Meny

Lyckad klimatbantning på Solna United

Lyckad klimatbantning på Solna United

På Skanska är man nöjd med utfallet från pilotprojektet Solna United där man fått till en rejäl minskning av produktionsfasens klimatpåverkan. Klimatpåverkan har funnits med som en parameter genom hela projekteringen.

När Byggindustrin besöker projektkontoret vid Solna United är alla överens om att produktionsfasens klimatpåverkan borde regleras i lag, ungefär som byggnadens energiprestanda regleras i BBR.

– Varför inte? Jag tycker om styrtal. Tala om för oss var vi ska landa, så listar vi ut hur. Det är då folk blir kreativa och hittar nya lösningar, säger Karin Johansson, projektchef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden.

– Ur ett livscykelperspektiv står produktionsfasen för cirka 50 procent av klimatpåverkan från ett hus. Så det är lika viktigt att reglera den som den färdiga byggnadens energiprestanda. Om vi ska lösa klimatfrågan, så behöver vi tvingande regler, också i vår bransch, säger Nils Resvik, projektchef på Skanska Sverige.

– Det vore bra med lagkrav. Det skulle ge klimatfrågan större tyngd och göra det lättare för oss att driva den ute i projekten, säger Emma Kölborg, produktionsingenjör, Skanska Sverige.

Läs mer: Byggarna vill ha reglerade klimatutsläpp.

Skanska har räknat på klimatpåverkan från sina projekt i tio år, och sedan våren 2016 är det obligatoriskt för alla deras egenutvecklade projekt. Tack vare det hade de i början av arbetet med Solna United ett referensvärde för hur mycket klimatpåverkan som produktionen av en genomsnittlig byggnad ger upphov till – ungefär 460 kilo koldioxid per brutto totalyta. I dag använder Skanska inte det referensvärdet längre. Skanska har inte valt ett nytt referensvärde än men arbetar internt med att ta fram ett. 

När Byggindustrin träffade projektorganisationen på Solna United för två år sedan uppskattade de att produktionen av Solna United skulle ge upphov till cirka 345 kilo koldioxid per kvadratmeter brutto totalyta. Då hade utsläppen redan pressats i förhållande till det dåvarande referensvärdet på 460, bland annat genom stommens slimmade konstruktion. 

Läs mer: Skanska har nytt arbetssätt för klimatet.

För två år sedan var visionen att minska utsläppen ytterligare 25 procent, men nu ser det ut att landa på drygt 11 procent. Det innebär att produktionen av Solna United ger upphov till lite drygt 300 kilo koldioxid per kvadratmeter brutto totalyta. Jämfört med det gamla referensvärdet är det en minskning med nästan 35 procent.

– Att minska ytterligare 25 procent från en nivå som redan var relativt låg var ett högt ställt mål. Vi nådde inte det, men vi är nöjda med att landa kring 300 med tanke på att referensvärdet låg på 460, säger Nils Resvik.

Skanskas erfarenheter visar att de stora klimatposterna i produktionsfasen är betong, stål och transporter. Därför fokuserade projektgruppen för Solna United i första hand på åtgärder inom dessa tre områden.

– Något som vi lyckats bra med är att få en slimmad stomkonstruktion, med mer stål och mindre betong. Vi är också nöjda med att vår underentreprenör Skanska Väg och Anläggning använt det miljömärkta bränslet ACP disel,  säger Emma Kölborg.

Emma Kölborg, produktionsingenjör och Nils Resvik, projektchef, båda på Skanska Sverige.
Foto: Elin Bennewitz

En annan åtgärd som de hoppades genomföra var att använda miljövänligare betongsorter där en del av den klimatbelastande cementen är ersatt med flygaska, en restprodukt från till exempel kolkraftverk.

– Vi fick släppa idén om att använda flygaska. Vi bedömde att det var för riskfyllt att använda den typen av betong här eftersom vi har en komplicerad grundkonstruktion där vi bygger under grundvattennivå. Metoden var inte till tillräckligt beprövad, säger Emma Kölborg.

Skanska hade också som ambition att minska mängden flytspackel men det lyckades inte.

– Vi hade en dialog med stomleverantören om att minska överspänningen i håldäcken för att få ett jämnare bjälklag från start. Tyvärr nådde vi inte ända fram i dialogen. Det finns en branschstandard och den vill leverantörerna följa, säger Nils Resvik.

