Meny

Medlingsguru Claes Stråth oroas av flyktingfrågan

Medlingsguru Claes Stråth oroas av flyktingfrågan

Avtalsrörelsen 2016 är den första efter Claes Stråths nio år långa sejour 2006-2015 som generaldirektör för Medlingsinstitutet. I Byggindustrin berättar han nu om kulturskillnader mellan byggområdet och övrig industri men även om utmaningen som avtalsmaskineriet duckar för – hur flyktingar kan komma in på arbetsmarknaden.

För knappt två veckor sedan höll Ilera, International Labour and Employment Relations Association, den internationella föreningen för arbetsmarknadsrelationer som han i dag är ordförande för, ett seminarium på temat ”Avtalsrörelsen 2016 – vad blir eftermälet?” och inledde det mycket välbesökta mötet med att ge ordbokens definition av ”eftermäle”.

– Jag skulle kanske slagit upp det innan inbjudan gick ut, sa han med ett bara till hälften dolt leende. Eftermäle är en nekrolog, en dödsruna, ”ett minne efter döden”.

Det var kanske inte just det jag menade, antydde han inför en publik som till stor del bestod av arbetsmarknadens parter. Han möttes av publikens gillande sorl. Leken med ord stimulerar.

Eller också var det precis det han menade.

Upptakt i höst

2016 löste inte den underliggande konflikten i LO-leden. Byggfacken inom 6F har redan flaggat för en fortsättning. Det blir en upptakt i höst. De har aldrig älskat Industriavtalet från 1997 som satte konkurrenskraft som norm.

Dessutom – DN:s tidigare chefredaktör Svante Nycander, vid 83 års ålder fortfarande en av landets mest och bäst informerade bedömare och kommentator av vad som sker på arbetsmarknaden, lyfte särskilt fram utmaningarna på grund av flyktingkrisen:

– Avtalsrörelsen i år har förts i skuggan av flyktingkrisen och en intensiv opinionsbildning om sänkta trösklar. Det är inte förvånande att många efterlyser en mer flexibel lönebildning som svarar mot det akuta behovet av integration av lågutbildade. Men hur förenar man en sådan flexibilitet med den stabilitet som var förutsättningen för de senaste 20 årens framgångar?

Han ställde frågan till publiken och till deltagarna i den efterföljande paneldiskussionen samtidigt som han konstaterade att så vitt han förstod hade sänkta trösklar varit en icke-fråga i lönerörelsen.

Behöver löneläge som lockar

Svante Nycander menar att det finns skäl till det. Inte bara facken vill ha så höga löner som kan vinnas i en förhandling, även arbetsgivarnas branschförbund behöver ett löneläge som lockar till branschen och gör det möjligt att rekrytera bra medarbetare.

När några partier inom oppositionen nu varnar att om parterna inte tar sitt ansvar är man beredd att föreslå lagstiftning. ”Respektlöst” menade han.

I den efterföljande paneldiskussionen företräddes parterna av SKL, Sveriges kommuner och landsting och Svenskt Näringsliv på arbetsgivarsidan och Kommunal och Sveriges ingenjörer på den fackliga. Enigheten var påtaglig. Parterna hade trots svårigheter i princip lyckats igen. Särskilt nöjda var SKL och Kommunals förhandlingschefer över att undersköterskelöners relativlöner förbättrades, även till priset av märket. Det fanns också politiskt stöd för detta bakom SKL.

Och Flyktingfrågan?

En kort tid före Ilera-mötet den 30 maj om avtalsrörelsens eftermäle hade Claes Stråth just levererat sitt senaste utredningsuppdrag från regeringen. På två vårmånader hade han samtal med Hyresgästföreningen, Sabo, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, och Sveriges Fastighetsägare om hur hyressättningssystemet skulle utvecklas. Fastighetsägarna hoppade av men ett förslag blev det.

I 30 minuter hann Claes Stråth sitta ner på ett kafé och diskutera medling innan han fick hasta till nästa möte.
Foto: Elin Bennewitz

Två månader är i utredningssammanhang extremt kort tid. Uppdraget från förre bostadsministern Mehmet Kaplan, MP, är en av många pusselbitar i bostadssamtalen med oppositionen som ska vara klara före midsommar.

Vi, Claes Stråth och Byggindustrin, hann sitta ner på ett kafé i Stockholm och diskutera medling drygt 30 minuter innan Claes Stråth måste hasta till nästa möte.

Men han hade dessförinnan reagerat med stort intresse på mina avslutande frågor:

”Klarar vårt kollektivavtalssystem av att hantera flyktinginvandringen? Är det en fråga som ökar politikens makt i avtalsfrågor? Gör utvecklingen att vi på nytt står i ett läge som inför Saltsjöbadsavtalet 1938 då det handlade om politikerna och lagstiftning skulle skapa ordning på en stökig arbetsmarknad eller om arbetsgivare och fackförbund kunden enas så mycket att de kunde lösa uppgiften?”

