Meny

Harplinge – så uppåt väggarna energismart

Harplinge – så uppåt väggarna energismart

I det lilla samhället Harplinge utanför Halmstad finns Sveriges första flerbostadshus med plusenergiteknik. Vid en första anblick ser det helt vanligt ut – åtta lägenheter fördelade på två våningar med sadeltak. Men allt har utformats med hänsyn till energiprestandan. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2015.

Ulf Johansson har följt plusenergihusprojektet sedan start. Han är energi- och VVS-samordnare hos byggherren, kommunala Halmstads Fastighetsaktiebolag, HFAB. I februari 2012 fick han en fråga av HFAB:s dåvarande vd Terje Johansson. ”Kan vi bygga ett flerbostadsplusenergihus?”, undrade han.

– Man får bara en sådan straffsparksfråga en gång så jag svarade snabbt att ja, det kan vi, men inte så stort. Jag tänkte att går det åt pipan så får jag kanske behålla jobbet ändå om projektet inte är så stort, säger Ulf Johansson.

När Byggindustrin en solig höstdag kommer på besök i plusenergihuset i Harplinge är oroskänslan han hade i början helt borta. Bostäderna är inflyttade och allt fungerar som det ska.

– Jag känner mig hur lugn och trygg som helst. Vi har haft en extrem noggrannhet genom hela projektet och penetrerat alla detaljer, säger Ulf Johansson.

Efter att han lovat Terje Johansson att bygga ett plusenergihus vände sig Ulf Johansson till Karin Adalberth på Prime Project. De hade samarbetat tidigare då HFAB byggde passivhus. Karin Adalberth står också bakom Sveriges allra första plusenergihus Villa Åkarp som hon själv flyttade in i 2009. Tillsammans byggde de vidare på erfarenheterna av HFAB:s passivhus.

– Vi visste hur mycket energi våra passivhus drar, att om vi bygger åtta lägenheter så använder de tillsammans cirka 30 000 kilowattimmar på ett år. Då var det lätt att räkna ut att vi skulle behöva 300–350 kvadratmeter solceller för att hamna på plus. Därifrån gick vi vidare och funderade på hur huset skulle se ut. Man kan säga att vi räknade baklänges hela vägen, säger Ulf Johansson.

White upphandlades som arkitekter till projektet. De tog fram flera förslag med djärv arkitektur som byggde på ett stort tak med 45 graders lutning mot söder, eftersom det är den optimala placeringen för solceller.

– Det var svarta fasader och en typ av estetik som tilltalar en utbildad estet om man får säga så, jag som ingenjör tyckte inte det var så vackert. När arkitekten frågade om vi trodde Harplinge var redo för det svarade både jag och Ulf nej, säger Karin Adalberth.

Arkitekten styrde om och landade i stället i ett hus med ett klassiskt sadeltak och vit, liggande fasadpanel. Vid första anblicken ser det ut som ett helt konventionellt hus. Men inget har lämnats åt slumpen. Hallen fungerar som ett vindfång, balkongerna tjänstgör som solavskärmning, och huset är två våningar högt för att det inte kan bli högre om takytan ska kunna rymma tillräckligt många solceller för att ge ett energiöverskott.

– När huset ritades om fick vi placera solcellerna på sadeltaket mot öster och väster. Vi förlorade cirka 10 procent av solcellernas effekt jämfört med en optimal södervinkel. Men vi ökade helt enkelt ytan lite för att täcka upp, säger Karin Adalberth.

Totalt har huset 314 kvadratmeter solceller på taket. Enligt beräkningarna ska de ge 36 000 kilowattimmar el per år. Byggnadens årsförbrukning för värme, varmvatten, fastighetsel och hushållsel uppskattas till 33 500 kilowattimmar per år. Den gängse definitionen av ett plusenergihus är att det producerar egen energi som på årsbasis täcker det som går åt till värme, varmvatten och fasighetsel. HFAB går ett steg längre och hamnar på plus även när hushållselen inkluderas.

– Man lär sig mycket av att spänna bågen på det här sättet. För några år sedan tyckte vi att det är värst vad det går mycket varmvatten och satsade på snål utrustning, nya blandare och liknande. När vi infört det som standard tyckte vi att det är värst vad det går mycket hushållsel så det har vi satsat på att effektivisera i det här projektet, säger Ulf Johansson.

Att minska mängden hushållsel är inte helt lätt för ett bostadsbolag eftersom det är hyresgästen som står för förbrukningen. För att komma en bit på vägen har HFAB installerat energieffektiva vitvaror samt monterat fast LED-belysning i hallen, badrummet och i köket. För att ge hyresgästerna incitament att hålla nere elanvändningen har de dessutom infört ett ovanligt debiteringssystem. I lägenheternas hyra ingår en viss mängd hushållsel per månad. Den som använder mer får betala extra medan den som använder mindre får pengar tillbaka. Samma system används för varmvattnet.

Huset är byggt med samma lågenergiteknik som tillämpas i merparten av alla nya flerbostadshus i dag. Det är välisolerat, köldbryggorna är minimerade, klimatskalet är tätt och frånluften värmeåtervinns. Enligt Karin Adalberth är nyckeln till framgång att skapa engagemang hos byggnadsarbetarna då ett tätt klimatskal kräver stor noggrannhet i byggskedet.

– Lyckas man skapa engagemang får man en bra slutprodukt. Jag höll en utbildning för hantverkarna, för att skapa engagemang, och när klimatskalet klarade första lufttäthetsprovet med bravur hade vi tårtkalas tillsammans, säger Karin Adalberth.

Hon är också mycket nöjd med engagemanget och kommunikationen inom projektgruppen.

– Ett lyckat grepp var att vi hade teman för varje projektmöte, till exempel solceller eller belysning. Då fick alla komma med sina infallsvinklar och sin kompetens, även inom ämnen som de normalt inte jobbar med. Det gjorde att vi blev en väldigt engagerad projektgrupp, säger Karin Adalberth.

Ulf Johansson är mycket nöjd både med hur arbetet fortlöpte och med slutresultatet. Men på en punkt är han självkritisk. Han menar att de skulle valt att upphandla byggarbetena som en utförandeentreprenad.

– Vi körde med både hängslen och livrem kan man säga. Vi hade bestämda åsikter om hur projektet skulle byggas och hade egentligen gjort all projektering. Ändå upphandlade vi en totalentreprenad, och fick betala för projekteringen en gång till. Det blev onödig dyrt helt enkelt, säger Ulf Johansson.

En annan nackdel med entreprenadformen tycker Ulf Johansson är att HFAB inte kan se vad de olika delarna av bygget kostat. Det gör det svårare att dra lärdom inför nästa projekt.

– Nu har vi en väldigt bra relation med vår totalentreprenör NCC så vi har fått inblick i var kostnaderna ligger ändå, men det är inte riktigt samma sak, säger Ulf Johansson.

Plusenergihuset i Harplinge i korthet
  • Omfattning: En huskropp med totalt åtta hyresrätter
  • Budget: 19,3 miljoner kronor inklusive alla kostnader
  • Byggtid: Höst 2013–höst 2014
  • Byggherre: HFAB
  • Arkitekt: White Arkitekter
  • Totalentreprenör: NCC Construction Sweden
  • Konstruktör: Ottosson & Wolrath Byggkonsult
  • El- och VVS-entreprenör: Bravida
  • Energikonsult: Prime Project
  • Stomleverantör: Abetong
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160

Nationalmuseum innan öppning

En titt bakom kulisserna på renoveringen av ett kulturarv.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nationalmuseum-innan-oppning-25164
"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043