Meny
  • Filminstitutet Eye var en av de första byggnaderna som kom till i Buiksloterham. Det var ett medvetet beslut för att locka nya verksamheter och besökare till den norra stranden av floden IJ, som tidigare var ett industriområde. Foto: Johanna Åfreds

Här går det som byggs in i ett kretslopp

Här går det som byggs in i ett kretslopp

I Buiksloterham är ambitionen att bli Nederländernas första living lab för smart, cirkulär och biobaserad urban utveckling. Stadsdelen har blivit ett centrum för kreativa tankar om hur man kan ta hållbarhet ett steg vidare. Detta är första delen i Byggindustrins reportageserie om cirkulärt byggande i Amsterdam.

Färjan till Buiksloterham utgår från baksidan av Amsterdams centralstation och det tar bara fem minuter innan alla passagerare, de flesta med cykel, har korsat floden IJ. På andra sidan väntar Saskia Müller, som jobbar med information och utveckling av området. Hon börjar genast beskriva stadsdelen, som ligger så väldigt centralt i staden, men som samtidigt varit helt bortglömd under många år. Industriområdet var en gång i tiden hem för bland annat flygplanstillverkaren Fokker, Shells oljelaboratorium, General Motors bilindustri, varvsindustri och många mindre verkstäder. När mycket av detta lades ned eller flyttade på 1970- och 80-talen inleddes områdets kris.

– Det blev ett no-go-area, med kriminalitet, en hel del tomma lokaler och kraftigt nedsmutsad mark, säger Saskia Müller.

Saskia Müller.
Saskia Müller.
Foto: Johanna Åfreds
När Amsterdams kommun väl insett att de måste ta ett nytt grepp om området kom finanskrisen 2008. Allt intresse för byggande stannade av. I det skedet beslutade staden att en del av marken skulle upplåtas för lite mer experimenterande sätt att bygga, för att det skulle hända något alls i området. Marken uppläts relativt billigt, men villkoret var att de som byggde skulle göra det enligt hållbara och cirkulära principer. Inriktningen blev också att stadsdelen skulle få växa fram organiskt med tanken att detta också skulle leda till en större mångfald i det som byggs. Det beslutet hade även en praktisk grund i och med att kommunen inte hade råd att köpa ut alla olika verksamheter som fanns kvar med långa kontrakt. Staden ser nu området som en plats där det är tillåtet att skynda långsamt och som en teststadsdel för hur omvandlingen till en mer cirkulär stad ska kunna gå till.

– I stället för att jämna allt med marken och sälja till stora utvecklare så byggs nu kontor och bostäder på tomterna mellan de gamla verkstäderna, säger Saskia Müller.

Lär även del 2 i Byggindustrins reportageserie om cirkulärt byggande i Amsterdam: Park20/20

 

Driftiga personer började bygga

De första som började bygga i området var olika driftiga och personligt engagerade arkitekter och andra entusiaster. Flera av dessa bostadshus är byggemenskaper, där de som ska bo i husen gått samman och agerat byggherre. Alla med olika cirkulära lösningar. En del av marken hyrs även ut till verksamheter som vill verka enligt principerna inom cirkulär ekonomi. Ett exempel är det forna skeppsvarvet De Ceuvel. Staden beslutade år 2010 att i väntan på att marknaden skulle vakna igen utlysa en tävling. Den verksamhet som hade den mest intressanta cirkulära idén över vad som skulle kunna göras med skeppsvarvet vann. I dag finns därför på denna plats ett kafé byggt i återvunnet trä med en egen anläggning för att göra biogas av matavfallet och olika växter som suger upp en del av markens föroreningar. Ateljéer och kontor är inrymda i gamla husbåtar som lagts upp på land hyrs ut. De Ceuvel har blivit en samlingsplats för människor som för bara några år sedan aldrig tänkt tanken att sätta sin fot i området. Det har i sin tur lockat till sig olika verksamheter att slå sig ner i närheten. En av dem är arkitektkontoret ANA, som leds av Marcel van der Lubbe.

Marcel van der Lubbe från ANA Architects
Marcel van der Lubbe från ANA Architects
Foto: Johanna Åfreds

– Vårt arkitektkontor gör projekt som är så cirkulära som möjligt, ett av dem är åt en byggemenskap här i området. Det ska byggas på ett sätt som gör att allt ska gå att ta isär i framtiden. Genom att gjuta så lite som möjligt och satsa på att skruva ihop materialen ska det vara lätt att återbruka delarna om huset rivs i framtiden, säger han.

Marcel van der Lubbe berättar att det håller på att växa fram en marknad i Nederländerna där det sakta blir vanligare med material som hyrs ut.