– Kom till vårt nästa Ilera-seminarium. Svante Nycander kommer att lyfta den frågan, det blir mycket intressant lovade han innan han försvann.

Bekymrad och förvånad

Och Svante Nycander levererade som utlovat. Han är en varm anhängare av ett kollektivavtalssystem utan politikerinblandning men anser samtidigt att dagens kollektivavtalssystem måste reformeras. Det måste hantera stora utmaningar där flyktinginvandring med många lågutbildade är den för närvarande största.

Men på Ilera tog arbetsmarknadsparterna inte upp bollen. Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv med en bakgrund från Transportgruppen, konstaterade att Sverige fortfarande välkomnar flyktingar över gränsen men inte in på arbetsmarknaden. Maria Dahlberg, förhandlingschef på SKL bekräftade att det inte varit en fråga i förbundsförhandlingarna. ”Jag tror vi behöver se över frågan mer förutsättningslöst”, menade hon.

Efter seminariet var Claes Stråth både bekymrad och förvånad.

– Jag tycker att partsrepresentanterna inte hade några bra svar på det Svante tog upp om ansvar för flyktingkrisen och inte heller hur man ser på politikernas roll. Det fanns snarare röster för att politikerna ska ha en större roll, det vill säga tvärtemot det som jag uppfattar är Svantes uppfattning.

Claes Stråth var generaldirektör för Medlingsinstitutet i nio år.
Foto: Elin Bennewitz

Claes Stråth är vid 69 års ålder inte enbart landets i dag mest erfarne medlare, ofta i den ledande rollen sedan 1994, utan är en flitig statlig utredare och numera, efter de aktiva åren som medlare konsult med komplicerade sakfrågor som specialitet.

Komplicerade förhandlingar mellan parter med starka motsatta intressen har varit Claes Stråths uppgift i större delen av hans yrkeskarriär. Han tog sin socionom-examen från Socialhögskolan i Göteborg 1972 på förvaltningslinjen.

En första anställning i Tranås som drätselsekreterare följdes av ett jobberbjudande från Kommunförbundet i samband med den nya arbetsmarknadslagstiftningen som genomfördes i samband med MBL och Las. När han slutade där 1993 för att öppna eget som konsult var han förhandlingschef.

1994 erbjöds han uppdrag från Statens Förlikningsmannaexpedition och fick medlingsuppdrag.

– Vid mina första medlingsuppdrag hade jag inga direkta kunskaper om medling, bortsett från att jag varit partsföreträdare för Kommunförbundet 1990 med Allan Larsson och Gunnar Grenfors som medlare. Jag fick i början medla tillsammans med erfarna medlare som Gunnar Samuelsson som varit chef för Förlikningsmannaexpeditionen och som medverkat i 100 medlingar mellan 1980 och 2013 och den legendariske medlaren Rune Larson.

”Det var parternas ansvar”

Ganska snabbt ansågs Claes Stråth kunna leda medlingarna själv.

– På den tiden hade medlarna inget ansvar över den träffade överenskommelsen, det var parternas ansvar. Från och med bildandet av Medlingsinstitutet 2000 blev det annorlunda. Det skulle verka för en väl fungerande lönebildning och detta ändrade i grunden ansvaret för medlingen.

Medlarna fick inte medverka till överenskommelser som stred mot uppgiften att verka för en väl fungerande lönebildning där den konkurrensutsatta sektorn är normerande.

Claes Stråth anser att det har tagit 10–15 år att få den principen att sätta sig hos parterna och politik. Det har flera gånger stormat rejält kring uppslutningen kring Industriavtalet från 1997, som introducerade märket och en speciell förhandlingsordning.

Den svenska medlingen styrs av uppdraget att ”verka för en väl fungerande lönebildning” med den konkurrensutsatta sektorn som norm. Det är en rent svensk uppfinning, understryker Claes Stråth. I övriga nordiska länder saknas samma formella styrning. Där är det ofta domstolsjurister som medlar. I Sverige är de flesta medlare tidigare ledande företrädare för arbetsgivare och fackföreningar.

”Finns helt klart en könsaspekt”

Medlingsinstitutet har genom åren fått engagera sig både djupt och brett för att hantera konfliktytorna i byggsektorn.

 – Jag har emellanåt funderat på vad det är som gör att de här manligt dominerade LO-grupperna skiljer ut sig. Det finns helt klart en könsaspekt. En annan är att de här grupperna har en mycket principiell hållning till motsättningen mellan arbete och kapital. En tredje aspekt är att det inte är speciellt länge sedan byggnadsarbetare gick från objektsanställning till sina nuvarande tillsvidareanställningar i företagen i 1990-talets början.

