Meny

Högsträckt legobygge fullmatat med spänning

Högsträckt legobygge fullmatat med spänning

Högt över farleden mellan öarna Bryggholmen och Oknö i Mälaren löper en 800 meter 400 kilovolts kraftledning. Den heta sommaren 2018 höjdes kraftledningen av NCC och Svenska kraftnät för att göra det möjligt för större fartyg att trafikera farleden. Nu nomineras ledningshöjningen mellan Hamra och Åker till Årets Bygge 2019.

Ett par hundra meter från Mälarens strandlinje på Oknö söder om Enköping reser sig ett mäktigt korsningstorn. Med sina 97 meter når det långt högre än de snötäckta tallarna som växer intill. 800 meter bort, på ön Bryggholmen i Mälaren står dess tvillingtorn, 107 meter högt.

Ledningshöjningen mellan Hamra och Åker är en del av Mälarprojektet som ingår i regeringens Nationella transportplan 2010–2021 där Sjöfartsverket har fått uppdraget att möjliggöra trafik med större fartyg till Västerås och Köping. Redan 2015 fick Svenska kraftnät ett uppdrag från Sjöfartsverket att höja ledningen från 35,5 meter till 40,5 meter.

Deadline för projektet var satt till år 2019, men Svenska kraftnät bestämde sig snart för att sätta en egen deadline under 2018 för att ha lite mer marginal. 2016 började de planera för projektet på riktigt.

– Då föddes idén att prova en samverkansentreprenad. Det hade vi inte gjort tidigare, berättar Matay Yoken, projektledare Svenska kraftnät.

En samverkansentreprenad innebär att projektets nyckelaktörer löser uppdraget tillsammans i en öppen dialog med projektets bästa i fokus. Det ger beställaren full insyn i hela processen.

800 meter högspänningsledning löper mellan de nyutvecklade korsningstornen. Den segelfria höjden i farleden är 40,5 meter.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Ledningshöjningen mellan Hamra och Åker var ett lämpligt projekt att pröva en ny entreprenadform tyckte man.

– Vi ville ha ett projekt nära i tid och som var komplext.

Och med facit i hand har det gått jättebra.

– Men det betyder inte att samverkansentreprenad fungerar i alla våra projekt. Det måste vara projekt av rätt storlek som är tillräckligt komplexa, då passar samverkan, säger Matay Yoken.

I april 2017 blev NCC tilldelade kontraktet.

– I det här projektet är det just dialogen med entreprenören i tidigt skede som har varit bra i och med att det är ett komplext projekt, säger Matay Yoken.

Att höja kraftledningen över den trafikerade farleden i Mälaren var en utmaning på flera sätt. Det omgivande vattnet, de höga höjderna och den skyddsvärda miljön runt i kring ställde höga krav inte minst på logistiken.

– Från vårt perspektiv som beställare har huvudfokus i projektet inte bara varit att bygga stolpar. Det har varit oerhört viktigt att få logistiken att klaffa. Det var så många andra faktorer än själva kraftledningsbyggnaden som var kritiska och där vi behövde hjälp av en större entreprenör, säger Matay Yoken.

För NCC, en entreprenör som är van att jobba i samverkan, är erfarenheterna överlag positiva.

– Det är alltid lättare att sitta ner tillsammans och prata ihop sig. I det här fallet har Svenska kraftnät bidragit med mycket kunskap. Det är viktigt i ett komplext projekt där mycket ändrar sig under resans gång, säger Oscar Fyhr-lund, platschef NCC.

För att kunna genomföra en höjning av ledningen var Svenska kraftnät och NCC tvungna att ta fram en helt ny stolpkonstruktion.

– Vi insåg ganska tidigt att vi var tvungna att byta stolpform för att höja ledningen så pass mycket, säger Matay Yoken.

Oscar Fyhrlund, platschef NCC, Martin Freidh, projektingenjör NCC, och Matay Yoken, projektledare Svenska kraftnät tycker alla att samverkan har varit jättebra i det här komplexa projektet.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Den nya konstruktionen är ostagad och vilar enbart på sina fundament. Den är konstruerad så att den går att bygga i olika höjder från 50/60 meter upp till 110 meter.

– Vill man ha tornet högre så bygger man på sektioner underifrån. Som lego ungefär. Det är väldigt enkelt och smidigt, säger Matay Yoken.

Den nya konstruktionen har tagits fram med hjälp av 3D-modell så att man skulle kunna se alla delar.

– Då kunde vi också se att den gick att bygga i verkligheten, säger Matay Yoken.

Det är en sak att konstruera en stolpe som en skrivbordsprodukt.

– Men det blir aldrig en perfekt konstruktion från skrivbordet. Det finns alltid vissa saker som måste justeras i efterhand, efter det verkliga utfallet, säger Martin Freidh, projektingenjör på NCC.

Tillsammans med NCC Teknik gjorde Martin Freidh en simulering med konstruktionen i de faktiska förhållanden som rådde på platsen för att se hur man skulle jobba och att det inte skulle uppstå krockar eller något annat problem.

