Meny
  • NCC satsar på att locka kvinnor till branschen genom att visa unga flickor vad ingenjörsyrket innebär. Här besöker tjejer i 12-årsåldern Hylliebadets arbetsplats våren 2015.
    Foto: Christina Adlers
    ,
    Amanda Lundeteg, vd och talesperson på Allbright, ser en risk att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser sjunker när hotet om kvotering har försvunnit.
    Foto: Linnéa Jonasson/Appendix Fotografi

Hot om kvotering kan vara dold kraft

Hot om kvotering kan vara dold kraft

Andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper ökar. Enligt den senaste prognosen från Allbright blir börsbolagens ledningsgrupper jämställda år 2040, om jämställdhet definieras som minst 40 procent av vardera kön. I dag är det cirka 20 procent kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper.

En titt på de börsnoterade byggbolagen visar att de har cirka 24 procent kvinnor i ledningsgrupperna, ungefär samma nivå som börsbolagen i stort. Tittar man i stället på de börsnoterade bolagens styrelser så är cirka 30 procent av ledamöterna kvinnor. Hos de börsnoterade byggbolagen är andelen cirka 40 procent, och den kan komma att öka ytterligare i år då NCC aviserat att den nya styrelsen som väljs senare i vår kommer att ha en majoritet kvinnor.

– Det är en väldigt positiv nyhet. Det finns bara enstaka styrelser med en majoritet kvinnor. Men det är det som krävs om vi ska nå jämställdhet, alla bolag kan inte ha en majoritet män i styrelsen, säger Amanda Lundeteg, vd och talesperson på Allbright.

Läs mer: Fler kvinnor än män i NCC:s nya styrelse.

Hon tycker det är extra roligt att NCC:s besked kommer strax efter att det står klart att regeringens förslag om lagstadgad kvotering till bolagsstyrelser inte blir verklighet.

– Risken är att andelen kvinnor i styrelser sjunker nu när hotet om kvotering är borta. Desto viktigare då att se att det finns företag som inte bara varit ögontjänare. Att det dessutom är NCC som är i en bransch som man ser som väldigt gubbtung är extra roligt, säger Amanda Lundeteg.

Könsfördelning har betydelse

Amanda Lundeteg ser att könsfördelningen i bolagens ledningar och styrelser har stor betydelse. Dels är det en rättvisefråga att alla, även kvinnor, ska ha möjlighet att nå sin fulla potential, och dels handlar det om att jämställda bolag har bättre lönsamhet. Amanda Lundeteg refererar bland annat till en studie som visar att företag med minst 30 procent kvinnor i ledningen gör 6 procent högre vinst.

– Bolagen gör redan bra vinst kanske vissa tänker. Men studier visar att de skulle kunna gå ännu bättre. Jag menar att vi i dag inte har de bästa personerna på plats i företagsledningarna, vi har inte en meritokrati. Det är många män som rekryterats på grund av sitt kön och inte på grund av sina meriter. De har fått sin post av sociala skäl, till exempel för att en annan man gått på sin magkänsla, säger Amanda Lundeteg.

En annan studie visar att bolag som har minst en kvinna i styrelsen löper 20 procents mindre risk att gå i konkurs.

– Det handlar inte om någon särskild kvinnlig kompetens utan om att en helt homogen grupp riskerar att tappa markkontakt. Det kan räcka med en som avviker för att bryta det, säger Amanda Lundeteg.

Förebilder är viktiga

Annars sägs det ofta att en kvinna är lika illa som ingen kvinna eftersom en ensam kvinna riskerar att få en slags alibiroll.

– Den risken finns, men jag tycker absolut att en kvinna är bättre än ingen. Det är det första steget, säger Hon.

Att ha kvinnor representerade på höga poster är också viktigt för att locka unga kvinnor att göra karriär inom branschen.

– Det är helt avgörande att unga kvinnor har förebilder, att de ser att ”där kan jag göra karriär”. Men det räcker inte. Man måste också ha en inkluderande kultur så att kvinnorna vill stanna i branschen, säger Amanda Lundeteg.

