Meny

Monoliten blev en byggnad med tyngd

Monoliten blev en byggnad med tyngd

Telefonplan i Stockholm har kompletterats med ett bostadshus som ska matcha det gamla funkis­fabriksområdet. Nu nomineras JM:s projekt Monoliten till Årets bygge 2016.

Telefonplan heter tunnelbanestationen. Här växte LM Ericssons telefonfabrik fram under 1930- och 40-talen. Industrikomplexet ritades av arkitekten Ture Wennerholm och är i dag ett vackert och välbevarat exempel från funktionalismens tidevarv.

När Ericssons huvudkontor flyttade 2004 tog Konstfack över en del av byggnaderna och fram växte ett kluster med olika företag engagerade i konst, kreativitet och design. Detta hade JM och arkitekterna på arkitektkontoret Kjellander och Sjöberg att förhålla sig till när de skulle skapa ett flerbostadshus vägg i vägg med den gamla fabriken.

– Det här är JM:s tredje byggnad i den här detaljplanen. Denna byggnad skulle funka ihop med de övriga samtidigt som vi ville göra något alldeles extra på platsen. JM utlyste därför en arkitekttävling som Kjellander och Sjöberg vann, säger JM:s projektledare, Gunilla Roll.

Robusta material

Mi Inkinen, arkitekt från Kjellander och Sjöberg Arkitektkontor, berättar hur valet föll på väldigt robusta material i och med områdets industriella historia.

– Vi ville att även kulören skulle komma från materialet i sig och inte vara påmålat. Här kom det svarta teglet in som en väldigt beständig del, där teglet även bildar en slags väv med ett mönster som nästan ger ett textilt uttryck. På insidan mot gården har vi valt ljus puts för att behålla mer dagsljus vilket gör att gårdsrummet känns lite större, säger Mi Inkinen.

Hennes kollega från Kjellander och Sjöberg Arkitektkontor, Ola Kjellander, fortsätter:

– Vi var snabbt inne på att kontrastera det befintliga samtidigt som vi respekterar det som har ett tungt bevarandevärde, det vill säga de kulturminnesklassade fabrikerna i vit puts. Vi valde en byggnad i svart tegel som i sin rusticitet står för detta, säger han.

Kontraster i guld

Monoliten, med sina 107 lägenheter på mellan 49 och 135 kvadratmeter, ligger som avslutning på Tellusgången som börjar vid Konstfack. I och med att det är ett stråk där folk är i rörelse valde arkitekterna även att öppna innergården i detta väderstreck så att gården via den 28 meter breda portiken får kontakt med gatan nedanför. Avsatser i trä, likt ett antal större trappsteg, förbinder i sin tur gård och portik med gatuplanet och har blivit till en plats som lockar förbipasserande att stanna upp och sitta ner en stund i solen. Ola Kjellander talar om hur gården på detta vis ”rinner ner” från sin hylla och får kontakt med områdets huvudaxel, det vill säga gångstråket nedanför. Han beskriver även hur den svarta tegelfasaden fått kontrasterande inslag av guldfärgade plåtkassetter för att inte sockelvåningen skulle bli till en död vägg.

– Vi ville ha en urban prägel och har stora utvinklade burspråk som tittar fram i gaturummet. Taket i ljus metall ska däremot spegla, och övergå, i himlen, säger han.

Just taket kom att en bli en utmaning för JM och ett ämne för diskussion mellan dem och arkitekterna.

– Takvåningen var det som skilde allra mest från JM:s vanliga sätt att bygga. Från början hade arkitekterna föreslagit mycket förråd på översta planet men vi ville ha fler lägenheter för det är där det är allra attraktivast att bo. Där fick vi tänka till riktigt mycket från början för att få taket att gå från att vara ett lutande tak med takfönster till en våning med lutande väggar med kupor. Där gjorde vi ett stort jobb i projekteringen tillsammans med Kjellander och Sjöberg. I produktionsskedet var denna bit också lite speciell för oss men det har vi löst tillsammans med leverantörer och arkitekten, säger JM:s projektledare Gunilla Roll.

