Meny

Mittpunkt har fått snillrik tätning

Mittpunkt har fått snillrik tätning

När Trafikkontoret i Stockholms stad upphandlade Skanska som entreprenör för tätskiktsbytet kring Sergels torg var ambitionsnivån för samverkan modest. Men samarbetet fördjupades och nu lyfter de båda fram det som exceptionellt lyckat. Projektet nomineras nu till Årets Bygge 2019.

I sex år har Sergels torg i centrala Stockholm präglats av byggarbete. Fortfarande tornar byggkranar och byggbodar upp sig på platsen. Men de tillhör hus som ligger intill, arbetet med själva torget och de omkringliggande gatorna är avslutat.

Den som besöker platsen lägger kanske märke till att spårvägen nu går genom Sergelrondellen och en bit in på Klarabergsgatan, som blivit helt bilfri. Eller så dras blicken till nya bänkar, träd och markplattor. Men lejonparten av arbetet syns inte. Det har skett under mark. Eller snarare i takkonstruktionen. Gatunivån på Sergelrondellen och en bit in på de intilliggande gatorna Klarabergsgatan, Sveavägen och Hamngatan är nämligen också ett tak. I planen under ligger butiker, lager och tunnelbana.

2010 började Trafikkontoret på Stockholms stad planera. Vatten läckte igenom tätskiktet och ner i trevåningskonstruktionen vid Sergels torg. Dessutom fanns ett behov av att förstärka själva betongkonstruktionen för att klara högre trafiklaster – bland annat från spårvägen.

Fortfarande tornar byggkranar och byggbodar upp på platsen, men de tillhör hus som ligger intill.
Foto: Elin Bennewitz

Den stora utmaningen för projektgruppen har varit placeringen i staden. Sergels torg ligger mitt i smeten där en strid ström av människor, bussar och bilar rör sig förbi platsen. Dessutom är det en av Stockholms mest affärsintensiva platser. Varje dygn passerar mellan 90 000 och 100 000 människor.

– Det mest rationella produktionstekniskt hade varit att stänga av hela området och börja riva vid Klarabergsviadukten och arbeta sig neråt mot Hamngatan. Då hade vi varit klara på 1-1,5 år, säger Anders Willner, projekteringsledare på Hifab.

Men att stänga av området kring Sergels torg i över ett år bedömde projektorganisationen inte som möjligt med hänsyn till fastighetsägarna och hyresgästerna i området. I stället delades området in i 27 etapper, där varje etapp tagit mellan 4 och 6 månader att färdigställa. Etapperna delades i sin tur in i olika faser.

LÄS MER: Massor av massa med industriellt jätteprojekt.

Genom noggrann planering kunde alla butiker hålla öppet som vanligt under hela projekttiden.

– Det har varit noga reglerat i avtal med fastighetsägarna när etapperna ska pågå och hur länge. Vi lovade också att inte utföra några tyngre arbeten under perioden 15 november-10 januari då julhandeln infaller. Ur ett projekteringsperspektiv var det här projektet inte särskilt unikt, men planeringen har varit utöver det vanliga, säger Anders Willner.

Håkan Söderlund, projektledare på Stockholms stad, Linda Cronebäck, biträdande projektledare för projektet och konsult på Rockstore Engineering, och Gustaf Ossmer, projektchef på Skanska.
Foto: Elin Bennewitz

En första byggstart skedde 2012 med NCC som entreprenör. Den upphandlingen var begränsad i sin omfattning. Grovt räknat omfattade den cirka 15 procent av det totala arbetet som utfördes under ett år. Inför valet 2014 inföll en naturlig paus i projektet i väntan på politiska beslut.

– Då passade vi på och gjorde en omstart. Med erfarenhet av arbetet med NCC kunde vi konstatera att vi var tvungna att samverka med entreprenören för att få projektet att funka. Vi ville kunna gasa och bromsa om vartannat med hänsyn till omgivningen. Det kräver fingertoppskänsla och ett nära samarbete med entreprenören, säger Linda Cronebäck,  biträdande projektledare för projektet och konsult på Rockstore Engineering.

