Meny

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Nu kan de vetenskapliga samtalen nå nya höjder i Uppsala. Humanistiska teatern är en aula som både är storslagen och intim på samma gång. Nu nomineras den till Årets bygge 2018. Den är därmed först ut i Byggindustrins serie med 20 nominerade projekt som kommer att presenteras varje vecka under hösten.

Att bygga en triangulär, konformad ellips visade sig vara allt annat än enkelt. Istället för att spika form fastnade NCC för en lösning med stålformar med ställbara plyfaskivor.
Att bygga en triangulär, konformad ellips visade sig vara allt annat än enkelt. Istället för att spika form fastnade NCC för en lösning med stålformar med ställbara plyfaskivor.
Foto: Johanna Åfreds

Vad är det som har smugit sig in mellan husen strax intill Botaniska trädgården och Engelska parken i Uppsalas gamla akademiska kvarter? Det är Humanistiska teatern som med sin koniska form och brungyllene aluminiumfasad har hittat sig en plats i kvarteret som befolkas av humanister, sociologer och teologer vid Uppsala universitet. En person som är särskilt glad över byggnaden är litteraturprofessor Margaretha Fahlgren. Hon har ända sedan början av 2000-talet engagerat sig i den vänförening som jobbat för att förverkliga idén om en amfiteater för humanister. Under projekttiden har hon varit ordförande i styrgruppen.

– Vi ville få ett rum för hela universitet som har det humanistiska samtalet i botten. När de första skisserna kom 2013 var det tredje gången gillt för frågan, och äntligen kom ett beslut om ett genomförande, berättar hon.

 

De engagerade. Från vänster: Margaretha Fahlgren, Uppsala Universitet, Anders Pohl, Akademiska Hus, Jacob Melin , White Arkitekter, Johan Wiberg, NCC samt Margareta Öberg, Uppsala universitet.
De engagerade. Från vänster: Margaretha Fahlgren, Uppsala Universitet, Anders Pohl, Akademiska Hus, Jacob Melin , White Arkitekter, Johan Wiberg, NCC samt Margareta Öberg, Uppsala universitet.
Foto: Johanna Åfreds

Några ur projektets kärntrupp har bänkat sig på de röda stolarna. Det är förutom Margaretha Fahlgren även Anders Pohl, projektledare hos fastighetsägaren Akademiska Hus, Jacob Melin som är uppdragsansvarig arkitekt från White Arkitekter, Johan Wiberg som är NCC:s projektchef samt Margareta Öberg, projektledare hos hyresgästen Uppsala universitet. Aulan är vid tidningen Byggindustrins besök så gott som klar. Det är bara en del sladdar som hänger ner från taket. De hör till ljudsystemet som ännu inte levererats från Meyer Sound Constellation.

– AV-systemet är i teknisk framkant och har knappt testats i Sverige. Det kommer inte att finnas några mikrofoner vid sittplatserna. Ett fyrtiotal högtalare och sjuttio mikrofoner kommer att hänga ner från taket. Istället för att någon ska be om mikrofonen ska det här systemet uppmuntra folk att våga prata. Det blir utrymme för dialog, sång, föreläsning, projektredovisning och mycket mer, berättar Margareta Öberg, projektledare på Uppsala universitet.

Salen är dämpad och efterklangstiden ska vara så kort som möjlig. Från början var lokalen projekterad för traditionell rumsakustik med taluppfattning och hörbarhet skapad i lokalens naturliga utformning. När beslut om det nya ljudsystemet kom fick projektledningen tänka om under bygghandlingstiden.

– Det ledde till ett annat undertak. Absorbenter ersatte diffusorer på väggarna som ska dämpa istället för att reflektera. Den röda mattan i övre entrén är limmad till bara tio procent på en konstruktion bestående av en perforerad spånskiva, spelbordsduk och ett sträckmetallnät. Det absorberar ljudet på ett gynnsamt sätt, berättar Anders Pohl, projektledare på Akademiska Hus.

