Meny

Nationalmuseum innan öppning

Nationalmuseum innan öppning

Med drygt ett halvår kvar av renoveringen av Nationalmuseum på Blasieholmen i Stockholm fick Byggindustrin möjlighet att ta en titt på det pågående arbetet. Sedan 2014 har yrkesarbetare i en mångfald discipliner arbetat för att ge det 150-åriga kulturarvet en riktig kranskärlsoperation.

I den magnifika entrétrappan till Nationalmuseum står byggställningar alltjämt kvar. Det är fortfarande drygt sex månader innan Statens fastighetsverk ska lämna över projektet till Nationalmuseum. Men sedan renoveringen inleddes 2014 har det hänt mycket med Nationalmuseum. Det har borrats, sprängts, schaktats, murats och byggts om för att återställa museet i ett skick liknade det som Friedrich August Stüler ritade på 1800-talet – samtidigt som byggnaden ska bli helt modern vad gäller klimat, brandskydd, säkerhet, arbetsmiljö och logistik.

– Vi går tillbaka till ursprungsutförandet från 1866. Släpper in mer ljus och öppnar upp fler ytor för konsten och publiken, berättar Katrin Furustig, informatör vid Statens fastighetsverk, SFV.

Så här en förmiddag i början av maj råder full aktivitet. Under byggtiden har närmare 280 personer bidragit med sin kompetens för att utveckla och förvalta det 150 år gamla kulturarvet.

Smeder, målare, konservatorer, ställningsbyggare, snickare, murare, plåtläggare, rörläggare, plattsättare, hissmontörer, stuckatörer, stenhuggare och sprinklermontörer har alla haft sin del i arbetet med att ge byggnaden en välbehövlig renovering.

KULTURARV I NYGAMMAL TAPPNING. Hösten 2018 öppnar Nationalmuseum för allmänheten.
KULTURARV I NYGAMMAL TAPPNING. Hösten 2018 öppnar Nationalmuseum för allmänheten.
Foto: Nomi Melin Lundgren
När museet stod klart 1866 hade byggnationerna pågått i cirka 15 år. Sedan dess har byggnaden renoverats många gånger men den här gången har fastigheten fått mer än bara en ansiktslyftning. Viktiga funktioner i byggnadens blodomlopp har uppdaterats och bytts ut (en riktig kranskärlsoperation skulle man kunna säga).

– Framför allt var det installationer och klimatanläggningar som behövde bytas ut. Klimatet är väldigt viktigt för konst, säger Katrin Furustig.

Målet har varit att se till att verksamhetens många behov vad gäller klimat, säkerhet, tillgänglighet och logistik.

– Att verksamheten bli kvar i byggnaden har ett otroligt värde, säger Åsa Albhin, fastighetschef vid Statens Fastighetsverk, SFV.

INNOVATIVA LÖSNINGAR. Ventilationsluften strömmar ut från takrosetterna via ventilationskanaler i golvet ovanför. Här finns även brandskydd Informa av sprinklers.
INNOVATIVA LÖSNINGAR. Ventilationsluften strömmar ut från takrosetterna via ventilationskanaler i golvet ovanför. Här finns även brandskydd Informa av sprinklers.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Invändigt handlar en stor del av renoveringsarbetet om att skapa plats för nya teknikrum och klimatlösningar, om fönsterrenovering men också om att bygga upp nya utställningsrum. Det gäller för arbetarna att vara försiktiga så att varken byggnaden eller den väggfasta konsten skadas.

För SFV har renoveringen varit en balansakt i att värna om ett 150 årigt kulturarv och att utveckla byggnaden så att den uppfyller moderna krav. Det har krävt en hel del stora ingrepp, men också gett upphov till nya innovativa lösningar.

Ett sådant exempel är klimatanläggningen i museets mellanplan. Genom att placera ventilationskanalerna i golvet på våningen ovanför döljs de helt för omvärlden. Ventilationsluften kan strömma ner från taket genom salens många takrosetter. I takrosetterna finns även brandskydd i form av sprinklers.

När Nationalmuseum öppnar för besökare hösten 2018 kommer en av de största förändringarna för besökarna vara ljuset. Under renoveringen öppnar man upp byggnadens totalt 300 fönster, som har varit igensatta tidigare. När museet fick elektriskt ljus på 1920-talet sattes fönstren igen, bland annat för att skydda konsten från det starka solljuset. Men i dag finns det specialglas som fångar farligt solljus. Sådant glas, tillsammans med avancerade solskyddsgardiner, som samtidigt som de filtrerar ljuset och gör det möjligt att uppleva miljön utanför, ska man använda i museet.

– Dagsljuset blir den främsta ljuskällan. Man kommer att kunna se himlen och Stockholm, säger Elisabet Jarmsten, kulturansvarig specialist vid Statens Fastighetsverk, SFV.

