Meny

Kista torn lyfter boende till en ny nivå

Kista torn lyfter boende till en ny nivå

Stockholms högsta bostadshus är en slank byggnad som reser sig 120 meter ovan jord. Nu nomineras Kista torn till Årets bygge 2017.

Kista torn är konstruerat så att det kan ”böja sig” upp till 12 centimeter vid extrem vind, men sådana vindlaster räknar man bara med ska inträffa vart femtionde år. Just denna dag tittar solen fram och blåsten besvärar vare sig JM:s projektledare Benny Svärd eller platschefen Erik Nilsson där de står uppe på takterrassen.

I ett skede pågick stomarbete högst upp och besiktningar på våningarna längst ner. På de lägsta elva våningarna kunde de boende flytta in ett år innan de översta våningarna var klara.
Foto: Johanna Åfreds

De berättar om projektet som haft inflyttning under ett helt år. På de lägre våningarna flyttade boende in redan sommaren 2015, då var de översta planen långt ifrån klara. Projektets stora utmaning var inte främst av teknisk natur, utan de logistiska utmaningar som följer med att bygga högt, berättar projektledningen. Detta gällde även vid inflyttning.

– Under byggsemestern 2015 flyttade elva våningar in. Varje familj hade tillgång till en egen hiss under tre timmars tid och vi hade personal på plats för att hjälpa till. Det gick bra. Sedan följde ett år där vi fick samsas med de boende i hissarna plus att vi hade två bygghissar utanför, berättar Benny Svärd.

Logistiken kring själva bygget strukturerades upp så att alla leveranser följde ett leveransschema. Detta gällde även så gott som allt material till underentreprenörerna, vilket gjorde att bygget kunde hållas rent från de flesta leveranser dagtid så att yrkesarbetarna kunde jobba utan störning. Allt material, till exempel kök, kakel, målarfärg, lister, anlände istället mellan klockan 16 och 21.

JM:s platschef Erik Nilsson och JM:s projektledare Benny Svärd.
Foto: Johanna Åfreds

Den lilla tomten som skulle bebyggas mitt i Kista centrum hade inga ytor där material kunde förvaras. De prefabricerade väggblocken anlände dagtid på lastbil och lyftes av från flaket direkt upp på plats. Byggarbetsplatsen inramades av fyra vägar med bil, gång och cykeltrafik vilket ledde till avspärrningar samt återigen logistiska utmaningar som gick hand i hand med säkerhetsarbetet. Samtidigt jobbade 150 personer som mest på bygget. Särskilda lastzoner inrättades där väggblocken skulle lossas. Zonen skulle vara så pass stor att ett väggblock skulle kunna rasa utan att hamna ute på gatan och till och med ha plats för scenariot att lastbilen skulle kunna välta utan att skada förbipasserande. De tyngsta väggblocken vägde 18 ton.

– Vi jobbade med en skedesplan för väggmontaget och hade ett skyddsombud som inte deltog i övriga produktionen utan jobbade heltid med det, berättar Erik Nilsson.

Beslut fanns om att hela stomresningen skulle vara klar innan inflyttning. Projektet innehåller förutom Kista torn även en lägre byggnad, kallad K2, som med sina 20 våningar är hälften så högt som Kista torn. Det är JM som har byggt båda två, gemensam innergård och parkeringsgarage under, men de båda tornen är två separata bostadsrättsföreningar. För Kista torn är det JM som är både entreprenör och beställare, medan K2 har JM:s dotterbolag Borätt som beställare. De två husen har byggts på samma sätt.

– Vi var mycket noga med hur vi lyfte väggarna och hade sex zoner som kunde spärras av. Montageschemat ändrades om det blev leveransförseningar, säger Erik Nilsson.

Kista torn har en energiförbrukning som är beräknad till 61 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
Foto: Johanna Åfreds

Trots noggrannhet hände det som inte fick hända den allra första veckan av stomresningen av första våningen. Ett väggelement tippade från en ställning på mark och registrerades som projektets allvarligaste incident. Efter det byttes stöden ut till en annan modell. Erik Nilsson redogör även för hur stomresningen skedde enligt en viss metod som gynnade både effektiviteten och arbetsmiljön. Man såg helt enkelt till att prefabmontaget alltid pågick två våningar ovanför övrigt arbete på våningsplanen.

– Det handlade dels om att det alltid skulle finnas två våningsplan som kunde ta upp fallet om ett betongelement skulle råka tappas. Men det innebar också att de som arbetade alltid hade väderskydd och det kan ju vara skönt särskilt om man jobbar på hög höjd. Att väggarna var på plats på dessa plan blev till ett naturligt fallskydd och skydd för rasrisk av material och verktyg, säger Erik Nilsson.