Det var i samband med den andra upphandlingen 2014 som Skanska kom in. Då hade Trafikkontoret i Stockholms stad och deras konsulter gjort en grov planering. Detaljplaneringen gjordes sedan i tätt samarbete mellan entreprenör, beställare och fastighetsägare. Projektorganisationen hade en fortsatt tät kommunikation med fastighetsägare och hyresgäster genom hela projekttiden.

– Vi har haft regelbundna möten där vi fångat upp om de upplever några störningar eller problem samt följt upp tidplanen så att de ska vara medvetna om hur vi ligger till, säger Anders Willner.

Som ytterligare smörjmedel mellan projektet och fastighetsägarna hade Trafikkontoret en person anställd med rollen som centrumsamordnare. Hon hade daglig kontakt med butikernas personal, berättade om vilka arbeten som pågick och delade ut bullerscheman, bland annat.

Efter renoveringen av tätskiktet har Klarabergsgatan blivit helt bilfri.
Foto: Elin Bennewitz

På den formella sidan fanns Charlotta Björk på Nai Svefa, som, tillsammans med Erica Odén, varit ansvarig för avtalsförhandlingarna med fastighetsägarna. Hon har fått agera tolk mellan de olika parterna.

– Min kompetens förekommer normalt inte i den här typen av projekt. Det är unikt att man lyft in min roll i projektet, det visar att det är unika förutsättningar och att staden vill förstå fastighetsägarnas perspektiv, säger hon.

När Skanska upphandlades skedde det i form av en vanlig utförandeentreprenad på löpande räkning. Men redan från start var det ett uttalat mål att genomföra projektet i samverkansanda. Det första steget var att Skanska och Trafikkontoret upprättade ett gemensamt projektkontor.

– Det som avgör samverkan är hur man jobbar i praktiken, inte vad det står i kontraktet, säger Linda Cronebäck.

Gustaf Ossmer, projektchef på Skanska, håller med.

– När vi började 2014 var samverkan nytt för många av oss. Vi var ödmjuka och hade modesta krav på vår samverkan, men det blev väldigt bra. Vi jobbade fram ett system allt eftersom, säger han.

LÄS MER: Dubbelspårigt projekt gick som på räls.

Anders Willner berättar att arbetssättet smittat av sig även på projektörerna.

– Projektörerna har bara delvis suttit på det gemensamma projektkontoret, men de har ändå anammat samma samverkansanda, säger han.

Tomas Gezelius, projektcontroller på Sweco, har suttit på det gemensamma projektkontoret och ser flera fördelar med det.

– Vi har arbetat tillsammans med varandra istället för att ha mer traditionella överlämningar. Det är också viktigt att man får se mycket av projektet trots att man inte är en del av core-verksamheten, säger han.

Eftersom all mark runt Sergels torg revs upp passade Stockholms stad på att ta fram ett nytt gestaltningsprogram för området. Det innehåller bland annat nya bänkar.
Foto: Elin Bennewitz

För att stärka gemenskapen i projektet har de som vanligtvis bara sitter inne på kontoret vid flera tillfällen gått ut för att se på en gjutning eller något annat arbetsmoment. De har också hjälpt till att hålla bygget välstädat på gemensamma städdagar som avslutats med grillning. På motsvarande vis har projektorganisationen hållit möten för yrkesarbetarna där de informerat om vikten av att ta hänsyn till fastighetsägare, hyresgäster och alla som passerar arbetsplatsen.

– För många var det en aha-upplevelse. De hade kanske bara arbetat på projekt utanför staden där man inte behöver ta hänsyn på samma vis, säger Kristi Rasmussen Eklund, kommunikatör på Stockholms stad.

Något som flera som arbetat i projektet lyfter fram är att alla lyssnat på varandras behov och synpunkter.

– Alla i projektet har fått komma med synpunkter och förslag på förbättringar, säger Håkan Söderlund, projektledare på Stockholms stad.

Trots en överlag god samverkan har stämningen i projektgruppen inte alltid varit på topp. 2016 var arbetsbelastningen särskilt hög och gruppen hamnade i en situation där samarbetet blev lidande.

– Vi hamnade i en down-period. Då tog vi hjälp av en organisationskonsult som hade varit med och hjälpt oss i början av processen. Det vände när vi pratade om det, säger Kristi Rasmussen Eklund.

