Meny
  • Cirkulär ekonomi handlar om att helt byta synsätt. Det handlar mycket om ett positivt synsätt där människor kan vara med och påverka, säger Laura Vidje.
    Foto: Johanna Åfreds

Nytt ekonomiskt tänkande får fäste i branschen

Nytt ekonomiskt tänkande får fäste i branschen

Nu är det cirkulär ekonomi som gäller. Det handlar om ett nytt ekonomiskt system där resurser och värden återskapas om och om igen. Tidningen Byggindustrin kommer i en reportageserie under våren att ta greppet om detta nya tänk. ”Cirkulär ekonomi gynnar affärsverksamhet, miljö och människors hälsa”, säger Laura Vidje på Esam.

Hittills har miljöhållbarhetsmålet varit att reducera, sänka, minska. Man ska äta mindre kött, åka kortare sträckor med bil och helst inte flyga alls.

– Med den logiken är känslan att det vore bättre om jag inte fanns, konstaterar Laura Vidje, hållbarhetskonsult på Esam.

I den cirkulära ekonomin däremot är målet att allt det vi bygger, producerar och konsumerar ska bli till viktiga delar i en kedja som tillsammans genererar något positivt och tillför nya värden. Tänk till exempel om bilen kan bli helt klimatneutral eller till och med något som släpper ut syre i framtiden?

– Det handlar om att introducera ett nytt tänk där man byter synsätt och ser exempelvis byggnader som producenter och inte konsumenter, något som inte bara släpper ut koldioxid utan kanske snarare bidrar till att reducera utsläppen. Ett exempel på det är plusenergihus eller de hus som är byggda för att binda koldioxid, skapa syre och på olika sätt bidra till en biologisk mångfald, säger hon.

Läs mer: Så jobbar byggarna med cirkulär ekonomi.

Det linjära tänket byts ut mot ett cirkulärt kretsloppstänk. Hittills har världen fungerat på så vis att naturresurser utvinns och används, för att därefter kastas bort. Den cirkulära ekonomin däremot innehåller fyra viktiga byggstenar, berättar Laura Vidje, som föreläser i ämnet, nu senast på en nationell kunddag arrangerad av Sunda Hus. Hon sitter dessutom med i styrelsen i det svenska nätverket Cradlenet, där även flera företag och organisationer som vill verka för cirkulär ekonomi inom samhällsbyggnad är medlemmar.

I nederländska Venlo finns ett nytt stadshus som visar hur man kan skapa biologiska och tekniskt cirkulära flöden enligt Cradle-to-cradle-principerna. Den gröna fasaden bidrar till biologisk mångfald och bättre luftkvalitet.
Foto: Ton Desar

Den första grundprincipen som Laura Vidje vill lyfta fram inom cirkulär ekonomi handlar om att skaffa sig ett systemtänk, en helhetssyn där man slutar att tänka i stuprör. Hon tar ett positivt exempel från byggbranschen i Umeå, där hon jobbar och Esam har sitt huvudkontor. Här finns ett nätverk för hållbart byggande med representanter från hela byggkedjan. Alltifrån kommun, entreprenörer, beställare, universitet och bankerna i staden träffas för att utvärdera och lära sig av varandra sedan 2008.

– Cirkulär ekonomi är inget man kan göra själv. Det kräver samverkan och att man lyfter blicken. Helst ska brukarperspektivet också finnas med, till exempel att de som ska bo i en byggnad eller stadsdel involveras, säger hon.

Steg två i den cirkulära ekonomin handlar i Laura Vidjes presentation om att satsa på förnybara energikällor.

– Medvetenheten finns redan men den går att skala upp. Särskilt om man tänker på National Geographics konstaterande om att varje timme strålar solen på jorden med lika mycket energi som används globalt under ett helt år. Det finns alltså potential.

I stadshuset i Venlo finns möjlighet att integrera nya energilösningar över tid, bland annat genom att det nuvarande energisystemet och samtliga installationer ligger synliga i byggnaden.
Foto: Ton Desar

Att främja mångfald är den tredje komponenten som ska leda till ett resilient, motståndskraftigt, samhälle som klarar förändringar. Det handlar inte bara om biologisk, utan även om kulturell och social mångfald. Att ta vara på människors kompetens, att alla ska känna trygghet och att de är välkomna att bidra med sina idéer. På så sätt får vi fram många fler lösningar och en enorm innovationskraft.

– Ett bra exempel är om vi alla bara har Windows i våra datorer och det kommer ett virus som slår ut det. Det leder till kollaps, till skillnad från om vi hade haft en mångfald av system, säger Laura Vidje.

