Meny

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Den nya stadsdelen Vallastaden i Linköping gömmer en unik lösning för infrastruktur. Tillsammans med Uponor har Tekniska verken i Linköping utvecklat ett nytt kulvertsystem som rymmer områdets hela tekniska infrastruktur. Den nya lösningen är helt återvinningsbar och har skapat mer bebyggelsebar yta ovan jord.

För inte så länge sedan var det bara åkermark där den nya stadsdelen Vallastaden stoltserar i dag. Inte så konstigt förstås, men för byggentreprenören Befab som fått uppdraget att schakta och göra markarbeten för den innovativa och specialutvecklade installationsinfrastrukturen i området var det en utmaning.

– Vi var tvungna att göra vägar först för att kunna frakta dit de tunga tunnelelementen, säger Ingemar Conradson, Befab, platschef för byggnationen.

Ambitionen med den nya stadsdelen Vallastaden har varit att bygga en tät och blandad stadsdel.

– Det var så trångt enligt detaljplanen att ett traditionellt sätt att bygga ledningsinfrastrukturen inte skulle fungera. Vi hade aldrig kunnat göra på vanligt sätt och kunna komma åt grejerna där sedan. De skulle vara begravda för evigt, berättar Anders Wiklund, projektledare på Tekniska verken i Linköping.

I kulverten går anslutningar för alla installationer i området ut till fastigheterna.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Men skam den som ger sig. I stället för att sätta klackarna i backen och säga att den nya stadsdelen var ett omöjligt projekt valde Tekniska verken att – tillsammans med Uponor, leverantör av system och lösningar för fastigheter och infrastruktur, utveckla en ny, innovativ kulvertlösning för ledningsinfrastrukturen som skulle rymma alla nödvändiga installationer så som el, fiber, fjärrvärme, avlopp, vatten och sopsug.

Resultatet är den 1,8 kilometer långa och 2,5 meter i diameter breda infrastrukturkulvert som nu sträcker sig under hela stadsdelen. För att komma åt installationerna går man ner i något av de sju felleshusen i området som har anslutningar till kulvertsystemet. På så sätt behöver man aldrig gräva upp några gator för att reparera, byta ut eller justera några av installationerna – och man har även lyckats frigöra mer byggbar mark till fastighetsägarna i området.

Tekniska verken har sökt patent för sin och Uponors lösning. Det nya är kombinationen av plastkulvert och betongkammare.


Har tagit tre år att färdigställa

Sedan hösten 2017 är anläggningen driftsatt och klar. Det har tagit cirka tre år att färdigställa den 1,8 kilometer långa kulverten. En utmaning för såväl projektörer och tekniker som byggare, men genom god samverkan, både inom Tekniska verkens olika avdelningar och med de nära 40 byggherrarna i området och med byggentreprenören Befab har det gått så smidigt det kan i ett innovationsprojekt av den här digniteten.

– Det har varit ett tätt samarbete. Vi fick den samordnande rollen mot leverantören av plastkulvert och betongelementen. Det krävde väldigt många möten i början, säger Ingemar Conradson, Befab.

Vid byggandet av infrastrukturkulverten har de inblandade brutit ny mark både bildligt och bokstavligt.

– Vi kom till en yta som bara var jord. Vi fick bygga väg före vi kunde börja schakta, berättar Ingemar Conradson.

Det gällde för byggarna att klura ut hur de skulle få ut de tunga maskinerna som krävdes för att göra jobbet. Stundtals ställde markförhållandena till det. Som djupast ligger infrastrukturkulverten 8, 5 meter ner under markytan. 4 meter ner är det normala djupet, vilket innebär att kulverten ligger till hälften nere under grundvattennivån.


Utvecklingen Infratunneln har krävt stor samverkan. Här ses medarbetare på Tekniska verken: Erik Nielsen, Håkan Eng, Martin Lindner, Per-Ove Lennartsson, Anders Wiklund och Mikael Wiklund.
Foto: Nomi Melin Lundgren

– Vi hade stora vattenproblem. Det innebar att vi var tvungna att få bort vattnet via pumpar, samtidigt som vi inte hade någon ström på plats, så vi fick dra dit provisorisk el, berättar Ingemar Conradson.

På vissa ställen var det så mycket vatten att byggarna fick leda om det. Exempelvis byggde de i tidigt läge fyra små kulvertrör för att leda om bäcken.