LÄS MER: Dröm om skärgårdsidyll gav liv åt vänboende.

Skanska inledde byggarbetena i oktober 2014. I Skanskas uppdrag ingick både tätskiktsbyte och att förstärka den befintliga konstruktionen. Skanska göt också spårkroppar för spårvägens räls. Spårkropparna tillhör egentligen projektet Spårväg city men ingick ändå i Skanskas kontrakt med Trafikkontoret. Trafikkontoret reglerade det i sin tur genom ett kontrakt med Spårväg citys byggherre Trafiknämnden i Stockholms län.

Arbetsprocessen har sett ungefär likadan ut i de 27 etapperna. Först grävde Skanska ner till den gamla betongen under tätskiktet, cirka 30-70 centimeter under markytan. Sedan var planen att de skulle vattenbila betongen för att säkerställa att den gamla betongen som blev kvar var i gott skick och kunde fästa i ny betong.

– Vid vattenbilning finns det risk att strålen slår igenom och orsakar skador. Därför hade vi planerat att evakuera butikerna under när vi vattenbilade, men tack vare att Skanska hittade en ny metod slapp vi det, säger Håkan Söderlund.

De nya bänkarna kring Sergels torg består av Kebony, ett miljövänligare alternativ till teak.
Foto: Elin Bennewitz

Det var i samband med att Skanska skulle upphandla en underentreprenör för vattenbilningen som de fick upp ögonen för den alternativa metoden.

– Vi frågade dem som lade anbud vad de hade för idéer för att minska risken för skador. Det bästa förslaget vi fick var om vattenfräsning, säger Gustaf Ossmer.

Vattenfräsning används vanligtvis för att rengöra fartygsskrov och baserar sig på en slags sugklocka som suger upp, renar och sedan återanvänder vattnet. Risken för skador och läckage till våningarna under blir därför nästintill obefintlig. Företaget omvandlade vattenfräsningsroboten för att passa Skanskas behov. Den fick snabbt smeknamnent “gräsklipparen” när byggarbetarna gick runt och drog den över betongen.

– Vi testade på en provyta först för att vara säkra på att vidhäftningen blev god nog. På några få ställen där betongen var mycket skadad fick vi vattenbila men vattenfräsningen underlättade enormt. Vi slapp en massa kringarbete så även om metoden är lite dyrare initialt så blev det billigare, säger Gustaf Ossmer.

LÄS MER: Trivsel och guldkant i fokus.

Som en bonus blev bullret också mindre tack vare vattenfräsningen.

Den befintliga betongkonstruktionen göts på 1960-talet. Det fanns mikrosprickor i betongen som tätades med injektering. Även gjutskarvarna och områden med gamla genomföringar tätades.

Ovanpå den vattenfrästa och tätade betongen göt sedan Skanska en ny betongplatta med en tjocklek på elva centimeter. Skanska armerade betongen och slog i dubb. Därefter la de det nya tätskiktet, och ovanpå det cirka fem centimeter gjutasfalt.

Eftersom all mark runt Sergels torg revs upp passade Stockholms stad på att ta fram ett nytt gestaltningsprogram för området. I samband med det utvecklade staden bland annat nya gatstenar i en mörkgrå och en ljusgrå nyans för Klarabergsgatan. Stenarna har fått namnet Klaraplattan. De är 70 centimeter långa och måste därför vara lite tjockare för att inte spricka. Samtidigt får de inte vara för tjocka för då förlorar man nyttan med markvärmen som finns i Klarabergsgatan.

– Genom att våtpressa och experimentera med olika ytskikt fick vi till slut fram den här plattan, säger Linda Cronebäck.

Andra delar i gestaltningsprogrammet är natursten i två olika nyanser längs Klara Västra Kyrkogata, nya trädplanteringskorgar samt en ny möbelserie.

– Det första förslaget vi fick till bänkarna var gjort i teak. Det valde vi bort av miljöskäl. Nu har bänkarna i stället materialet Kebony som är ett hållbart alternativ, säger Linda Cronebäck.