Karin Johansson fyller i:

– Mycket får vi igenom i dialog, men när det gäller lite större omställningar så behöver de göras i tätt samarbete med leverantörerna. Så jobbar vi också på Skanska men vi når inte ända fram i ett enskilt projekt, det krävs ett större grepp, säger hon.

Karin Johansson, projektchef på Skanska Kommersiell Utveckling Norden.
Foto: Elin Bennewitz

Nils Resvik hoppas att branschstandarden kan ändras i framtiden, så att höjdskillnaderna mellan håldäcken blir lägre och behovet av flytspackel minskar.

– En annan tanke är att stomleverantörerna själva ska ansvara för utjämningen. Och att de ska redovisa sin klimatpåverkan. Då får de ett större incitament, säger han.

För att minska klimatbelastningen från armeringen i den platsgjutna betongen fattade projektgruppen beslut om att köpa den från Celsas fabrik i Norge. Den har ett mindre klimatavtryck än konkurrenternas eftersom Celsa effektiviserat sin norska fabrik och dessutom har tillgång till förnybar el till produktionen i Norge. 

– Tyvärr fick Celsa stora leveransproblem i somras när vi skulle gjuta så vi blev tvungna att köpa in armering från en annan leverantör. Det riskerade att stoppa upp hela projektet. Det är väldigt tråkigt att det blev så men vi hade inget val, säger Emma Kölborg.

Hälften av armeringen i Solna United är leverrerad av Celsas fabrik i Norge, som har ett mindre klimatavtryck än konkurrenterna.
Foto: Elin Bennewitz

När Celsa löst sina leveransproblem bytte projektet tillbaka till deras armering. Ungefär hälften av armeringen i Solna United kommer att vara från Celsas norska fabrik. Om all armering varit från Celsas norska fabrik hade koldioxidutsläppen pressats ner ytterligare cirka 1 procent.

– Det är de tidiga insatserna på tunga poster som betong och stål som kan ge störst klimatbesparing. Men vi jobbar hela tiden med att aktivt välja det som är bäst ur klimatsynpunkt. Till exempel med återvinning av avfall och med samleveranser för att minska transporternas klimatpåverkan, säger Emma Kölborg.

Hon berättar också att klimataspekten haft bäring på materialval, till exempel har fler trägolv valts framför betonggolv för att minska klimatavtrycket.

– Åtgärder som vi i det här sammanhanget upplever ha små effekter har ändå större påverkan än det vi kan göra hemma. Att låta bilen stå hemma en dag är inget mot att samordna ett par transporter i veckan här. Det är motiverande, säger Nils Resvik.

Att minska klimatpåverkan från de stora klimatposterna betong, stål och transporter har varit i fokus. Samleveranser har varit ett sätt.
Foto: Elin Bennewitz
Solna United ska bli klart för inflyttning 2019. De stora besluten kring produktionen är redan fattade och därmed blir det svårt för projektgruppen att pressa ner produktionsfasens klimatavtryck ytterligare.

– Men vi har en helhetssyn på klimatarbetet och jobbar vidare med annat än produktionens klimatpåverkan. Något som vi är mycket nöjda med är vårt avtal med Kalmar Energi, säger Karin Johansson.

I början av året ingick Skanska och Kalmar Energi ett avtal. Under minst 20 år ska Kalmar Energi producera solel till Solna United. För att klara det bygger Kalmar Energi en ny etapp av sin solpark. Elen ska dels användas till Solna Uniteds fastighetsel, och dels erbjuds de framtida hyresgästerna att köpa el från solparken.

– Det som är viktigt med den här lösningen är att elen som produceras tack vare vårt avtal inte släpps på marknaden för elcertifikat. Det blir alltså ett tillskott av förnybar el på marknaden, utöver den andel som är beslutad på regeringsnivå, säger Karin Johansson.

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418

Konceptbilar vittnar 
om framtidens transporter

Eldrift och självkörande bilar på IAA-mässan i Hannover.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/konceptbilar-vittnar-om-framtidens-transporter-27414

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Dröm om skärgårdsidyll gav liv åt vänskapshus

WEBB-TV: Hogslätts vänboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/drom-om-skargardsidyll-gav-liv-vanskapshus-27407

Dubbelspårigt projekt gick som på räls

WEBB-TV: Dubbelspåret Strängnäs – Härad nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/dubbelsparigt-projekt-gick-som-pa-rals-27384

Ljus boning för forskningen

WEBB-TV: Biomedicum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ljus-boning-forskningen-27357