– Jag tror att en viktig aspekt med att jobba med 3D-ritningar är att alla ser samma sak i modellen. Jag  tror att det blir en bättre produkt när man upptäcker mer problem innan man börjar bygga, säger Martin Freidh.

En annan fördel är att även den som inte är van att läsa ritningar kan skapa sig en bra bild av funktionen.

De nyutvecklade korsningstornen på Oknö och Bryggholmen i gränslandet mellan Södermanland och Uppland mäter 97 respektive 107 meter höga.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Nu, när den nya konstruktionen är byggd och prövad, så anses konstruktionen klar för Svenska kraftnäts del.

– Nu vet vi ungefär hur vi ska göra nästa, säger Matay Yoken.

Att den nya konstruktionen skulle hålla hög kvalitetet har varit viktig i projektet. Det är framför allt kvaliteten på stål och fundament som avgör en ledningsstolpes livslängd.

Tillsammans med NCC samlades Svenska kraftnät på plats

för att säkerställa kvaliteten man ville ha på konstruktionen och i vilket läge man skulle placera tornen. En kraftledning ska hålla minst 70–80 år. Den tekniska livslängden kan vara längre än så, upp till 100 år. Det beror lite på var i landet den står.

Till stolparna i Hamra och Åker har stålet beställts av en leverantör i Kungälv och projektledningen gjorde många besök i fabriken för att säkerställa att stålet var tillräckligt bra.

För att kunna uppföra den nya konstruktionen behövde man först riva de gamla 73 meter höga tornen. Att arbeta ute på en ö med så stora och tunga konstruktioner ställde stora krav på logistiken. Allt material var tvunget att fraktas till och från Bryggholmen sjövägen.

– Eftersom vi hämtade material från en båt med mobilkranen var det viktigt att allt skulle klaffa. Vi ville inte förlora någon tid under avbrottet. Hade vi gjort det hade det lätt kunnat bli kaotiskt. I det här projektet var tiden en viktig faktor, säger Oscar Fyhrlund.

Genom att premontera så mycket som möjligt i lagom stora sektioner sparade man både tid och pengar.

– Vi har varit väldigt styrda av väder och vind. Just avsaknaden av landförbindelse kan lätt få kostnaderna att skena, säger Oscar Fyhrlund.

Projektet har krävt intrång i Bryggholmens naturreservat. Det kompenseras med plantering av nya ekar.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Miljön ute på Bryggholmen är också skyddsvärd enligt länsstyrelsen. I naturreservatet finns värdefulla naturtyper.

För att kunna resa de höga kraftledningsstolparna krävdes en av Sveriges största mobilkranar med en kapacitet på 500 ton. För att frakta dit och ställa upp kranen och övrigt material som behövdes för att kunna uppföra den nya konstruktionen var projektet att bygga nya vägar och en uppställningsplats. Man var även tvungen att anlägga en tillfällig kaj där man kunde ta emot de stora transporter av timmer, maskiner, grusmaterial, armering och kranar som behövdes för att utföra arbetet.

– Vi ska kompensera för det intrång vi har gjort genom att plantera nya ekar i ett annat område på ön, säger Matay Yoken.

Totalt ska man plantera ekar på cirka fyra hektar inom reservatet. På grund av påverkan i naturreservatet har projektet blivit något dyrare än planerat.

– Det var svårt att uppskatta exakt vilken typ av kompensation länsstyrelsen krävde från början, säger Matay Yoken.

I alla Svenska kraftnäts projekt görs en miljökonsekvensbeskrivning av projektet.

– Vi följer upp hur mycket varje projekt släpper ut och försöker minimera utsläppen utan att tumma på vad projektet kräver. Vi försöker också ha koll på leverantörer som kan leverera bra kvalitet och jobbar på ett hållbart sätt, säger Matay Yoken.

Alla Svenska kraftnäts projekt ska vara samhällsekonomiskt lönsamma.

– Det är regeringens krav för att vi ska få koncession. Det kräver att vi tittar på hållbarheten från ax till limpa. Det gäller hela livscykeln, inte bara byggentreprenaden, säger Matay Yoken.

Ledningshöjningen mellan Hamra och Åker innebär att större lastfartyg kan använda farleden, vilket är en stor miljö- och samhällsekonomisk vinst.

– Åtgärden leder till en positiv miljöpåverkan i form av minskade emissioner och transportkostnader, säger Matay Yoken.

Även för entreprenören NCC är miljöpåverkan en viktig aspekt.

– Vi försöker alltid minimera vår miljöpåverkan. I det här projektet var vi även styrda av naturreservatet som gjorde att vi fick vidta speciella åtgärder, säger Oscar Fyhrlund.

Hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet har varit vägledande i projektet.

– Arbetsmiljön kommer alltid först. Vi strävar efter en nollvision vad gäller olyckor. Det är alltid den som styr, även om vi har andra delar i fokus också, säger Matay Yoken.

Att bygga en 400 kilovoltskraftledning är ett riskfyllt arbete. Kombinationen höga höjder och el kan vara farlig om man inte noga ser till säkerheten.