Att området var helt oexploaterat innan planerna på Vallastaden kom till stånd innebar också att det fanns speciella naturvärden att förhålla sig till. Innan byggarna fick börja schakta var de tvungna att säkerställa att de salamandrar som höll till i området fick en ny plats att vara på. En konstgjord sjö med flacka gräsbeklädda sidor byggdes en bit utanför stadsområdet dit salamandrana flyttades.
 

Logistik största utmaningen

Den största utmaningen för Befab var att få ihop logistiken, berättar Ingemar Conradson.

– Jag har aldrig haft så stora transporter, aldrig haft så tunga transporter och aldrig haft så breda transporter in på en arbetsplats där det inte har funnits gator ens till att börja med, säger Ingemar Conradson.

Det var många parametrar att ta hänsyn till. De stora komponenterna, kamrarna var så breda som 4, 20 meter, krävde specialtransporter in i området och det var oerhört viktigt att leveranserna kom i rätt ordning.

– Om det blev fel ordning blev det knepigt för oss för de var så tunga att flytta, säger Ingemar Conradson.

En annan komplicerande faktor under byggprocessen var att det under en period var tre olika aktörer som arbetade i området och utförde jobb åt Tekniska Verken och Linköpings kommun.

– Det gjorde att det krävdes ännu mer logistik och säkerhetstänk för att få det att fungera, säger Ingemar Conradsson.


Foto: Nomi Melin Lundgren

För att trygga arbetsmiljön för arbetarna användes så kallade körplåtar i järn för att skapa en säker arbetsmiljö.

– Tänk dig att du står i ett hål där det kan komma 18 ton jordmassor över dig. Då är det viktigt att du kan känna att det är säkert, säger Ingemar Conradson.

Arbetsmiljön har varit i fokus under hela byggprocessen. För att säkerställa de anställdas trygghet har man varit noggrann med att använda sig av rätt lyftverktyg och följa anvisningarna från leverantörerna av kammare och kulvert. Befab tog även hjälp av ett stort kranföretag för de tunga lyften och varje vecka hade grävarna veckomöten om hur arbetet skulle utföras.

– När det handlar om så här djupa schakter är säkerheten en stor och väldigt viktig bit, säger Ingemar Conradsson.

Riskerna är flera. Något kan gå fel och rasa ner vid lyften eller så kan schakten glida igen om man har dåliga markförhållanden eller fel lutning på schaktet.

– Men i det är projektet, som har pågått väldigt länge, har vi inte haft några problem med det för att alla inblandade har varit väldigt engagerade och försökt att göra på ett bra sätt, men framför allt på ett riktigt säkert sätt, säger Ingemar Conradsson.

Det har fungerat. Projektet har bara haft ett tillbud, som inte ledde till att någon skadades.


Mikael Wiklund, Anders Wiklund och Ingemar Conradsson visar Infrakulvertens sträckning under Vallastaden. Snart ska nästa etapp påbörjas.Den blir 233 meter lång och kommer att bestå av 8 kulvertrör och 3 kamrar.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Tunnelrören är cirka 2,5 meter i diameter utvändigt och 2,2 meter invändigt. Från början var tanken att plaströren skulle levereras kompletta med all media färdigmonterad redan så att rören bara kunde svetsas ihop på plats. Men det hanns inte med. Produktionen var ganska tidspressad. Men när projektet nu går vidare i nästa etapp kommer man att göra så.

– Vi kommer att köpa rören med all media i och sedan skarva ihop dem i felleshusen och kamrarna, säger Mikael Wiklund, projektledare Tekniska verken.

Storleken på tunnelelementen, i kombination med de djupa schakt de skulle ner i, gjorde arbetet komplicerat.

– Att få ner rören i kamrarna var knepigt och krävde både kranbil och mankraft, säger Anders Wiklund, projektledare Tekniska verken.


Tyngde ner med grus

Ett problem som projektets aktörer fick erfara vid arbetet var att få ihop det inre plaströret med betongkulverten. Vattnet i schaktet lyfte upp både kammare och plast och man fick utveckla en metod för att se till att tynga ner hela kulverten ordentligt med grus innan man gick för dagen.

Totalt består kulverten av 83 kulvertrör. När rör och kamrar väl var på plats så fungerade betongkamrarna också som ett sänke för infrakulverten som ligger till hälften under grundvattennivån. Varje kammare väger cirka 35 ton.

En annan svårighet med den nya innovationen som kom i dagen i våras var att plast krymper när det blir kallt och växer när det blir varmare på dagen. Skillnaden kunde bli så stor som 10 centimeter.