Vid objektsanställningen hade lagbasen sin dubbla funktion – att företräda gruppen och vara arbetsledning.

– Det var ett tidsbegränsat uppdrag och relationen mellan lagbasen och byggherren var strikt affärsmässig, där lagbasen skulle ta ut så mycket som möjligt. Affärsuppgörelsen innebar att ”det jag inte tar ut, det tillfaller dig.”

Om man jämför detta med industrin är det kanske tydligaste exemplet bruksorterna, menar Claes Stråth.

– Där finns industrin, den är väletablerad. Jag jobbar där, kanske syskon, mina barn, mina föräldrar. Den som i den miljön kommer med sina lönekrav har en annan utgångspunkt i relationen med företaget. Där det kan handla om långa relationer med företaget och dess förmåga att konkurrera, en relation som kan sträcka sig över generationerna på en del industriorter. Då blir det viktigaste hur man får bruket att överleva.

Kontrast mellan industri och bygg

Där finns en väldig kontrast i förutsättningarna för industrin och byggsektorns verksamheter som fortsatt in i våra dagar.

Flera av de stora byggbolagen som tidigare hade väldigt många anställda har minskat. Man hittar nya organisationsformer. I princip närmar man sig till hur det såg ut före reformen där objektsanställning blev tillsvidareanställning. Underentreprenörer fyller samma funktion som bygglaget gjorde då.

– För dagens byggnadsarbetare är det samma sak på det viset. Man har aldrig haft den här långa relationen till arbetsgivaren som är vanliga i industrin och i stark kontrast till bruket, där man hade ett gemensamt ansvar att bruket bär sig och finns kvar.

Ackordslönerna minskar i omfattning men fyller ändå en funktion. De drar upp lönerna under avtalsperioden. Därför är sällan den centrala avtalsförhandlingen om löner speciellt komplicerad sett ur ett medlingsperspektiv. Det har funnits en insikt att löneutvecklingen blir fortsatt stark genom löneglidning.

– Det är först på senare år, när arbetsgivarna börjat samordna sig och hålla emot som exempelvis i Östergötland, som lönetvisterna blivit akuta och långvariga problem, vilket fick Medlingsinstitutet att engagera sig i eftervården av det medlingsbud som accepterades av parterna 2013.

Lugnare läge

2016 är läget mellan arbetsgivare och fack i Östergötland betydligt lugnare. Medlingsresultatet 2013 ledde till att parterna vande sig vid arbetsfred, en bättre samtalston sinsemellan och gemensam problemlösning på lokal nivå.

– Medlaren Malte Eriksson, med lång erfarenhet som förbundsordförande för grafikerna, fungerade som samtalsledare för parterna i Östergötland som sedan fattade gemensamma beslut i de svåra frågorna om andel tidlön och om ackord eller resultatlöner på topp. Som medlare är man annars sparsam att gå in i frågor som handlar om organisatoriska konsekvenser eller maktfrågor. Här har parterna inom bygg en hel del att fundera på. Tidigare intagna positioner vill man inte så gärna göra sig av med. Har man hamnat i sådana starka positioner påminner tonen om ett gammalt, ständigt pågående gräl.

Claes Stråth såg det inte sällan på Sveriges Byggindustriers tidigare vd Bo Antonis och Byggnads tidigare ordförande Hans Tillys tid, då tekniken att förhandla genom att skicka ut pressmeddelanden där man i tur och ordning förklenade varandras motiv.

2010 i samband med nya Byggavtalets lansering fungerade personkemin bättre mellan parterna för att sedan falla tillbaka i det gamla.

– Man kan bli förbannad och överila sig men det sättet att umgås eller hantera sina relationer är man rätt sparsmakad med på arbetsmarknaden i övrigt.

Kort om Claes Stråth

Ålder: 69 år

Karriär: Tranås kommun, Kommunförbundet, bland annat som förhandlingschef, konsult sedan 1993, medlare sedan 1994 (bland annat som opartisk ordförande inom industrin) statliga utredningsuppdrag sedan 1995 med bland många andra Lavalutredningen 2008, Generaldirektör för Medlingsinstitutet 2006-2015, uppdrag av regeringen som förhandlingsledare för hyresmarknaden.

Utbildning: Socionom

Familj: Hustru Birgitta, två barn och barnbarn

Bor: I Gränna

Intressen: Engagerad i olika föreningar, främst för barn och ungdom, och trädgård.

Läser: Negra Efendic ”Jag var precis som du” och har börjat läsa om Bo Balderssons böcker.

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806