Meny

Ljus boning för forskningen

Ljus boning för forskningen

Det som började som ett par pennstreck på en servett för åtta år sedan är nu ett komplext centrum för forskning i hjärtat av Karolinska Institutets campusområde i Solna. Nu nomineras Biomedicum till Årets Bygge 2019.

"Vi har faktiskt startat ett Nobelpris” – det har varit mantrat för teamet bakom Karolinska Institutets nya forskningsbyggnad i Solna, Biomedicum. I teamets kärna finns en dansk, en norrman och en svensk: arkitekten Lotte Søborg, ansvarig arkitekt för projektet på arkitektkontoret C.F.Møller, Anders Barosen, projektchef Skanska och Tommy Stjernfeldt, projektledare på Akademiska Hus. När de nu efter nästan åtta års samarbete går vidare till andra projekt är det med mer kunskap och en mycket 
positiv erfarenhet i bagaget. 

En fjärde viktig part i projektet är förstås själva verksamheten, Karolinska Institutet, representerad av projektledaren Mats Lilja, som har varit med och påverkat projektet både till utformning och innehåll från start till mål. Karolinska Institutet har även haft en del egna entreprenader i projektet, bland annat data/tele, säkerhet, en datorhall samt all inredning. När Byggindustrin ber Mats Lilja kommentera hur samverkan har fungerat ur Karolinska Institutets perspektiv är det med beröm godkänt.
– Mycket bra. Vi har haft en väldigt lyhörd och tillmötesgående hyresvärd, säger han.

I teamets kärna finns en dansk, en norrman och en svensk: arkitekten Lotte Søborg, ansvarig arkitekt för projektet på Arkitektkontoret C F Møller, Anders Barosen, projektchef Skanska och Tommy Stjernfeldt, projektledare Akademiska Hus.
Foto: Nomi Melin Lundgren


Det var på senvåren 2010 som Karolinska Institutet beslutade att man ville utveckla den växande verksamheten och ha fem institutioner för forskning i en och samma byggnad. Tommy Stjernfeldt på Akademiska Hus kopplades in.
– Det var samtidigt som man höll på att bygga NKS. Jag minns hur vi satt och skissade på en servett om var det nya laboratoriet skulle ligga. Det här visade sig vara den enda platsen, berättar Tommy Stjernfeldt.
Så nu åtta år senare, tvärs över gatan från Nya Karolinska Solna (NKS) och alldeles intill Årets Bygge-prisade Aula Medica (2014) ligger ett av Europas största laboratorier för medicinsk experimentell forskning över vetenskapliga gränser och för samverkan med klinisk forskning. Verksamheten i de flesta av byggnadens 26 laboratoriekvarter är redan i full gång. Detta tack vare att huset blev klart redan ett halvår före utsatt tid – och därtill till en 500 miljoner kronor lägre kostnad.
Senhösten 2010 gick Akademiska Hus ut med ett parallellt arkitektuppdrag till fyra arkitektkontor. Ett bedömningsråd sammansatt av olika discipliner bildades för att värdera de inkomna förslagen. Uppdraget gick till C.F.Möller arkitektkontor och arbetet med att ta fram programhandling tog vid. Med programhandlingen som underlag gick byggherren vidare för att hitta en byggentreprenör. Året var 2012.
– Vi gick ut brett både i Sverige och i utlandet, säger Tommy Stjernfeldt.

Ljusgården är hjärtat i byggnaden och en 
naturlig mötesplats för forskarna i huset.
Foto: Nomi Melin Lundgren


Efter en rigorös utvärdering valdes Skanska ut som entreprenör. Den tyngsta parametern i utvärderingen var organisation.
– Människorna är det viktigaste. Man bildar ett team bara för projektets bästa, säger Tommy Stjernfeldt.
När entreprenörerna lämnade anbud var det inte heller lägsta pris som gällde – i stället gällde det för entreprenörerna att komma så nära byggherrens pris som möjligt, en summa som de inte visste något om.
Projektet Biomedicum handlades upp som en generalentreprenad i samverkan.
– Vi valde denna form av erfarenhet. Vi hade tidigare byggt KI Science Park med den entreprenadformen och det var väldigt lyckosamt. Vi valde generalentreprenad för att vi vill kunna styra konsulterna själva, säger Tommy Stjernfeldt.