– Det var svårt att förstå att det kunde bli så stora skillnader. Vi fick börja jobba på ett helt annat sätt för att få det att fungera, berättar Ingemar Conradsson.

Men i nästa etapp, etapp 3, kommer man utveckla metoden.

– Plasten kommer att vara ingjuten i betongen och så svetsar vi ihop både på in och utsidan. Vi har kört ett test på den metoden under ett par månader och fått ett bra resultat, säger Mikael Wiklund.


LÄS MER: Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

För att klura ut hur alla installationer skulle kunna rymmas i kulverten har projektet använt sig av en 3D-modell för att projektera.

– Det var helt nödvändigt att kunna vrida och vända på modellen för att se hur allt skulle kunna få plats i kamrar och felleshus, säger Martin Lindner, samordnare för all invändig ledningsdragning hos Tekniska verken.

För att säkerställa driften av el och fiberkablar (opto) har varje kammare separata rum för el och opto som utgörs av egna brandceller, utformade efter de krav som finns, berättar Per-Ove Lennartsson, projektledare för el på Tekniska Verken.

– Fiberkablarna (opto) styrs sedan centralt från en central i områdets parkeringshus där det finns bättre batteribackup, säger Erik Nielsen, på Utsikt Bredband på Tekniska verken.

I de stora kamrarna som kopplar samman infrakulvertens olika delar ligger de övriga installationerna, bland annat fjärrvärme och sopsug. Härifrån kan man styra fjärrvärmen med en plattvärmeväxlare vilket innebär att man kan minimera värmeförlusterna och styra effekttoppar på ett smartare sätt.

– Det hade vi inte kunnat göra utan de här växlarna, säger Martin Lindner, samordnare för installationerna i infrakulverten. 


LÄS MER: Ångan banade väg för särpräglat hotell

Inne i själva kulverten är det svalt. Eftersom den rymmer vattenledningar får temperaturen inte överstiga 16 grader.

Projektet har genomförts som en generalentreprenad och vissa delar har gått på löpande räkning mot á-priser.

– Tekniska verken levererade allt material, ritningar och projektering. Sedan har vi varit delaktiga i hur jobbet ska utföras. Eftersom det inte fanns något facit så har vi varit involverade i diskussionerna om hur man kunde göra det som skulle göras, säger Ingemar Conradsson.


Innovationsprojekt

Genom entreprenadformen har Tekniska verken haft kontroll och kunna styra arbetet.

I och med att projektet med infrastrukturkulverten är ett innovationsprojekt så har den ursprungliga budgeten inte hållits.

– Det finns en del utvecklingspengar i detta, men den sista budget vi har lagt ser ut att hålla, säger Mikael Wiklund.


Unik lösning

Infrastrukturkulverten i Vallastaden är en unik lösning.

– Ingen har gjort detta tidigare, inte med den här kombinationen av plast och betong. Det är unikt, säger Mikael Wiklund.

Tack vare den här innovationen har Vallastaden kunnat exploateras på ett annat sätt än den skulle ha kunnat med en gängse infrastrukturlösning. Det blir också billigare och mycket lättare att underhålla alla installationer och byta ut delar vart efter de slits eller ny, bättre teknik, finns att tillgå.

I den fortsatta utbyggnaden av Vallastaden kommer ytterligare en sträckning att byggas med den nya tekniken.

Miljö- och livscykelaspekter har också haft en stor betydelse för Tekniska verken vid utvecklingen av den innovativa kulverten. Infrakulverten i Vallastaden ska hålla i minst hundra år – och när den tjänat ut ska den vara 100 procent återvinningsbar.

Infrakulverten i korthet

Projektnamn: Vallastaden E1.

Byggherre: Tekniska verken i Linköping.

Byggentreprenör: Befab.

Byggledare mark: Befab.

Projektledning: Tekniska verken i Linköping. 

Installationsbyggledare: Tekniska verken i Linköping/Coor.

Projekteringsledare: Tekniska verken i Linköping.

Konstruktör: Tekniska verken i Linköping/WSP/Uponor.

VVS-konsult: Tekniska verken i Linköping.

El-konsult: PLW.

Ventilation: Tekniska verken i Linköping.

VVS-entreprenör: Coor.

Ventilationsentreprenör: Torpheimer.

Elentreprenör: Tekniska verken i Linköping/Coor.

Markentreprenör: Befab.

Entreprenadform: Generalentreprenad / Löpande mot avtalspartner.

Ersättningsform: Prissatt mängförteckning / A-pris Lista.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 96 miljoner.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806