Några sista kompletterande arbeten pågår fortfarande i Kista torn, bland annat uppe på takterrassen.
Foto: Johanna Åfreds

De första fyra våningarna platsgöts helt och hållet och uppfyller till och med normerna för brobyggen. Men de resterande 36 våningarna har både inner- och ytterväggar i prefab. Bärlaget däremot är till hälften prefabbetong vilket möjliggjorde att alla installationer kunde läggas ner här och sedan gjutas in. Att de olika arbetsmomenten delades upp mellan våningsplanen gjorde att en våning kunde färdigställas per vecka.

– Vi kunde sprida ut flera olika montagefronter och det blev inga krockar. Men det kräver att man bygger lite högre hus för att få ut full effekt av metoden, säger Benny Svärd.

Erik Nilsson instämmer.

– Vi sparade över åttio byggdagar tack vare detta. Den här stommen gick faktiskt snabbare att bygga än vårt traditionella sätt att göra det på.

En viktig del i förberedelserna var att ta fram en betong som var lättflytande och som lätt kunde pumpas upp för att användas till plattbärlagen. Provgjutningar gjordes och konstruktören godkände. Slangstorleken kunde halveras.

– Slangen blev lättare för hantverkarna att hantera, det var fortfarande tungt men de kände stor skillnad. Vi ville göra allt för att undvika att få stopp och behöva ta itu och rensa. Det lyckades vi med och hade bara två eller tre stopp under hela byggtiden, säger Erik Nilsson.

Fasaderna består av slipad betong och fasadklättrare kommer att putsa alla fönster.
Foto: Johanna Åfreds

Markförutsättningarna visade sig vid byggstart skilja sig från de geologiska undersökningarna och den spontmetod som först var tänkt kunde delvis inte användas. Detta ledde till en försening på två månader för projektet. Den spontvägg som byggdes går elva meter ned från gatunivå. Vad gäller husunderbyggnaden krävdes 600 pålar med solid stålkärna som borrades fem meter ner i friskt berg. Under grundläggningsfasen hölls morgonmöten dagligen med armeringslaget och konstruktören.

– Det var så tätt armerat att en vanlig tvådimensionell bygghandling inte räckte till. Armerarna fick använda ipads ute på byggarbetsplatsen för att kunna zooma in och se detaljerna klart, säger Erik Nilsson.

Även installationsmässigt kräver höga hus mer.

– För att hantera tryck och flöden och hålla nere ledningsdimensionerna finns två installationsplan. Ett längst ner och ett högre upp där det sistnämnda förser tolv våningar upp och tolv våningar ned. Man skulle kunna säga att det fungerar som tre stycken tiovåningshus som har ställts ovanpå varandra, säger Benny Svärd.

Sprinklers finns i varje lägenhet och alla tre hissarna ska fungera vid strömavbrott

Från de övre våningarna i Kista torn är det milsvid utsikt.
Foto: Johanna Åfreds

Att bygga på höjden är mellan 10 och 15 procent dyrare än normal produktion, bedömer Benny Svärd, men för den som bokade sin lägenhet i huset 2010 har värdet skjutit i höjden. Långt ner i huset låg kvadratmeterpriset då på 18 000 kronor och för lägenheterna med milsvid utsikt högst upp på 54 000 kronor per kvadratmeter. Många lägenheter hade redan hunnit byta ägare innan någon ens hade flyttat in. Byggstart för projektet var januari 2013.

– Det blir så när det var hela sex år sedan försäljningen startade. En del av köparna har förstås fått andra behov sedan dess, säger Benny Svärd.

Benny Svärd är särskilt nöjd med att bygganmärkningarna från slutkunden var väldigt få vid slutbesiktningen.

– Det var en viktig strategi som vi hade att lämna allt först när det verkligen var klart, säger Erik Nilsson.

En viktig del i slutresultatet var samarbetet med underentreprenörerna.

– Våra underentreprenörer var mycket bra. Många tyckte att det var speciellt att vara med i det här projektet, det var bra stämning, alla kände stolthet och ville lämna ifrån sig ett bra resultat. Det var viktigt för alla att det skulle funka och många var inställda på att både ge och ta, säger Erik Nilsson.

Kista torn i korthet

Byggherre: Kista Torn:  JM.

Byggherre: K2 Kista Torn: Borätt.

Totalentreprenör: JM.

Projektledning: JM.

Projekteringsledning: JM.

Installationssamordning: JM.

Konstruktör: Integra.

Konstruktör stomme: Sweco.

Arkitekt: Brunnberg & Forshed.

Landskapsarkitekt: Novamark.

VVS-konsult: Incoord.

El-konsult: Incoord.

Ventilationskonsult: Incoord.

VVS-entreprenör: Eriksson VVS.

Ventilationsentreprenör: Gnestaventilationsmontage & service.

Elentreprenör: Jöta El.

Stomentreprenör: SCF Betongelement.

Markentreprenör: Strabag, Züblin, Markax.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Fastpris.

Totalkostnad: Kista Torn: 926 000 000 kronor inkl. moms, K2 Kista Torn 295 000 000 kronor inkl. moms (uppgifter från ekonomisk plan).

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043