LÄS MER: Närodlade trähus med utsikt över Skövde

Dagen efter midsommar­afton 2013 kunde entreprenören sätta spaden i backen. Då pågick fortfarande projekteringen av resten av huset. Totalt schaktades 80 000 kubikmeter berg och 30 000 kubikmeter jord bort från den relativt lilla och begränsade tomten där Biomedicum skulle växa fram. Om man ställer alla lastbilar med schaktmassor efter varandra skulle de nå ända till Gävle, för att ge en bild av vilka mängder det rör sig om.
– Det var en otrolig utmaning. Hela tomten är omgärdad av andra byggnader. Byggnader fyllda av känslig verksamhet. Bergsprängarna fick hela tiden känna sig för. Vi gick över till elektroniska tändare och fick gå in och avvibrera all känslig utrustning i byggnaderna intill, berättar Tommy Stjernfeldt.
Ljuddämpande riggar och bullerskydd var också nödvändigt för att hålla tomtgrannarna på gott humör. Detta säkerställdes också genom nogsam information till alla som berördes av bygget; externa grannar, närmast sörjande och hela campusområdet genom hela byggprocessen.


Biomedicum är en generell och modern byggnad. För att skapa en byggnad som ska hålla i många år i en starkt föränderlig värld skapade man vad man kallade ett bashus som sedan kan anpassas efter hyresgästens behov. Det finns en maxkapacitet för ventilation, men i övrigt är det möjligt att anpassa laboratorierna på många sätt.
– Det har varit en stor utmaning att göra huset så flexibelt som möjligt, men vi har haft det tänket med oss redan från början. I vissa fall är det förberett för vissa installationer, men vi har inte gjort dem fullt ut – utan väntar till dess att de behövs, säger Tommy Stjernfeldt.
Totalt rymmer Biomedicum 26 laboratoriekvarter fördelade i fyra huskroppar runt ett atrium.
En viktig del i processen bakom Biomedicum var att man byggde ett provhus i skala 1:1 där man provade att bygga in delar av ett labbkvarter.
Det var ett lyckokast.
– Vi hittade saker som fungerade och vad som inte fungerade och vi som konsulter kunde vara med och hjälpa till. Här fick vi en verklighet att förhålla oss till. Det var väl värt den stora satsningen, säger Lotte Søborg.

Biomedicum ligger insprängt på Karolinska Institutets campusområde i Solna, alldeles intill Årets Bygge-prisade Aula Medica och med en glasgång över till Nya Karolinska Solna (NKS).
Foto: Nomi Melin Lundgren


Något som Tommy Stjernfelt håller fram som väldigt värdeskapande i projektet är metoden att jobba med målpris och löpande räkning mot Skanska och mot hyresgästen. Alla hade incitament att hålla kostnaderna nere. Bland annat bildades det fiktiva Biomedicum AB där alla kämpade för att hitta den optimala produkten. Man skapade en styrgrupp för samverkan där Akademiska hus, Skanska och de tre största konsulterna, arkitekten, VVS, el samt VVS- entreprenör och elentreprenör, ingick.
– Under sex år har vi hela tiden jobbat för projektets bästa. Det känns väldigt bra i magen när pengar går till forskning och inte till hyra, säger Anders Barosen.
Den sortens av långtgående samverkan som skapades inom projektet där även konsulterna räknades in visade sig vara väldigt lyckosam och lärorik för alla parter i projektet.
– Det har varit väldigt kul att bygga med kvalitet åt en långsiktig fastighetsägare, säger Anders Barosen.
Den långtgående samverkan mellan parterna har bidragit till att sudda ut skrågränser inom projektet. Den som har varit mest lämpad att lösa en uppgift har gjort det.
– Hopslagningen av våra kompetenser har varit ett verkligt lyft för oss alla, säger Anders Barosen.
Installationerna är en betydande del av Biomedicum. Här måste en rad olika media, så som gaser och vätskor av olika slag, kunna hanteras. Bara tilluftskanalerna i byggnaden är så stort att man kan köra in en långtradare med släp in i dem.


