Meny

Ny sluss i Södertälje efter 90 år

Ny sluss i Södertälje efter 90 år

I höst börjar arbetet med att byta ut Södertälje sluss, som trots sina dryga nittio år är Sveriges senast byggda kommersiella sluss. Arbetet med slussen – som är Nordens största – ingår i det så kallade Mälarprojektet och ses som ett mycket spännande projekt på Sjöfartsverket.

– Det här är en sluss som är ganska osynlig i Sverige, men kommer man ut i sjöfartskretsar i Europa är den faktiskt lite av en kändis, säger Peter Jonsson, Sjöfartsverkets projektledare.

Södertälje sluss och kanal har anor ända till tidigt 1800-tal. Då den byggdes kunde plötsligt fartyg ta sig hela vägen från Mälaren till Östersjön. På 1920-talet hade den gamla kanalen blivit för trång. Den breddades och gavs en delvis ny dragning, och ny sluss vid det nuvarande läget mellan Maren och Mälaren. Den invigdes med pompa och ståt i närvaro av Gustav V.

Knappt hundra år senare är det alltså dags att byta konstruktion igen, efter att ha lappat och lagat slussen lite de senaste åren.

Projektledaren Peter Jonsson har sitt kontor med utsikt över slussen och kan lätt gå ut och beskåda sitt uppdrag. Nu tar han ett skutt ner på slussportarna, som ser ut som väl tilltagna tårtbitar av trä och metall på vattenytan.

– Här växer det grönsaker! säger han och visar mot ett antal skott och tuvor som hunnit växa till sig mellan plankorna.

Små skott har haft tid att slå rot på slussportarna i Södertälje.
Foto: Johan Kindbom

– Vi bytte de södra portarna så sent som 2007. Längre än 100 år kan man alltså inte räkna med att en sluss håller. Men det stämmer ju väl överens med att vi som jobbar med trafiklösningar ofta dimensionerar för hundraårsperspektiv, säger Peter Jonsson.

Samtidigt som slussen börjar bli gammal vill Regeringen se mer frakttransporter till sjöss och sjöfartslederna på Mälaren skulle kunna användas mer. Men då måste Södertälje sluss och kanal byggas om för att klara modernt tonnage.

– Vi har två huvudmål med projektet - att öka sjösäkerheten genom mindre risk för grundstötning och skapa större kapacitet för sjöfarten i linje med de nationella riktlinjerna. Den ombyggda kanalen kommer att kunna ta in 1,5 gånger mer last än de största fartygen gör i dag, säger Peter Jonsson.

Slussen trafikeras i dag av stora fartyg som kör till och från Västerås och Köping, bland annat körs mycket säd från Lantmännens verksamheter och bränsle till depå i Västerås.

– Det finns många produkter som inte gör sig så bra på lastbilsflak. Och efter att svaveldirektivet som sänkt utsläppen från fartygen började gälla ses fartygsfrakt som ett allt bättre miljö-
alternativ. Större fartyg ger låg miljöbelastning per ton gods, säger Peter Jonsson.

Den nuvarande slussen består av stora tårtbitar som möts och fälls in vertikalt under ett däck när slussen öppnas.
Foto: Johan Kindbom

7–8 fartyg om dagen passerar slussen och de övervakas av Patrik Skoglund och hans personal uppe i kontrolltornet. De är glada över att slussen nu ska uppgraderas efter över femton år av utredning.

– Det här är ett lyft för oss och kommunen tycker jag och det är inte omöjligt att vi kommer behöva anställa fler i framtiden, säger Patrik Skoglund som leder arbetet i Slussen.

Anläggningsprojektet har redan inletts med att man rivit några byggnader och byggt nya cykelvägar längs kanalen. Projektet fortsätter nu med att man förlänger och breddar kanalen. Kanalsidorna ska bli raka och därför spontar man en stor del av kanalen. Slussbassängen kommer bli 200 meter lång jämfört med 135 meter i dag.

– Det blir ett av Sveriges största spontningsjobb, säger Peter Jonsson.

Själva portsystemet kommer att vara helt annorlunda än det gamla och är inspirerat av tyska förlagor. Systemet är utvalt för att kunna hantera följder av klimatförändringarna. Den nuvarande slussen består av stora tårtbitar som möts och fälls in vertikalt under ett däck när slussen öppnas. Nu kommer det bli segmentportar, som halvmåneformade skivor som fälls ner i ett spår i botten via en svängarm när fartyget passerar.

– SMHI:s klimatberäkningar påverkar vårt arbete mycket. Där förutspår man att Östersjön kommer att stå högre än Mälaren ganska ofta i framtiden, så vi måste ha en anläggning som tål det perspektivet. Den här lösningen tål att ha olika vattennivåer på de olika sidorna utan att det blir slitage på portarna, säger Peter Jonsson.

Varje dag passerar 7–8 fartyg om slussen i Södertälje. Den ska hållas öppen under hela bygget.
Foto: Johan Kindbom

En utmaning i projektet kommer att vara att man ska ha den gamla slussen öppen under hela bygget.

– Slussen är hjärtat på projektet – vi får inte hindra sjöfarten – det skulle vara som att operationens lyckas men att patienten dör, säger Peter Jonsson.

Efter arbetet med slussen och kanalen följer muddringar i Linasundet och farleden mot Västerås och Köping.

– Vi räknar med att vara klara 2019, säger Peter Jonsson.