Läktarna är byggda med limträ i botten av snickeriet Hedemora Inredningar. Alla skivmaterial kom färdigkapade.
Läktarna är byggda med limträ i botten av snickeriet Hedemora Inredningar. Alla skivmaterial kom färdigkapade.
Foto: Johanna Åfreds

I oktober 2017 kommer Humanistiska teatern att tas i bruk på riktigt och kan då ta emot 137 sittande gäster. Under ett tidigt skede lät man sig inspireras av det brittiska parlamentet när salen skulle planeras. Men att sitta mittemot varandra visade sig inte vara så praktiskt när det kom till lika goda möjligheter för alla att se den stora bildskärmen längst fram.

– Bildskärmen alstrar för övrigt mycket värme. Tilluft trycks ut bakom varje stol via den trycksatta gradängen från teknikutrymmet under teatern. Luften sugs ut genom en frånluftskanal ovan taket i anslutning till bildskärmen. Ett återvinningsbatteri på frånluftskanalen tar hand om luften och värmen återvinns, säger Anders Pohl.

Arkitekten Jacob Melin, White Arkitekter, berättar mer om valet av rumsutformning:

– Vi började jobba med hästskoformen och tunna låga räcken till de branta gradängerna som gör att alla kan se varandra. Vi ville att det skulle kännas luftigt och intimt. Från universitetet fick vi också önskemål om att det inte bara skulle bli en föreläsningssal, utan något festligare. Vi tog fram ett förslag som hedrar ordet teater, säger han.

 

Skulpturer från Uppsala universitets samlingar har plockats upp ur förråden.
Skulpturer från Uppsala universitets samlingar har plockats upp ur förråden.
Foto: Johanna Åfreds

Teatern övervakas av gipsbyster av olika årgångar från universitets samlingar. Några är kopior av antikens kända verk medan en av de yngre föreställer HC Andersen.

– Vi sade från universitetets sida att platsen ska vara inbjudande och varm. Inte minimalistisk, säger Margareta Öberg.

Margaretha Fahlgren talar om inspirationen från den anatomiska teatern som stormaktstidens främste vetenskapsman Olof Rudbeck lät bygga i Gustavianum i Uppsala på 1600-talet.

– Han hade en vision om att bygga något helt nytt, som skulle få ”de främmande att undra sig”, alltså överraska den som kom in. Det har också varit vår vision, säger hon.

Det var i december 2014 som bygghandlingsprojekteringen startade och i april 2015 som spaden sattes i marken. Till en början hade få intressenter lämnat anbud vilket ledde till en prisbild som inte motsvarade byggherrens förväntningar.

– Jag tror att riskbilden avskräckte, säger Anders Pohl.

Schakt och grundentreprenaden bröts ut och blev en separat del för att vinna tid, berättar han. Ett omtag gjordes hösten 2015 och det som skulle ha varit en ren utförandeentreprenad blev istället till en samverkansentreprenad med NCC.

– I samverkan kunde vi hjälpas åt att göra andra metod- och produktval och ta gemensamma risker, kommenterar Johan Wiberg, NCC:s projektchef.

Exempel på besparingar är kalkstensgolvet i entrén som byttes till pigmenterad betong.  Även valet av en lackerad ytbehandling i stället för en anodiserad på fasadplåten kostnadsminskningar. Projekterat systemval av sprinkler togs bort och kunde kompenseras med en extra utrymningsväg och vissa glaspartier med brandsäkert glas. Enbart den sista brandsäkerhetslösningen gjorde att 1,5 miljoner kronor kunde sparas in, enligt Anders Pohl.

– Vi har vridit och vänt på alla tänkbara detaljer, men i slutänden inte gett avkall på kvaliteten, säger han.

 

Ytterväggarna den största utmaningen

Plattan kunde gjutas i januari 2016. Sedan följde den allra svåraste nöten att knäcka. NCC skulle gjuta koniska segment som lutade utåt sex grader. Byggnaden skiljer 1,20 meter från foten upp till taket.

– Gjutningen av ytterväggarna var den stora utmaningen. Arbetsplatsen var trång, nära tredje man och vi fick göra noggranna arbetsberedningar över hur vi skulle hantera gjutformarna som vägde flera ton, säger Johan Wiberg.