Även portiken, berättar JM:s arbetschef Thomas Hynning, var en utmaning med sin storlek, höjd och konstruktion.

– Konstruktionen gick utöver det vi brukar ha i våra bostadsprojekt. Känslan när vi jobbade med portiken var som att titta på ett stort broprojekt med höjder, stämptorn och balkar, säger Thomas Hynning, arbetschef på JM.

Att bygga utan takfot som kunde avleda regnvatten var också en svårighet.

– Vi fick prova oss fram och byggde slutligen ett regnskydd under tiden vi murade tegelfasaden, berättar Thomas Hynning.

Givande och tagande

Energiförbrukningen för Monoliten beräknas till 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Byggnaden har försetts med frånluftsventilation med värmeväxlare och fjärrvärme. Byggtiden förlöpte i stort sett utan olyckor, där den allvarligaste var en plåtslagare som skar sig i ett finger. Ett tillbud som krävde åtgärder var dock när en pelare i portiken skulle lyftas på plats och lyftöglan brast.

JM och Kjellander och Sjöberg beskriver samarbetet som ett givande och tagande där två parter som aldrig jobbat ihop tidigare skulle närma sig varandra.

– Vi har vårt eget produktionssystem på JM och då måste det arkitekten tar fram stämma med våra projekteringsanvisningar och kvalitetssäkrade lösningar. Så det har varit en del samarbete med dem för att få deras idéer att funka med vårt byggsätt. Det blev en väldigt bra produkt till slut, sammanfattar Gunilla Roll.

Monoliten i korthet

Byggherre: Bostadsrättföreningen Tegelmonoliten.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: JM.

Projektledning: JM.

Byggentreprenör: JM.

Arkitekt: Kjellander och Sjöberg Arkitektkontor.

Landskapsarkitekt: Novamark.

VS-entreprenör: Mälarrör.

Ventilations­entreprenör: Luft­kompaniet.

Elentreprenör: PoB:s Elektriska.

Markentreprenör: JM Entreprenad.

Fasadentreprenör: JM Entreprenad.

Konstruktör: Knut Jönsson Ingenjörsbyrå.

VVS-konsult: Rad VVS-konsult.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2016. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Renault lanserar fyrhjulsdrivet megaskåp

Förstavalet för den som vill köra i oländig terräng med mycket prylar enligt testköraren.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renault-lanserar-fyrhjulsdrivet-megaskap-23681

Han har känt av dålig arbetsmiljö in på huden

Patrik Jakobsson skolade om sig efter en olycka och jobbar i dag med arbetsmiljö.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-har-kant-av-dalig-arbetsmiljo-pa-huden-23678

Ny sluss i Södertälje efter 90 år

Ett av många sjöfartsprojekt som skapar sug efter ingenjörer.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-sluss-i-sodertalje-efter-90-ar-23668

Tillbakablick: När stadshuset i Kungsbacka var nytt

1931 skrev Byggindustrin om det nya funkis-stadshuset i Kungsbacka.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-stadshuset-i-kungsbacka-var-nytt-23566

Tillbakablick: Branschens kvinnliga pionjärer

"Reaktionen hos den manliga kollegan blir gärna att han pratar som till ett litet barn."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-branschens-kvinnliga-pionjarer-23564

Tillbakablick: Då fick byggarna internet

En titt i Byggindustrins arkiv visar att en byggarbetsplats i Lund var pionjär.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-da-fick-byggarna-internet-23562

Tillbakablick: När Odellplattor blev ett begrepp

För tio år sedan producerades bottenplattor till hyresfastigheter i ett rasande tempo.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-nar-odellplattor-blev-ett-begrepp-23560

Tre steg mot social hållbarhet

NCC listar sina tre hetaste tips för socialt hållbara projekt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tre-steg-mot-social-hallbarhet-23610

Joachim Hallengren: "Vi ska knäcka koden"

Bonavas vd delar med sig av sin vision för en standardiserad process.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/joachim-hallengren-vi-ska-knacka-koden-23554

Tillbakablick: Fyra profiler spånar om branschens framtid

Läs vad Byggindustrin skrev om för tio år sedan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-fyra-profiler-spanar-om-branschens-framtid-23559