För Södertäljeborna, som den här soliga dagen flanerar eller cyklar förbi slussen utan att ta nämnvärd notis om den, för slussen en lite anonym tillvaro. Belägen lite vid sidan av stadskärnan är den mest en angelägenhet för fritidsbåts-ägare från både Södertälje och andra orter. Under båtsäsongen är det fullt med båtar som är ivriga att komma ut på äventyr eller längtar till hemmahamnen. Även om vissa av dem är från Södertälje behöver de dock inte någon bredare farled.

– En knäckfråga har varit att få Södertäljeborna att känna att det här projektet kommer till nytta i Södertälje. Det är ju ett stort statligt ingrepp i staden, som inte ger dem så stor nytta, säger Peter Jonsson.

Peter Jonsson tycker att det är mycket spännande att få vara med och bygga en ny sluss eftersom sådana projekt är så sällsynta.
Foto: Johan Kindbom

Därför har man slutit ett avtal där statliga pengar går till att rusta upp kanalen med gång- och cykelvägar och kajer och en utsiktsplats som bygget kan beskådas ifrån under byggtiden. Man säljer också mark till staden där de vill bygga en aktivitetspark. Peter Jonsson har nyligen handgripligen hjälpt botaniska föreningen att stödså den ovanliga arten backsippa, som växer under de vackra tallarna i skogen Kusens backe som sluttar ner mot kanalen.

– Man får vara beredd att hoppa in och göra lite allt möjligt när man är med i ett sånt här projekt, säger Peter Jonsson.

En viktig fråga har också varit bullerfrågan. Den största bullerskaparen är spontningen. Sponten ska slås ner vertikalt och måste den fästas djupt för att få stabilitet.

– Vi kommer vibrera ner sponten med moderna tekniker och det bullrar mycket och ger mer lokalt ljud. Risken är också att vi går på stenar och block och då kommer det att låta mycket. Därför har vi tagit på oss att inte jobba med den mest bullrande verksamheten mellan midsommar och sista augusti.

Mälarprojektet är bara ett av många sjöfartsprojekt som är på gång just nu, det är heta tider för den ingenjör som vill jobba med sjöfartsutbyggnad med många stora projekt från norr till söder i Sverige. Byggindustrin har tidigare berättat om att Malmporten ska få en ny hamn och att stora muddringar ska göras i farleden för att göra det möjligt att ta emot mycket större fartyg.

Läs mer: Största muddringen sedan Göta Kanal.

Även Göteborgs hamn ska byggas om, Norviks hamn i Nynäshamn ska byggas och man utreder ny slussled i Trollhätte kanal ganska snart.

Läs mer: Nynäshamn växer när Stockholm bygger.

På Sjöfartsverket tycker man dock att det är lite svårt att hitta personal till projekten.

– Det är unikt med sjöfartsprojekt. Men det skrivs inte så mycket om dem. Vi har jättespännande projekt men lite svårt att nå ut och locka folk. Alla vet inte vad det är att bygga en sluss och bygga en farled, säger Peter Jonsson.

– Vi slåss med en jättemarknad som bolmar, och när man ser vilka projekt som är igång – som Förbifart Stockholm och Västlänken – då inser man att Sjöfartsverket är en liten aktör. Men långsiktigt kommer vi behöva allt mer kompetens, säger Peter Jonsson.

Eva Malmström Jonsson är prorektor på KTH och hon säger att det är viktigt att attrahera tillräckligt många ungdomar som skaffar sig en bra utbildning för att kunna arbeta med stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt.

– Vi vet att den här typen av infrastrukturprojekt har stort behov av kompetent arbetskraft och att många företag jobbar långsiktigt med att öka branschens attraktionskraft, säger hon.

Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH, ser gärna att studenternas examensarbeten blir inkörsportar till olika specialistområden.
Foto: KTH

Söktrycket på samhällsbyggnadsprogrammet på KTH är visserligen stort, säger hon. Men med så många stora infrastrukturprojekt på gång samtidigt kan ingenjörsyrkets betydelse inte lyftas fram nog. Att utbilda personer specifikt för just sjöfartsinfrastrukturprojekt är dock inte aktuellt.

– Det är viktigt att vi ger studenterna gedigna kunskaper så att de som examinerade har en chans att anpassa sig efter näringslivets behov, allt efter som de uppstår. Vi vet ju inte hur samhället kommer se ut om tio-femton år och vilka behov som kommer att finnas då, säger hon. Och om utbildningen blir alltför snäv begränsas detta. Däremot kan ju till exempel examensarbeten vara en inkörsport till olika specialistområden, och då gärna i samarbete med representanter för företag eller andra aktörer.

En viktig utmaning är att inte förstöra den gamla slussen när den nya byggs.
Foto: Johan Kindbom

Tillbaka i Nordens största sluss tar Peter Jonsson en promenad över de norra slussarna. De låga staketen som utgör ett litet hinder för att falla i vattnet är lite böjda och avskavda och träplankorna är grånade. En utmaning i projektet kommer vara att bygga den nya slussen utan att skada den gamla.

– Den gamla slussen har ju inte så lång livslängd kvar. Det innebär att en eventuell påverkan om vi bygger ovarsamt kan göra att vi stör funktionen hos den – det vill vi inte. Så vi måste vara försiktiga.

Samtidigt tycker Peter Jonsson att det är ganska otroligt att slussarna hållit så länge som de gjort. Sjöfartsverket har fina förebilder att leva upp till i de forna kollegor som en gång byggde slussen.

– Det är ändå fantastiskt att en sån här konstruktion tickar och går i 92 år, säger Peter Jonsson.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847