Han fortsätter:

– Att gjuta triangel är inget problem men lutningen gjorde allt komplicerat. Vi var först inne på att spika form men det blev för tidsödande. Istället lyckades vi få fram ställbara rundformar i stål med iläggsskivor av plyfa, hade vi inte gjort det hade det blivit dyrt. Huset gjöts i tre varv och vi kunde använda samma form hela tiden eftersom lutningen var densamma i alla varv.

Ett provisoriskt betongbjälklag användes under produktionstiden för att möjliggöra jobb i flera nivåer samtidigt. Teamet hittade även ett sätt för att flytta den utvändiga formen utan att riva ställningen som byggts. En skylift kranades ned för att lyfta bort formen. Inget av det farliga jobbet behövde göras från ställning eller stege.

– Det var många kluriga och kunniga yrkesarbetare och tjänstemän var med i det här projektet och de kläckte flera ovärderliga lösningar av det här slaget. Det blev en förutsättning för att lyckas, säger Johan Wiberg.


Bygger ihop Humanistiskt centrum

I projektet med Humanistiska teatern ingår även en nybyggd kontorsdel i fem våningar. Den har kilats in mellan två äldre huskroppar, vilket nu gör att det går att ta sig till fots inomhus i det stora kvarteret som i sin helhet heter Humanistiskt centrum. Entrén till teatern går via den nya kontorsdelen som vetter mot Engelska parken och baksidan av universitetsbiblioteket.

Akademiska Hus fick via sitt avtal med Statens konstråd med sig den norsk/danska konstnären Ann Lislegaard i ett tidigt skede. Att fasaden till teaterdelen skulle vara ett plåtskal var redan bestämt. Efter att ha vandrat runt i Uppsala lät konstnären sig inspireras av Linnés gärningar och det organiska växtmönstret finns nu att se i den perforerade plåten. White översatte hennes bild till mönster med olika hålstorlekar.

– Den som kommer på kvällen får se teatern upplyst, då står den här som en liten lykta här i kvarteret. Det är ungefär fyrtio olika armaturer med ett tiotal lampor i varje. Belysningen har fem olika grundfärger vilket gör att belysningen går att ändra i all oändlighet. Det är väldigt vackert, säger Anders Pohl.

Fördjupning

Läs Byggtjänsts tekniska artikel om projektet Humanistiska Teatern.

Humanistiska teatern i korthet

Projektnamn: Humanistiska Teatern.

Byggherre: Akademiska Hus.

Byggentreprenör: NCC Construction Sverige.

Hyresgäst: Uppsala Universitet.

Byggledare: Projektidé.

Projektledning: Akademiska Hus.

Installationsbyggledare: HJR-Projektel, Lind & Leijon teknik.

Projekteringsledare: Sweco Architects.

Konstruktör: Ramböll.

Arkitekt: White Arkitekter.

Akustikkonsult:  LN Akustikmiljö.

Landskapsarkitekt: Tema Arkitekter.

VVS-konsult: Ramböll VVS.

El-konsult: HJR-Projektel.

Ventilationskonsult: Ramböll VVS.

VVS-entreprenör: JF Jansson Rör (Numera GK Rör).

Ventilationsentreprenör: Fresh Air Ventilation.

Elentreprenör: Sallén elektriska.

Stomentreprenör: Contiga.

Markentreprenör: Hallbloms Markanläggningar.

Entreprenad schakt och grund: Sh-bygg och anläggning.

Entreprenadform: Generalentreprenad i samverkan.

Ersättningsform: Fast del arvode, rörlig del med riktkostnad.

Totala produktionskostnaden exklusive moms: Ca 129 miljoner kronor.

Totalkostnad exklusive moms: Ca 157 miljoner kronor.

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806

Restaurering ger en kyrka för framtiden

WEBB-TV: Gustaf Vasa församling förnyar och bevarar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/restaurering-ger-en-kyrka-framtiden-25761

Svenska bergsklättrare byter spån på norska kyrktak

Experter på uppdrag i väst.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/svenska-bergsklattrare-byter-span-pa-norska-kyrktak-25726

Camilla Einarsson blev bygglogistiker av en slump

Från PR-jobb till Vallastaden.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/camilla-einarsson-blev-bygglogistiker-av-en-slump-25684

En kunskapslänk mellan stad och land

Webb-tv: Bananformad skola nominerad till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-kunskapslank-mellan-stad-och-land-25676