I ledningarna är spänningen 400 kilovolt, den högsta spänningen som finns i det svenska stamnätet. Anledningen till att man har hög spänning i stamnätet är för att det minskar effektförlusterna.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Eftersom en del av arbetsstyrkan kom från Bosnien var arbetsspråket i projektet engelska. Det ställde ytterligare krav på kommunikationen i projektet.

– För att undvika språkförbistring hade vi ett strikt kommunikationsschema vid svåra arbetsmoment. Vissa var utvalda att styra och kommunicera. Hierarkin och rutinerna var väldigt tydliga. Det var bara den som var utsedd till “kommunikatör” som fick starta och stoppa arbetet, säger Oscar Fyhrlund.

Allt skyddsmaterial översattes även till bosniska. Engelska finns redan.

– Just vid kraftledningsbyggen får vi ofta använda arbetskraft från andra länder. De har kunskapen lite mer färsk. De flesta av våra kraftledningar byggdes på 1950 och 1960-talen och det är inte så många som har färsk kunskap.

Sommaren 2018 var den varmaste i mannaminne. Torka och bränder rasade runt om i Sverige och brandrisken var förstås en faktor som man fick ta hänsyn till i arbetet. Arbetsmoment som kunde ge upphov till gnistor övervakades strikt och man hade extra vatten till släckning redo.

– Vi hade väldigt stor beredskap om vi skulle starta en eventuell brand. Vi fick ta stor hänsyn till brandrisken och ha uppsikt på alla våra arbetsmoment och även på påverkan på våra yrkesmän som skulle utföra jobbet på 100 meters höjd i 35 graders värme, säger Oscar Fyhrlund.

Nu är det kallt och drivor av snö täcker marken där stolpfundamentet på Oknö står stadigt förankrat. Landskapet är ett annat än under de heta sommarmånader då det mesta av arbetet utfördes här i gränslandet mellan Uppland och Södermanland.

– Det är roligt att återkomma i dag och se stolparna där. Det är kvittot, säger Martin Freidh.

Han är, liksom de andra inblandade i projektet, mycket nöjd med resultatet.

– Det har varit en riktigt bra erfarenhet att få driva ett projekt så här i nära samarbete. Det har varit en helt annan nivå – relationsdjup – i det här projektet. Det tar jag med mig. Och så är jag glad över att resultatet motsvarar de förväntningar som vi hade, säger Matay Yoken.

Oscar Fyhrlund håller med.

– Det är alltid gemensamt som man skapar de bästa produkterna. Vi har tillsammans kommit fram till vad vi vill uppnå och sedan utfört det. Allt har gått jättebra, säger han.

Stolphöjning Hamra-Åker i korthet

Projektnamn: Stolphöjning Hamra-Åker.

Byggherre: Svenska Kraftnät.

Byggentreprenör: NCC Sverige.

Projektledning: NCC Sverige.

Projekteringsledare: NCC Sverige.

Konstruktör: Pöyry.

Elentreprenör: Linjemontage i Grästorp.

Sjöentreprenör: K Lindberg.

Kranentreprenör: Jinert.

Entreprenadform: Totalentreprenad i samverkan.

Ersättningsform: Fast arvode och en rörlig del med incitament.

Entreprenadkostnad exklusive moms: kontraktssumma 33 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet
Samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! Årets Bygge arrangeras av tidningen Byggindustrin och Business Arena med Svensk Byggtjänst som samarbetspartner.

Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form. Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 26 mars 2019.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2019.

 

Sanningen bakom raset

Sandöbron är den värsta byggolyckan i svensk historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sanningen-bakom-raset-28104

”Hon kände igen honom på kläderna”

Börje Nenzén träffade många av rasets efterlevande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hon-kande-igen-honom-pa-kladerna-28105

Norrmalmsregleringens sista pusselbit

Byggarkivet tittar närmare på Kulturhuset.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/norrmalmsregleringens-sista-pusselbit-28100

Åtta robotar som är redo att ta över byggarbetsplatsen

Maskinerna tar plats på bygget.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/atta-robotar-som-ar-redo-att-ta-over-byggarbetsplatsen-28092

Robotar – din nya 
underentreprenör

"Små företag kommer att få det svårt."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/robotar-din-nya-underentreprenor-28094

”Det blir nya risker 
att ta hänsyn till”

Fem frågor till robotexperten.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/det-blir-nya-risker-att-ta-hansyn-till-28095

Från bollkoll 
till byggkoll

Handboll och hållbarhet med månadens byggare Cecilia Fasth.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fran-bollkoll-till-byggkoll-28091

En grön bostadsminister vid styret

Per Bolund om styrmedel, styrstänger och Miljöpartiets styre.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-gron-bostadsminister-vid-styret-28086

Företrädarnas tips till Per Bolund

Två tidigare ministrar om bostadspolitiken.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/foretradarnas-tips-till-bolund-28087

Berlingo – liten mästarbil i ny skrud

En bil som förtjänar ett mycket högt betyg enligt Byggindustrins testförare.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/berlingo-liten-mastarbil-i-ny-skrud-28046