 december och skolstarten i augusti klarades av utan bekymmer.

Håkan Stjernqvist, vd och marknadsansvarig på Dynacon, tycker att samarbetet med kommunen har fungerat bra.

– Byggherrens välvilja och ambition är mycket viktigt i sammanhanget. Kommunen har hela tiden haft inställningen att det här ska lyckas. I en annan entreprenadform vågar man inte ta beslut, säger han.

Mikael Gustafssons erfarenhet är att partnering håller på att slå igenom i landets kommuner.

– Tid, kontroll och innovationsförmåga är viktigt när man har en pressad tidplan, säger han.

Den internationella skolan har satt stor prägel på Elmeskolans utformning.
Foto: Anders Siljevall

Tidigt i processen togs passivhuskonsulter in för en informationsträff där passivhustekniken gicks igenom för alla inblandade. Även byggarna var med, vilket de inblandade tror har varit viktigt för att skapa både entusiasm och förståelse för tänket. Håkan Stjernqvist har varit med om ett par passivhusprojekt tidigare.

– Ett bostadsprojekt och en tennisarena. Man anstränger sig mycket när man gör det och vet vad som är målet. I båda fallen har värdena till och med blivit bättre än vad som var tänkt från början. Upphandlingsformen har varit bra även i passivhustänket. Man har jobbat som ett team. Även om vi byggare protesterar mot nya metoder först, är det stimulerande sen. Vi lär oss väldigt mycket, säger Håkan Stjernqvist.

 

LÄS MER: En kunskapslänk mellan stad och land

Mikael Gustafsson ser också stora fördelar med att jobba i partneringform i passivhusbyggen.

– Det är en lösnings-fokuserad arbetsform. Man måste hitta rätt leverantörer, rätt metoder och tekniska lösningar. Det kan dock vara svårt att hitta leverantörer som når upp till kraven på certifierade produkter på vår lilla marknad, säger han.

Fönster är ett exempel. Den spontana tanken är att ett passivhus ska ha få och små fönster. Men Elmeskolan har många stora fönster, som både skapar ljus på insidan och är dekorativa på utsidan. Här handlar det om att isolera och skapa täthet ordentligt.

– Fönstren har u-värden som i vanliga projekt men är överisolerade. När u-värdet för hela huset mäts är det det sammanlagda u-värdet för hela fönsterkonstruktionen inklusive kram, drevning och ett obrutet isolerskikt som räknas. Mycket handlar om hur fönstren placeras och monteras, säger Mikael Gustafsson och berättar att ett större problem har varit de stora fasadpartierna och ytterdörrarna i konstruktionen.

– Eftersom vi inte kunde hitta certifierade partier var de ett större bekymmer än fönstren. Det handlar om att det ska finnas rätt produkter på marknaden. Vi hade täta kontakter med Glas Lindberg/ SAPA om konstruktionen på deras partier och gemensamt hittade vi en lösning på problemet.

Elmeskolan har stora lekytor för både skol- och förskolebarnen.
Foto: Anders Siljevall

Skolkökets frysar har förlagts utanför skolan men nås givetvis inifrån. Trots att isoleringen i frysen är bra blir detta ytterligare ett sätt att förbättra u-värdet inne i skolan.

En intressant teknikutveckling har gjorts med Elmeskolans stomme, som Strängbetong har levererat. I grundutförandet isoleras den med cellplast.

– Vi valde en mer högvärdig isolering som gav ett tunnare isolerskikt och därmed möjlighet till att ha tunnare kramling och då en reducerad köldbryggeeffekt. I processen med att utveckla detta har leverantören sagt att detta är något som är intressant att ta vidare i sin egen produktutveckling och med möjlighet till att kunna erbjuda certifierade produkter. Strängbetong har utvecklat sina redan etablerade produkter och förfinat tekniken runt dessa. Det gäller infästningar och övriga skarvar och upplag., säger Mikael Gustafsson.

Elmeskolan har en kompakt form, vilket är en viktig faktor för passivhus. Ju färre hörn desto bättre. Detta är också anledningen till att skolan har fått två plan. Överlag är skolan yteffektiv och har på många sätt övergett ett gammalt klassrumstänk.

