Meny
  • I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau. Foto: Jeroen Musch
    Foto: Jeroen Musch
    ,
    Den holländska arkitektkontoret Paul de Ruiter satsar på cirkulärt byggande. Här är nybyggda ”The 4th Gymnasium”, Amsterdam. Foto: Sonia Areppia
    Foto: Sonia Areppia

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Thomas Rau är en holländsk arkitekt som är känd i omvärlden för att ha specialiserat sig på cirkulärt byggande. – Hållbarhet handlar inte om certifiering, produkter och lösningar utan mer om attityd. Attityd mot allt som gör liv möjligt på den här planeten, säger Thomas Rau.

Thomas Rau grundade sitt arkitektkontor i Amsterdam 1992 och har sedan dess bidragit till en rad cirkulära byggnader som bland annat har konstruerats för att byggmaterialet enkelt ska kunna återvinnas. Nu är han en anlitad talare vid olika konferenser på temat cirkulär ekonomi. Ibland annat serien TEDxZwolle, som finns på Youtube, talar han om sina visioner.

– Framtiden är inte en gåva. Framtiden är något vi åstadkommer. Vi föds med ingenting och lämnar livet med ingenting. Däremellan vill vi ha allt. Men om vi vill ha allt så kommer vi att förlora allt eftersom vi har fel affärsmodell, säger Thomas Rau i sitt tal.

Thomas Rau fokuserar mycket på rovdriften av jordens råvaror och sättet vi använder bland annat byggmaterial på. Han talar om naturen som en bank, inte för pengar men för material. Alla material borde ha ett ID som gör dem spårbara och återbrukbara, enligt honom. Då kan byggnader fungera som materialdepåer. Mer om detta finns att läsa i Thomas Raus ”Universal Declaration of Material Rights” som han planerar att lämna över till FN när han har fått underskrifter från världens samtliga länder via ett formulär på webben. Han pekar på att den linjära ekonomin som vi befinner oss i skapar enorma sopberg när en produkt går från råvara-produktion-produkt-användning till avfall. Samtidigt håller viktiga grundämnen på att ta slut.

– Vi har inte tillräckligt med koppar för att kunna tillverka 30 miljoner elbilar. Om vi ska kunna bygga de bilarna måste vi få tag på råvarorna igen, till exempel från gamla produkter, säger Thomas Rau.

 

Konsumenten blir användare

Han förespråkar ett nytt ekonomiskt system där man designar produkterna så att dess delar kan återvinnas igen. Konsumenten går från att vara ägare till att bli användare.

– Vi ska inte konsumera mindre, men på ett annat sätt, säger han.

En ny relation skapas mellan producenten och konsumenten där produkten återvänder till producenten. Konsumenten slipper ansvaret för produkten och att den återvinns. Om producenten istället görs ansvarig för återvinningen kommer tillverkarna lägga mycket större vikt på att tillverka hållbara produkter och samtidigt spara på råvaror, enligt Thomas Raus resonemang.

– Glöm ägandet. Om du ska ut och flyga så köper du inte en airbus, du köper en biljett. Detta måste bli det vanliga inom fler områden. Om du vill åka någonstans köper du inte en bil utan mobilitet. Du behöver inte köpa en glödlampa eller ett kylskåp, det du köper är tjänsterna ljus och kyla, säger han.

När kunden betalar för ljus tillhandahåller uthyraren en glödlampa som håller längre för att maximera sin egen vinst, något som han har testat i projekt med Philips på flygplatsen Schiphol. Detsamma gäller uthyrningen av vitvaror till privatpersoner som är ett projekt tillsammans med Bosch.

– I det här systemet är det inte den miljömedvetne konsumenten som är i fokus utan företagaren, eftersom det är ett sätt för den att göra största möjliga vinst. Samtidigt går man från förlorad energi till optimal effektivitet, säger Thomas Rau.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160