300 NYA FÖNSTER. Ljuset kommer att vara den mest märkbara förändringen för besökarna, berättar Elisabet Jarmsten, kulturansvarig specialist vid Statens Fastighetsverk.
300 NYA FÖNSTER. Ljuset kommer att vara den mest märkbara förändringen för besökarna, berättar Elisabet Jarmsten, kulturansvarig specialist vid Statens Fastighetsverk.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Även i den södra ljusgården kommer ljuset att löda. Hörsalen, som låg här tidigare, är riven och de fönster som har varit igensatta har tagits fram igen. Här har man också installerat nya hissar.

– Glastaken över ljusgårdarna tillhör utan tvekan de största utmaningarna i projektet. Takkonstruktionerna anlände färdigmonterade på en stor pråm en tidig söndagsmorgon i höstas. Vi var många som höll andan då en specialkran lyft de två 25 ton tunga och 342 kvadratmeter stora stålkonstruktionerna på plats, säger Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens Fastighetsverk.

Stålkonstruktionerna som har ett intrikat triangelmönster har nu försetts med glas. Ett digert arbete som har tagit flera månader att färdigställa. Under renoveringen har också flera mellanväggar i utställningssalar rivits och återfått sin stora volym och färgsättningen i salarna har delvis återfått sina ursprungliga kulörer.

– Vi försöker aktivera rummen med hjälp av färg. Vi har haft en scenograf som har fått prova sig fram, säger Helena Kåberg, intendent vid Nationalmuseum.

Ofta har rummen fått sin färg utifrån ett tema som passar konsten. Det har varit viktigt att behålla rummen fina och ”hela”. Att installationerna är dolda. Bland annat har man gjort slitsar i väggarna som döljer installationerna för besökarna.

Taket i trapphallen och i museets nedre del har konserverats så att detaljerna framhävs på ett helt nytt sätt.

Cecilia Brännvall, projektchef för Statens fastighetsverk visar med handen mot restaureringen av innertaket och berömmer hantverkarnas arbete. Även dörrarna är nygjorda efter gammalt mönster i trä av valnöt.

Golvet är det samma som tidigare, men på vissa platser har man plockat ut det för att sedan lägga tillbaka det igen.

– Genom åren har golven bytts ut, men de har genomgående hög kvalitet, Cecilia Brännvall.

Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens Fastighetsverk, berömmer hantverkarnas skicklighet.
Cecilia Brännvall, projektchef vid Statens Fastighetsverk, berömmer hantverkarnas skicklighet.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Även exteriören renoveras. Taket har restaurerats och belagts med kopparplåt och det har även tilläggsisolerats för bättre energianvändning. Fasaden har tvättats och bytts ut när det har varit nödvändigt. Totalt är det drygt tusen stenar som har varit så skadade att de måste bytas ut. I Museiparken finns en ny byggnad i flätad betong.

I november är det slutbesiktning.

– Vi kommer att bli klara i tid. Vi kommer att ha ett succesivt överlämnande till Nationalmuseum säger Cecilia Brännvall.

Kostnadsramen för renoveringen var satt till 1 155 miljoner kronor.

– Den vet vi sedan en tid tillbaka att vi inte kommer att klara. Vi behöver öka vår budget med mellan 5–10 procent och vi har äskat pengar för det, som jag tror att vi kommer att få, säger Cecilia Brännvall.

Anledningen till att renoveringen har blivit dyrare är att det är vissa risker i projektet som har fallit ut.

– Framför allt var det markarbetena nere i källaren som drog ut på tiden. Det var trångt och svårt att få ut massorna och det tog tre månader längre tid än beräknat, vilket stoppade upp andra arbeten, säger Cecilia Brännvall.

Invändigt handlar renoveringen mycket om att skapa plats för nya installationer, men också om att skapa nya, ljusare rum.
Invändigt handlar renoveringen mycket om att skapa plats för nya installationer, men också om att skapa nya, ljusare rum.
Foto: Nomi Melin Lundgren
En annan orsak till att kostnaderna har dragit iväg är marknadsläget i Stockholm, enligt Cecilia Brännvall.

– Marknaden är glödhet. Det ser vi på anbuden. Budgeten för detta är satt 2014 och nu ser det annorlunda ut, säger hon.

Projektets komplexitet är en annan bidragande faktor till att den satta budgeten inte kan hållas.

– Museet byggdes under 15 års tid. Det ser inte likadant ut i hela huset. Det är byggt för hand av murarlag som bytts ut efterhand, och varje murarlag hade sin metod. Inför projekteringen har vi tagit upp och tittat efter hur bjälklaget ser ut för att se hur vi ska dra våra kanaler, men sedan när vi har det sett helt annorlunda ut i en annan del av huset och vi har tvingats att hitta nya lösningar, berättar Cecilia Brännvall.

Att tvingas tänka om mitt under pågående arbete är sen stor apparat som har krävt mycket arbete.

– Vi har behövt rita om handlingar och det har krävts mycket kommunikation mellan olika yrkesgrupper. Det är en stor lärdom inför kommande projekt, säger Cecilia Brännvall.

Hösten 2018 ska det nyrenoverade Nationalmuseum slå upp sina portar för allmänheten.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202