Kebony är en behandlingsmetod där vanlig furu impregneras och upphettas. Träet blir då hårt och slitstarkt samt motståndskraftigt mot svamp och röta. Det får även en djupare brun nyans som blir grå med tiden, precis som teak. Allt material som använts i projektet har miljöbedömts av WSP.

I fogarna mellan plattorna ligger den så kallade "müslifogen" som är baserad på psylliumfrö.
Foto: Elin Bennewitz

Även i fogarna mellan plattorna märks projektets innovationsvilja. Eftersom området runt Sergels torg regelbundet rengörs med sugmaskin fungerar det inte att lägga vanlig sand i fogarna, då tvättas den bort på bara några veckor. Samtidigt ville projektgruppen undvika en cementbaserad fog, bland annat av arbetsmiljöskäl.

– Vi hittade en spännande fog hos en tysk producent. Vi kallar den müslifogen eftersom den innehåller psylliumfrön. Den är som murbruk när den är torr och blir som lera när den är blöt och ligger därför kvar vid tvätt, säger Linda Cronebäck.

Müslifogen testades under ett helt år på en referensyta för att säkerställa att den skulle klara påfrestningen vid Sergels torg.

Parallellt med tätskiktsarbetet pågick flera mindre projekt, som av organisatoriska skäl inte ingick i det stora projektet. Det var bland annat belysning och markvärme samt upprustning av fontänen och glasobelisken mitt på Sergels torg.

LÄS MER: Rustad högborg för nationalskatter.

Själva tätskiktsbytet och förstärkningen av konstruktionen runt Sergels torg omfattade totalt 31 000 kvadratmeter. Över 300 yrkesarbetare, tjänstemän, projektörer och specialister har arbetat med projektet. För att sätta fokus på säkerheten för alla som arbetat i projektet lät sig Skanska inspireras av sina erfarenheter på andra sidan Atlanten och tillsatte en heltidstjänst för säkerhetsarbetet, vilket är brukligt i USA.

– Arbetsmiljöarbetet har lyckats väl. Vi har fått arbeta med flaggvakter för att inte behöva stänga av gatorna men det har fungerat bra, säger Håkan Söderlund.

Totalt har fyra olyckor lett till sjukfrånvaro, men ingen har varit allvarlig. Under de sex år som byggarbetena pågått har en hel del tillbud rapporterats.

– De allvarligaste har berott på yttre omständigheter som vi inte kunnat styra. Ungefär en fjärdedel har berott på hot eller våld i gränssnittet mellan våra arbetare och tredje man, säger Gustaf Ossmer.

Eftersom byggarbetena utförts i skift mitt i centrala Stockholm har arbetarna fått bevittna allt från droghandel till bråk och knivslagsmål. Allvarligast var terrorattentatet på Drottninggatan i april 2017. Alla arbetare klarade sig fysiskt oskadda.

Sergels torg tätskiktsbyte i korthet

Byggherre: Stockholm stad.
Byggentreprenör: Skanska.
Byggledning: Infrakonsult.
Projektledning: Trafikkontoret Stockholms stad.
Projekteringsledning: Hifab.
Projektör/ konstruktion/gata: WSP.
Landskapsarkitekt: WSP.
Entreprenadform: Utförandeentreprenad.
Ersättningsform: Löpande räkning.
Entreprenadkostnad: 650 miljoner kronor.
Total kostnad: 1,65 miljarder kronor.
 

Årets Bygge i korthet

Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418

Konceptbilar vittnar 
om framtidens transporter

Eldrift och självkörande bilar på IAA-mässan i Hannover.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/konceptbilar-vittnar-om-framtidens-transporter-27414

Lyckad klimatbantning på Solna United

På Skanskas projekt Solna United landar klimatutsläppen en bra bit under snittet.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lyckad-klimatbantning-pa-solna-united-27426

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Dröm om skärgårdsidyll gav liv åt vänskapshus

WEBB-TV: Hogslätts vänboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/drom-om-skargardsidyll-gav-liv-vanskapshus-27407

Dubbelspårigt projekt gick som på räls

WEBB-TV: Dubbelspåret Strängnäs – Härad nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/dubbelsparigt-projekt-gick-som-pa-rals-27384

Ljus boning för forskningen

WEBB-TV: Biomedicum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ljus-boning-forskningen-27357