Meny

Pannan öppnar för energieffektiv värme i Linköping

Pannan öppnar för energieffektiv värme i Linköping

Gärstadsverket i Linköping har fått tillökning. Med den nya kraftvärmeanläggningen Lejonpannan ska utsläppen av växthusgaser minska med upp till 97 000 ton per år genom att kol- och oljeeldad energiproduktion i kommunen fasas ut. Nu nomineras Lejonpannan till Årets Bygge 2017.

För den som kommer åkande längs E4 förbi Linköping går Tekniska verkens nya glasbyggnad inte att missa där den tronar intill sin systerbyggnad i rutnätsstål och glas. För arkitekterna från Winell & Jern Arkitekter var det många turer innan kommunen satte ner foten kring hur byggnaden skulle se ut och godkände detaljplanen. I och med att byggnaden är så väl synlig från E4:an var kommunen väldigt mån om gestaltningen.

– Vi landade i att göra en släkting till det befintliga huset. För kommunen var det viktigt att vi hade en viss mängd glas och hög transparens till exempel, berättar Bengt Winell från Winell & Jern Arkitekter.

Kommunen var noga med gestaltningen av Tekniska verkens nya glasbyggnad.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Linköpings nya kraftvärmeverk Lejonpannan invigdes i våras. Den 15 maj 2016 tog Tekniska verken över byggnaden.

Då hade bygget pågått sedan augusti 2013. Att bygga Lejonpannan har krävt ett stort mått av samarbete av de involverade parterna. Bygget av själva huskroppen och de viktiga installationerna har skett samtidigt.

Att samordna alla olika aktiviteter har varit det mest utmanande i projektet, det är både byggherrerepresentanten Marcus Mattsson och Jan Drott, projektchef för byggentreprenören Peab, eniga om.

– Samordningen, att hålla tidsplaneringen och ha koll på säkerheten när det sker så mycket på samma gång. Det har varit den stora utmaningen, säger Marcus Mattsson projektledare för bygget hos byggherren Tekniska verken i Linköping.

Framför allt har det krävts extremt mycket samarbete mellan totalentreprenören Peab och processleverantörerna.

– Alla har fått anpassa sig för att få det att fungera och insett att i slutänden är det bäst att göra det, även om man inte har varit överens om allt hela tiden, har vi alltid funnit en väg framåt. Ofta har det varit byggarna som har fått anpassa sig för att processen måste fram. Det är den vi tjänar pengar på, men samtidigt kan vi inte köra anläggningen utan ett varmt hus, säger Marcus Mattsson.

Marcus Mattsson, projektledare på Tekniska verken, Bengt Winell och Daniel Fagerlund på Winell &Jern Arkitekter och Jan Drott, projekchef på Peab, har alla haft bidragit till att Lejonpannan blev ett framgångsrikt projekt.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Det har krävts daglig samverkan mellan alla aktörer för att få det att fungera.

– Det har varit samverkan i olika steg, i projektering, montage och i driftsättning. Till exempel är det ett styrsystem som styr alla delar i byggnaden, berättar Marcus Mattsson, projektledare för bygget hos byggherren Tekniska verken i Linköping.

Under en period, när bygget var i sitt mest intensiva skede, var det fyra olika tornkranar som plockade in olika delar i huset och 300 personer som jobbade på bygget samtidigt. Då pågick montaget av själva pannan och rökgasreningen samtidigt som byggarna jobbade för att få ett tätt hus.

Att skapa transparens men inte för mycket värmeinstrålning var en utmaning för arkitekterna.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Genom att använda sig av en fastlagd mötesordning lyckades man hålla styr på projektet.

– När det var som mest intensivt hade vi lyftmöten med arbetsledningen för underentreprenörerna och vår montagesamordnare klockan 7 och montagemöte med arbetsledningen för alla inblandade klockan 8, berättar Marcus Mattsson.

En gång i veckan hölls planeringsmöten för att planera kommande större händelser i projektet.

Lejonpannan har utformats helt i 3D-miljö.

– Alla har pytsat in sina olika delar. Där kunde vi tydligt se om det blev krockar av olika slag innan man började bygga. Vi har haft förvånansvärt få fel. Och inga stora saker, som att vi har missat belastningspunkter eller så. Vi lade mycket tid på detta. Vi hade en person som satt och checkade av att alla hål och så vidare var med, säger Marcus Mattsson.

Installationerna utgör 65 procent av Lejonpannans ekonomiska värde.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Själva huskroppens installationer har ingått i Peabs byggentreprenad. Det kniviga installationstekniskt har varit att få plats.

– Funktionerna är traditionella, men de är ovanligt stora på grund av husets storlek. Stora volymer och aggregat som behandlar mycket luft. Det har varit trångt att få dem att samsas med det andra. På vissa ställen upplevde vi att det knappt fanns plats kvar till oss, säger Jan Drott.