– Skolmiljön har varit väldigt lik sedan 1800-talet. Här har vi fått tänka till och kombinerat användningen för flera ytor, säger Eva Jönsson.


På korridorernas utställningsväggar kan eleverna redovisa projekt.
Foto: Anders Siljevall

Ett exempel är att Elmeskolan har speciella ytor för fritidsverksamheten men de är utformade och placerade så att de används som grupprum och studierum under skoldagen och omvänt så kan fler lokaler utnyttjas av fritids utanför skoltid.

– Det finns gott om kreativa miljöer, med utställningsväggar i korridorerna, säger Lars Lund.

Mikael Gustafsson berättar att skolans internationella del, som är certifierad enligt IB-systemet där alla elever världen över studerar efter samma läroplan, på många vis har gett den annorlunda skoldesignen.

– Vi har designat för en att kunna möta en flexibel pedagogik och varierande arbetssätt och gruppstorlekar. Detta är delvis betingat av att det är en internationell skola men möter också utvecklingen inom den kommunala skolan, säger Mikael Gustafsson.


LÄS MER: Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Eleverna får också ro genom att avdelningarna har egna groventréer och kapprum.

– Det är inga genomgångsytor. När du går in på din avdelning så är du där. Du störs inte av förbipasserande som är på väg någon annan stans. Det är viktigt att skapa den ordningen och det flödet, säger Mikael Gustafsson.

Energi och pedagogik har inte varit de enda parametrarna. En hel del tanke har även lagts på säkerheten.

– När vi planerade skolan skedde skolattacken i Trollhättan. Det gjorde att vi valde att minimera antalet ingångar. Jag som har arbetat länge i skolmiljö tänkte först att jag inte skulle vilja att alla skulle in och ut på samma ställe, men jag fick helt tänka om, säger Eva Jönsson.

Totalt finns det fyra entréer i hela skolkomplexet.

LÄS MER: Ett nav för forskning och möten i Uppsala

– Det finns en huvudentré som ska användas morgon och kväll. Den är också bemannad. Att ha få entréer gör det lättare att ha koll. Om det uppstår en situation begränsas all inpassage till en entré, säger Mikael Gustafsson.

Ett talande larm hör också till säkerhetslösningarna i skolan, något som har blivit uppmärksammat.

Elmeskolan har plats för totalt 800 elever. I ett Älmhult som just nu växer så det knakar dröjer det inte länge förrän skolan är full.

– Den internationella delen med 400 elever har redan flyttat in. Den delen av skolan som är färdig är redan full. Vi är snart uppe i 800 elever efter att den sista delen på skolan blir klar till den 15 december, säger Eva Jönsson.

Elmeskolan i korthet

Byggherre: Älmhults kommun.

Hyresgäst: Älmhults kommun, utbildningsförvaltningen.

Byggentreprenör: Dynacon.

Arkitekt: Horisont Arkitekter.

Passivhuskonsult: IG Passivhus Sverige.

Teknik passivhus: Enerwex Växjö.

Byggledning: M&R Byggkoordinator i Växjö.

Stomentreprenör: Strängbetong.

Markentreprenör: Gustav R Johansson AB Ljungby.

VS-entreprenör: Bravida Sverige.

Vent-entreprenör: JFK Klimatservice.

El-entreprenör: Elub.

Konstruktör: Structor.

Styr-entreprenör: Kieback & Peter.

Markprojektering: Pehrsco.

Elprojektering: ÅF Infrastruktur.

Ventprojektering: Enerwex.

Storköksprojektering: Ingmar Jonhassons ingenjörsbyrå.

Styrprojektering: Kieback & Peter.

Brandkonsult: Brand & Riskanalys Växjö.

Entreprenadform: Totalentreprenad i samverkansform partnering.

Ersättningsform: Fast del och en rörlig del.

Entreprenadkostnad: 214 miljoner kronor.

Slutkostnad: Slutkostnad ännu inte reglerad.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806