Foto: Nomi Melin Lundgren

Ekonomiskt är projektet Biomedicum en succé. Slutnotan landade på 500 miljoner kronor under den totala programreviderade budgeten och verksamheten kunde även flytta in ett halvår tidigare än planerat, redan i april i år i stället för i oktober. En anledning till att slutnotan hamnade så långt under budget kan vara att man hela tiden har jobbat med slutkostnadsprognoser och en effektiv inköpsprocess.
– Det har varit en bra avstämning. Som arkitekt i Sverige har vi ingen aning om vad saker och ting kostar. Vi får sällan feedback på det när vi ritar, säger Lotte Søborg.
Här har Skanskas inköpsavdelning varit en stor hjälp och kommit med feedback hela tiden. Alla inköp har gjorts av en liten tight grupp där anbuden sprättats på plats av Tommy Stjernfeldt med inköpsbudgeten på bordet.
– Det har varit en väldigt intressant process, där vi har bestämt tillsammans hela tiden och kunnat fatta snabba beslut, säger Anders Barosen.
Samverkan har även inneburit att parterna kontinuerligt har granskat varandras handlingar. Med hjälp av färgkodning har man markerat kommentarerna. Grönt för ”vi ändrar”, gult för ”det vill vi diskutera” och rött för ”aldrig/never”.
– Det som har varit bra med processen är att folk inte kan komma i efterhand och säga att så här vill vi inte ha det. Även i de fall vi inte har varit överens så har vi vetat om att vi inte är överens. Det har inte funnits några surdegar, säger Lotte Søborg.
Den här processen har också minimerat antalet fel, och man har inte behövt göra några större omtag i projektet.
– Reaktionen när vi har upptäckt något som inte fungerar har varit: ”Oj, här har vi ett problem– hur löser vi det?” Det är så härligt, säger Tommy Stjernfeldt.


LÄS MER: Studentstenar med stil

Att skapa en god stämning i projektet – som ett led i ett större övergripande arbetsmiljöarbete – är något man jobbat medvetet med ända från vd-nivå i företagen.
– Vi har haft ett extremt högt fokus på arbetsmiljö. Det hölls ett möte mellan vd:arna i Skanska och Akademiska hus där de beslutade att vi skulle lyfta arbetsmiljöarbetet ett snäpp till. Vi valde att lyfta området attityder. Vi ville få bort machokulturen från bygget, säger Tommy Stjernfeldt.
Bland annat visade man en film om en olycka i verkligheten, man höll seminarier om säkerheten på flera språk där projektledningen alltid var närvarande för att visa att den här frågan är viktig. Man hade noll-tollerans för klotter på arbetsplatsen, trivselregler som att hälsa på varandra i syfte att få människor att känna sig sedda. Hände det något så stoppades bygget. Man bjöd även in forskare som fick berätta om sin verksamhet för yrkesarbetarna att skapa känsla av att de faktiskt byggde mer än väggar och golv.
– Vi hade också en överenskommelse om att man skulle kunna ta upp när man tyckte att någon uttryckte sig illa. Jag tycker att vi lyckades bra med det, säger Anders Barosen.
Fokus på arbetsmiljön har betalat sig. Trots att Biomedicum har varit en arbetsplats där cirka 10 000 människor passerat under den fem år långa byggtiden har man inte haft någon riktigt allvarlig olycka.
– Av arbetsmiljöskäl valde vi också bort två företag som lämnat anbud om att göra fasaden som vi tycker hade en för riskfylld arbetsmetod, säger Tommy Stjernfeldt.
Projektet Biomedicum var också tidigt ute med att använda sig av digitala hjälpmedel på byggarbetsplatsen.
– Det är så väldigt mycket installationer i det här projektet. Det gjorde att vi introducerade paddor till alla rörmokare och montörer där de hade en uppdaterad ritning i 3D med sig ut på byggarbetsplatsen. Det är kanske inte så avancerat nu, men när vi började bygga var det ganska nytt, säger Anders Barosen.

Gott om ljus släpps in genom taket.
Foto: Nomi Melin Lundgren


För att yrkesarbetarna skulle slippa stå och skruva med armarna i vädret arbetade man också efter en metod där rören sattes ihop nere på golvet och sedan lyftes på plats. Även vad gäller den dubbla fasaden fick man utveckla nya arbetsmetoder.
– På grund av att byggarbetsplatsen var så trång så fick vi hitta en metod för att montera dubbelglasfasaden inifrån, säger Tommy Stjernfeldt.
Biomedicum uppfyller kraven för Miljöbyggnad silver. Byggnaden har bland annat borrhål för värme och kyla, solceller och gröna tak. Alla material och produkter följer även kraven i Byggvarubedömningen. På varje våningsplan finns fyra växtväggar. Ett krav från Solna stad var också att byggnaden inte fick släppa ut något mer dagvatten än tidigare.
– Det har varit en lång resa att få till en certifiering. SGBC hade bara certifieringar för kontor och bostäder så det ligger ett stort arbete bakom att räkna om allt för det här projektet, säger Tommy Stjernfeldt.

