Meny

Nu går vägen rakt över Sundsvallsfjärden

Nu går vägen rakt över Sundsvallsfjärden

Sveriges längsta motorvägsbro, den 2 109 meter långa Sundsvallsbron, har nyligen invigts. Bron är svängd både horisontellt och vertikalt och varierar i bredd och tjocklek. Dessutom är den grundlagd med en teknik som tidigare aldrig använts. Nu nomineras Sundsvallsbron till Årets Bygge 2015.

Det var en lång process med många beslut innan vägprojektet E4 Sundsvall spikades. Redan på 1950-talet fanns planer på en ny vägsträckning söder om Sundsvall. Det dröjde ända till 2011 innan projektet rent praktiskt började genomföras med 20 kilometer ny E4, fem trafikplatser och 33 broar. Kronan på verket är den 2 109 meter långa Sundsvallsbron som sträcker sig i en mjuk båge över Sundsvallsfjärden mellan Vindskärsudde och Skönsberg.

I mitten på 1990-talet utlystes en internationell arkitekttävling om utformning av bron som vanns av dansk-svenska Kram-gruppen. Mottot var ”Dubbelkrum” och syftar på att bron svänger i både höjd- och sidled. Proportionerna har varit väldigt viktiga. Därför varierar till exempel både spännvidden mellan stöden och brobanans höjd. Även brons bredd varierar, den är 34 meter bred vid brofästena och smalnar av till 22 meter i mitten.

När Trafikverket gick ut med anbudshandlingar var det med vetskapen om att verket riktade sig till Europas främsta brobyggare. Entreprenaden togs hem av danska Pihl & Söhn tillsammans med tyska Strabag och Max Bögl och entreprenören själv fick komma med tekniska lösningar. Detta var ett medvetet drag från Trafikverket.

– Eftersom vi vet att entreprenören har stor kompetens tordes vi genomföra flera av de föreslagna tekniska lösningarna, trots att de var okända för oss. Målet är att ta till oss innovativa lösningar för att i framtiden kunna bygga effektivare, säger projektledare Magnus Borgström, Trafikverket.

Det mest spektakulära är grundläggningen. I stället för att använda ett stort antal stålrörpålar föreslog entreprenören en helt ny metod för de åtta stöden i vattnet, som aldrig tidigare använts i hela världen.

Tekniken går ut på att stålspont vibrerades ner genom sjöbotten till berg och bildade en låda med måtten 12x24 meter. Lådan tömdes på vatten, sediment och lera och fylldes med sand, som packades hårt. Därefter göts en knappt två meter tjock betongplatta ovanpå sanden och förankrades i stålsponten med flera tusen studs. Ovanpå plattan göts pelaren.

Sponten är en del av den bärande konstruktionen, vilket är något helt nytt. Det gav fördelen att arbetet gick fortare än med stålkärne­pålar och att arbetsmiljö blev bättre eftersom vibrering är en tystare metod än slagning av stålkärnepålar.

En annan teknisk innovation är att broöverdelen är helt och hållet i stål. En bro­överbyggnad byggs oftast som en samverkanskonstruktion mellan betong och stål. För Sundsvallsbron föreslog entreprenören en renodlad stållåda för överbyggnaden, vilket för svenskt vidkommande är mycket ovanligt.

I Tyska Bayern tillverkades de drygt 350 skräddarsydda stålsektionerna med millimeterpassning och monterades samman i Polen till elva brospann för att sedan med pråm transporteras till Sundsvall. Väl på plats kom entreprenörens kreativitet åter till tals. Lyftet av brospannen gjordes med två kraftiga kranar, dels en så kallad Derrick som stod på ett befintligt brospann, dels med ett hydrauliskt lyfttorn som placerades på en arbetsplattform i vattnet. Detta förfaringssätt var mycket billigare än att hyra en kran av till exempel Lodbrokes kaliber, som annars varit nödvändigt.

Broöverdelen är mellan tre och sex meter hög och inuti ligger fjärrvärmerör och kablar. Själva farbanan består av tätskikt och asfalt.

De tekniska lösningarna hade aldrig utförts om inte Trafikverket varit lyhört. Utmaningen var dock hur entreprenören skulle kunna verifiera att metoderna uppfyller kraven i kontraktet och ger en teknisk livslängd på 120 år.

– Eftersom sådana krav inte regleras i byggbranschens normala regelverk har vi tillsammans med entreprenören utarbetat metoder som verifierar brons konstruktion, bärighet, tålighet mot påkörning etcetera, berättar projektchef Magnus Lundberg, Trafikverket.

Inte bara tekniken är annorlunda. Även finansieringen av bron är ett nytänkande. Kostnaderna hamnar på runt 2 miljarder kronor. Finansieringen har skett i tre delar där Trafikverket svarat för 50 procent, kommunen för 5 procent och resten betalas över tid via broavgifter på nio kronor per överfart för personbil och 20 kronor för lastbil.

Sundsvallsbron kan ses som ett stort europeiskt samarbetsprojekt med Europas bästa brobyggare involverade. När bygget var som mest intensivt jobbade 500 personer från ett 15-tal länder på bron.

– Alla har varit väldigt duktiga och engagerade. Ska EU bli konkurrenskraftig behöver vi jobba med arbetskraft från hela Europa. Det måste vara lika naturligt att ha en portugisisk svetsare, en spansk armerare och en italiensk snickare som att ha svensk arbetskraft, säger Magnus Borgström.

Redan från första arbets­dagen har arbetsmiljön legat i fokus. För att yrkesarbetarna skulle förstå hur viktigt det var med en säker arbetsmiljö delades gula kort ut vid en förseelse. Gjorde yrkesarbetaren om misstaget blev det rött kort och omedelbart avskedande från projektet.

När Sundsvallsbron invigdes med kunglig glans i december 2014 efter tre års byggtid gick sundsvallsborna man ur huse. De är stolta över sin bro. Den är vackert belyst om kvällarna och har radikalt minskat trafiken inne i centrala stan. De första mätningarna visar på att tunga lastbilar med släp genom Sundsvalls centrum har minskat med mer än 80 procent efter det att bron öppnades för trafik.

Sundsvallsbron i korthet
  • Byggherre: Trafikverket
  • Arkitekt: Kram-gruppen (KHR, Ramböll, Anders Nyvid A/S Trafik- og byplanlaeggare, Möller & Grönborg)
  • Byggentreprenör: JVS (Pihl & Söhn, Strabag, Max Bögl)
  • Entreprenadform: Totalentreprenad
  • Byggtid: 2011–2014
  • Markarbeten: Selångers Lastmaskiner
  • Betong: Swerock
  • Pålning: Hercules
  • Fjärrvärmeledning: Caverion (tidigare YIT)
  • Beläggning: Skanska Asfalt & Betong
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043