Olika jobb trots lika utbildning

En annan sak som Allbrightrapporten visar är att kvinnor och män har olika roller i börsbolagens ledningsgrupper. Även om kvinnorna blir fler, så är det fortfarande männen som har linjepositioner med resultatansvar. Kvinnorna återfinns i stället i olika stödfunktioner, exempelvis inom HR. Byggbolagen är inget undantag.

En genomgång av de börsnoterade byggbolagens ledningar visar att endast 3 av totalt 13 kvinnor har en linjefunktion. Det motsvarar 23 procent, vilket kan jämföras med 29 procent av kvinnorna i samtliga börsbolag, enligt Allbrightrapporten.

Här utmärker sig Besqab positivt där två av totalt tre kvinnor i ledningen har en linjeposition. Det är vd Anette Frumerie samt Lotta Niland, regionchef Stockholms län. Den tredje kvinnan med linjeposition är NCC:s Carola Lavén, affärsområdeschef för NCC Property Development.

– Vi ser att oavsett utbildning så får kvinnor och män olika positioner. Lika utbildning ger helt enkelt olika jobb, säger Amanda Lundeteg.

Till exempel visar Allbrightrapporten att män som studerat HR ofta får linjepositioner, medan i stort sett alla kvinnor med bakgrund inom HR får stabsfunktioner när de tar plats i ledningarna. Samma sak gäller enligt rapporten för dem som studerat ekonomi – män får linjepositioner och kvinnor får stabspositioner.

– Det här handlar både om att människor själva söker sig till olika jobb beroende på kön, men också om att arbetsgivare gärna slussar in oss i en position som de anser passar – ofta baserat på stereotypa föreställningar om kön, säger Amanda Lundeteg.

Så rankas byggbolagen i Allbrightrapporten 2016

Besqab – plats 36

JM – plats 100

NCC – plats 108

Skanska – plats 109

Peab – plats 146

I Allbrightrapporten rankas samtliga bolag på Stockholmsbörsen, cirka 280 stycken, från bäst till sämst på jämställdhet. Fokus är andelen kvinnor i ledningen.

Samtliga byggbolag ligger i spannet som Allbright kallar gråa listan – bolag som har kvinnor i ledningen utan att nå upp till jämställd representation. En slags medelmåttor helt enkelt. Bolag med jämställd ledning (minst 40 procent av vardera kön) hamnar på vita listan och bolag helt utan kvinnor i ledningen hamnar på svarta listan.

Bonava saknas eftersom bolaget börsnoterades först efter att listan publicerades. Nästa Allbrightrapport släpps hösten 2017.

En stadsdel för forskning

Hållbarhetsprofilen lockar till Norra Djurgårdsstaden.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-stadsdel-forskning-26324

Fixar-Jocke bytte bort ekorrhjulet

Sålde företaget och flyttade till Kanarieöarna.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fixar-jocke-bytte-bort-ekorrhjulet-26285

Skanska stagar upp kulturarv

Tre kilometer nya rör borras ner för att hålla husen på plats.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/skanska-stagar-upp-kulturarv-26289

Stadsholmen: Samverkan var en förutsättning

Projektering en utmaning i kulturprojekt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/stadsholmen-samverkan-var-en-forutsattning-26290

Atrium och skybar mot Öresund på nya Studio

Webb-tv: Boende, arbete och kultur i samma byggnad.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/atrium-och-skybar-mot-oresund-pa-nya-studio-26261

Renovering gav landmärke mer havsutsikt

Webb-tv: Uppfräschade kontor i "Läppstiftets" flygel nomineras till Årets bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renovering-gav-landmarke-mer-havsutsikt-26231

Elin Bäckersten ger bygghistorien ett förnyat liv

Bebyggelseantikvarien jobbar med Getingmidjan i Stockholm.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/elin-backersten-ger-bygghistorien-ett-fornyat-liv-26197

ÅF siktar på nya marknader

"Vill vara en internationell spelare."
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/af-siktar-pa-nya-marknader-26131

Bankvalven förvandlades till hotellrum

Webb-tv: Brunkebergstorg har fått nytt liv med två hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bankvalven-forvandlades-till-hotellrum-26130

Kjell Ramström hittar guld på Stockholms vindar

Ställningsinnovation viktigt verktyg i vindsexploatering.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/kjell-ramstrom-hittar-guld-pa-stockholms-vindar-26106