LÄS MER: Klimatsmart logistiklada nytt nav på liten ort

Arkitektoniskt har målet varit att skapa en byggnad med mycket ljus och transparens, där man kan se folk i verksamhet, och där det är lätt att orientera sig.
– Det är också en design för att skapa dialog och möten. Ljusgården i mitten knyter ihop de fyra huskropparna. Att det bara finns en väg in i huset syftar också till att forskarna som jobbar här ska mötas, säger Lotte Søborg.
Inredningsprojekteringen har gjorts av Nyréns arkitektkontor och tanken är att det inte ska vara pråligt.
– Vi har försökt vara återhållsamma i färgsättningen. Det ska vara lugnt och inte spralligt. Det är också viktigt för verksamheten i huset att färgerna inte reflekteras för starkt, säger Lotte Søborg.
Och nu – fortfarande någon månad innan Biomedicum officiellt skulle ha varit klart sjuder redan verksamheten i flera av byggnadens laboratorier, på jakt efter nya upptäckter som kan komma att revolutionera framtiden. För byggteamet bakom projektet har processen bakom den nya byggnaden också inneburit nya insikter.
– Jag känner en stor stolthet över hela processen. Att alla har haft en sådan målinriktning och ett sådant framåtdriv och att vi har suddat ut skrågränserna inom projektet – alla har vuxit av detta, säger Tommy Stjernfeldt.
 

Biomedicum i korthet

Projektnamn: Biomedicum.
Byggherre: Akademiska Hus.
Byggentreprenör: Skanska.
Hyresgäst: Karolinska Institutet.
Byggledare/Byggplatsuppföljare: Condoconsult, Projektverkstan i Tullinge, White, Saltsjöbaden 42 AB, Hedström & Taube.
Projektledning: Akademiska Hus.
Installationsbyggledare: Condoconsult, Hedström&Taube Installationsledning.
Projekterings­ledare: Condoconsult, Hedström&Taube, Sweco, Saltsjöbaden 42.
Konstruktör: Tyréns.
Arkitekt: CF Möller/Berg.
Landskapsarkitekt: Landskapslaget.
Konstruktör: Tyréns.
VVS-konsult: Helenius Ingenjörsbyrå.
El-konsult: WSP.
Ventilationskonsult: Helenius Ingenjörsbyrå.
VVS-entreprenör: TKI/Assemblin.
Ventilationsentreprenör: TKI/Assemblin.
Elentreprenör: Salléns.
Stomentre­prenör: Strängbetong.
Markentreprenör: Skanska Väg & Anläggning.
Entreprenadform: Generalentreprenad i samverkan.
Ersättningsform: Löpande räkning med målpris samt fast pris på ”tillfälliga fabriken”.
Entreprenadkostnad exklusive moms: 1 660 Mkr.
Totalkostnad: 2 050 Mkr.
 

Årets Bygge i korthet

Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

Västerås byter ångkraft mot nya plusenergihus

WEBB-TV: Nu nomineras plusenergihusen i kvarteret Neptun till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vasteras-byter-angkraft-mot-nya-plusenergihus-27622

”Rålis” anpassas för att möta skyfall

Nya tankar börjar slå igenom i byggsvängen.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ralis-anpassas-att-mota-skyfall-27606

Startskottet för det nya Kiruna är en kristall

WEBB-TV: Den första byggnaden i Kirunas nya centrum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/startskottet-det-nya-kiruna-ar-en-kristall-27595

Han visualiserar framtiden med ny teknik

Juan Gauthier hade jobbat 15 år i spelbranschen innan han började arbeta för Skanska.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-visualiserar-framtiden-med-ny-teknik-27577

Stadskärnorna mår bra enligt rapport

Rapporten visar på ökade omsättningar för verksamheterna i flera städers centrum.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadskarnorna-mar-bra-enligt-rapport-27573

”Sorgebarnet” blev social och hållbar mönsterkåk

WEBB-TV: Bananhuset i Bergsjön i Göteborg nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sorgebarnet-blev-social-och-hallbar-monsterkak-27568

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

En revolution för den svenska ventilations-branschen

Annons.
Dubbel så snabb installation och hälften så stort klimatavtryck.
http://byggindustrin.se/sponsrat/vilpe/en-revolution-den-svenska-ventilationsbranschen-26887

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440