Här är företaget Veg Techs tak, som främjar biologisk mångfald, i kvarteret Koggen i Västra Hamnen i Malmö.
Foto: Veg Tech

Att optimera kretslopp är den fjärde grundprincipen, och är även den princip som har diskuterats mest inom cirkulär ekonomi. Här blir allt en resurs för något annat i kända och säkra kretslopp där målet är att inget avfall i traditionell bemärkelse finns kvar. I ett biologiskt kretslopp handlar det om att material kan brytas ned och att produkter inte innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen. Här finns möjlighet att utveckla en lång rad produkter från naturmaterial. Laura Vidje nämner det amerikanska företaget Ecovative som tillverkar förpackningsemballage av svampmycel. Ett annat exempel är den skånske entreprenören Mehrdad Mahdjoubi och hans företag Orbital systems. Hans uppfinning är ett duschsystem som sparar 80 procent energi och över 90 procent vatten samtidigt som vattnet renas och blir renare än vanligt kranvatten.

– Det ryms så många nya affärsmodeller inom kretsloppstänket. Här frågar man sig först och främst vilka behov och krav på funktion kunden har, inte vad var och en behöver äga för att uppfylla behovet.

Då kommer man kanske fram till att alla inte behöver äga en bil, men att behovet finns att kunna nyttja en ibland. Delningsekonomin med bilpooler och lägenhetsuthyrning som Airbnb finns redan.

– Ett exempel här är det nederländska företaget Daas Baaksteen som hyr ut tegel. De tvingas designa sina produkter smart så att de är lätta att plocka isär eftersom företaget vill återbruka materialet. I stället för att allt tegel rivs ut och blir till fyllnadsmassa som ofta är alternativet, säger Laura Vidje.

Läs mer: Regeringen utreder cirkulär ekonomi.

Affärsnyttan kan gynna både privatpersoner och företag.

– För företag blir kretsloppstänket intressant om de sänker sina egna kostnader, tar nya marknader och blir mindre beroende av prisförändringar på råvaror.

Cirkulär ekonomi kräver ett helhetstänk där alla lyfter blicken. Här är den blivande stadsdelen Albano i Stockholm i fågelperspektiv.
Bild: Akademiska hus

För samhället i stort kan den cirkulära ekonomin leda till fler människor i arbete, eftersom till exempel återbruk och återvinning är mer arbetsintensivt. Här efterlyser dock många anhängare till cirkulär ekonomi en skatteväxling där uttaget av råvaror beskattas hårdare och det blir billigare att anställa. En risk med cirkulär ekonomi tycker Laura Vidje dock är att man stannar vid att bara tänka återvinning när det egentligen är så mycket större.

– En stor risk när cirkulär ekonomi diskuteras är att man plockar bitar och använder till sin egen fördel medan man ignorerar helheten. Helt plötsligt finns det företag som säger att de ägnat sig åt cirkulär ekonomi i tjugo år redan. Det gäller att tänka mer övergripande och på fler livscykler än de allra flesta gjort tidigare. Det handlar bland annat mycket om hur man jobbar med leverantörskedjan. Ett bra exempel för att nå giftfria och kända kretslopp inom bygg är Basta, Sunda Hus och Byggvarubedömningen, säger Laura Vidje.

"Alla delar av NCC kan göra ett bättre resultat"

Tomas Carlsson om sin nya vd-roll.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alla-delar-av-ncc-kan-gora-ett-battre-resultat-26814

Byggsektorn mot digital framtid

Branschen betydligt bättre än sitt rykte enligt färsk studie.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggsektorn-mot-digital-framtid-26784

Fem digitala innovatörer

Från massahantering till arbetsmiljö - här är branschens digitala pionjärer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fem-digitala-innovatorer-26785

Smidig automatväxlad låda

Utmanande provkörning av nya Iveco Daily.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/smidig-automatvaxlad-lada-26765

Strålande rivning i lugnt tempo

Kärnkraftverket Barsebäck sågas ned bit för bit.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stralande-rivning-i-lugnt-tempo-26757

”Vi behöver vara snällare mot planeten och varandra”

Lise-Lott Larsson Kolessar vill snabba på hållbarhetsutvecklingen.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vi-behover-vara-snallare-mot-planeten-och-varandra-26732

Radhus i retrospektiv

Boendeformen fyller 110 år i Sverige och fortsätter att utvecklas.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/radhus-i-retrospektiv-26735

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629

Teknikskiftet har bara börjat

Modulhusbyggare spår att bygg kommer förändras i grunden.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/teknikskiftet-har-bara-borjat-26699

"Vi försökte nog göra för mycket på en gång"

Tidigare vd:n Fredrik Anheim om NCC Komplett.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vi-forsokte-nog-gora-mycket-pa-en-gang-26700

Kompetens nyckeln till fler passivhus

Byggskolan talar med Simone Kreutzer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompetens-nyckeln-till-fler-passivhus-26674