Men inne i den färdiga byggnaden märks inget av detta. Byggnaden känns ljus och luftig när Byggindustrin får en rundvisning. Att bygga en processindustri som Lejonpannan är komplext.  Många olika installationer och utländska leverantörer var på plats samtidigt. Det ställer krav på ett noggrant säkerhetsarbete. Genom hela projektet har säkerheten varit i fokus.

– Så länge Peab var ensam entreprenör på byggarbetsplatsen var Peab Bas-U, men när processleverantörerna flyttade in och Tekniska verken tog över arbetsmiljöansvaret i juli 2014 hade man en egen Bas-U på heltid som kollade säkerheten hela dagarna, säger Marcus Mattsson.

Samtidigt hade varje leverantör sin egen skyddsrond för sitt ansvarsområde samt att hela bygget hade en gemensam skyddsrond i veckan.

– Vi har också gjort oanmälda alkoholtester, berättar Marcus Mattsson.

Det visade sig vara absolut nödvändigt.

– Vi fick skicka hem tre personer som visade sig vara påverkade, säger Marcus Mattsson.

En förutsättning för att överhuvudtaget få jobba på projektet var också att man hade genomgått SSG-utbildning, en utbildning för entreprenörer inom processindustrin, med fokus på gemensamma och relevanta kunskaper inom hälsa, säkerhet och miljö.

Lejonpannen går inte att missa inte att missa där den tronar intill sin systerbyggnad i rutnätsstål och glas.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Peab har varit totalentreprenör för byggentreprenaden enligt ABT06. Därtill har Lejonpannan haft ytterligare tre totalentreprenörer för processinstallationerna (ABA99) eftersom de utgör en så stor och viktig del i projektet. I pengar räknat utgörs 65 procent av kostnaderna för Lejonpannan av processinstallationerna och 35 procent av själva byggnaden.

– Om vi skulle göra om det igen skulle vi överväga om det fanns fördelar att rita upp huset först och sedan handla upp byggentreprenör enligt AB04, men då för fem år sedan hade vi inte den kunskapen som det kräver. Det är väldigt stora risker i ett sådant här projekt – det är Tekniska verkens största investering någonsin – och vi behövde sprida riskerna. Men med den kompetens vi har i dag skulle vi kunna projektera bygget – men inte processdelarna – själva, säger Marcus Mattsson.

I den så kallade bunkern lämpas soporna av. De kommer bland annat från Norge och Storbritannien.
Foto: Nomi Melin Lundgren

I november 2015 kunde Tekniska verken börja elda i Lejonpannan. Bränslet är avfall av diverse slag. Ungefär hälften av bränslet kommer ifrån Sverige och hälften importeras från utlandet, bland annat från Storbritannien och Norge. Totalt har Gärstaverken tillstånd att elda 600 ton avfall om året. 90 procent av energin från eldningen tas tillvara och ger både el och värme.

När pannan är i full drift ska Lejonpannan ge energi och värme åt Linköpingsborna. Kraftvärmeverkets kapacitet ligger på 500 GWh energi, vilket motsvara cirka 25 000 villors årsbehov.

– I och med bygget av Lejonpannan så minskar kol- och oljeeldning på kraftvärmeverket inne i centrala Linköping med cirka 75 procent. Lejonpannan bidrar till att minska vår användning av fossila bränslen. Totalt bidrar Lejonpannan med att minska utsläppen av koldioxid med 97 000 ton koldioxid per år, vilket motsvarar utsläppen från 30 000 bilar, säger Marcus Mattsson.

Aktörerna bakom Lejonpannan har klarat sitt uppdrag med bravur. Både tidplan och budget har hållits. Projektet har en totalbudget på 1 miljard 150 miljoner kronor, där Peabs uppdrag är värt 400 miljoner kronor.

– Ja, det ser ut som att vi fick ihop projektbudgeten och att vi har klarat det som vi satte som vårt mål, säger Marcus Mattsson. 

Lejonpannan i korthet

Byggherre: Tekniska verken i Linköping (publ).

Byggentreprenör: Peab.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: FVB.

Projektledning: Tekniska verken i Linköping.

Konstruktör: WSP.

Arkitekt: Winell&Jern.

VVS-konsult: Lintek.

El-konsult: Sweco.

Ventilationskonsult: Lintek.

VVS-entreprenör: Peab/Caverion.

Ventilationsentre­prenör: Peab/Caverion.

Elentreprenör: Peab/Caverion.

Elkraftentreprenör: Eitech Electro. 

Stomentreprenör: Peab/Marsalis.

Markentreprenör: Peab.

Pannleverantör: Steinmuller Babcock Environment.

Rökgasrening: GE Power.

Turbin: Fincantieri.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Totalkostnad: 1 150 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Humanistiska teatern först ut i Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-teater-blir-ljuslykta-i-gammalt-kvarter-25489
Från tidigare två modeller finns nya Isuzu D-Max som tio modeller, från singelhytt för dig som vill ha ett större flak och högst en passagerare, till äventyrsbilen AT35.

Bruksbil med stort modellutbud

Isuzu D-Max imponerar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bruksbil-med-stort-modellutbud-25444

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253