– Vi tittar just nu på om vi ska hyra en träfasad med servicekontrakt för underhåll och reparation. En sådan lösning ger en lägre kostnad inledningsvis för de som ska få till finansieringen till sitt bygge, säger han.

I andra projekt har arkitektbyrån ANA använt återanvänd plast. Han visar plankan som tillverkats av återvunnen täckplast från jordbruket som han har använt till fasaden till sitt eget hem och och som han tycker har funkat väldigt bra.

– Det går också att ställa krav på att få återvunnet aluminium när du ska köpa fönster, berättar Marcel van der Lubbe.

Målet är att 80 000 bostäder ska byggas i de norra delarna av Amsterdam, som till stor del består av gamla industriområden, åren som kommer. Men då räknas ett större område än Buiksloterham in. För Amsterdam som har problematiska markförhållanden i och med att mycket ligger under havsnivån, är en oexploaterad stadsdel som Buiksloterham guld värd. Parallellt pågår bostadsutvecklingsprojekt i staden där konstgjorda öar byggs för att utöka den byggbara marken i de östra hamnområdena.

– För bara fem år sedan var det få som hade åkt norrut över vattnet. Nu går färjorna i skytteltrafik. En ny sattes in för bara någon vecka sedan, berättar Saskia Müller.

 

Uppdämt bostadsbehov

Marknaden har kommit igång rejält efter finanskrisen 2008 och det finns ett stort uppdämt behov av bostäder efter krisåren som slog hårdare mot Nederländerna än mot Sverige.

– Många företag i byggbranschen slogs ut åren efter 2008. Det gick länge trögt på bostadsmarknaden och få sålde och köpte nytt. Det är inte förrän de senaste cirka tre åren som marknaden har kommit igång igen vad gäller bostadsbyggande och de senaste två åren har det varit helt galet. Priserna skjuter i höjden, särskilt här i Amsterdam, säger Carina Hak, fastighetsutvecklare på företaget Hurks.

Carina Hak, fastighetsutvecklare på Hurks.
Carina Hak, fastighetsutvecklare på Hurks.
Foto: Johanna Åfreds

 

Hurks är ett gammalt holländskt familjeföretag som började med en betongfabrik men som idag ägnar sig åt att vara materialleverantör, byggentreprenör och fastighetsutvecklare med cirka 600 anställda. De investerar nu i ett kvarter i Buiksloterham där de tillsammans med en partner ska bygga 330 bostäder med en blandning av ägarlägenheter, hyresrätter och lägenheter för social housing. De hoppas på byggstart i slutet av 2017, beroende på planprocessen.

– Vi har redan byggt energineutrala byggnader på andra håll men inser att vi måste lära oss mer om cirkulär ekonomi och hur vi kan översätta det i praktiken. Därför är det intressant för oss att bygga här och lära mer om ett sätt att bygga som vi tror kommer att bli vanligare framöver, säger Carina Hak.

Företaget har tagit fram ett ”high-end” och ett ”low end” paket. I det ena listar de lösningarna som de helst vill ha. I det andra enklare och billigare lösningar, en slags miniminivå som de måste ha.

– Just nu räknar vi på vad vi kan plocka från de två olika förslagen för att få ekonomin att gå ihop, säger Carina Hak.

I förslagen finns bland annat metoder för att lagra regnvatten på taken eller under byggnaderna som sedan kan användas för bevattning. Självständig elförsörjning med solpaneler, batterisystem och smarta elnät samt värme och kyla från grundvatten och ytvattnet från floden IJ är andra planer. Svart- och gråvattnet ska separeras. En fasad kan göras i återvunnet material från krossade toalettstolar, där porslinet även fungerar som del i konstnärlig utsmyckning. Allt arbete sker i BIM där alla material dokumenteras.

– För fem till tio år sedan var hållbarhet ingen stor fråga och vi skrev aldrig om det i våra annonser. Nu har vi en ny generation som förväntar sig hållbara hem, säger Carina Hak.

 

Manifest slår fast inriktningen

Kommunen har inte ställt några formella krav på att allt det som byggs i stadsdelen måste göras enligt cirkulära principer. Däremot finns ett icke-bindande manifest som parterna själva har arbetat fram. Medborgare, arkitekter, entreprenörer, stora och små byggherrar och entreprenörer, kommunen med flera gjorde tillsammans en kartläggning av området och satte upp en färdplan med en målsättning som många av aktörerna ansluter sig till. Här deklareras att Buikslotherham är Nederländernas första living lab för smart, cirkulär och biobaserad urban utveckling.

De gamla verksamheterna gör sig hela tiden påminda i stadsdelen som har flera kanaler som leder in från den större floden IJ. Varvsindustrin har dock lagt ner för länge sedan.
De gamla verksamheterna gör sig hela tiden påminda i stadsdelen som har flera kanaler som leder in från den större floden IJ. Varvsindustrin har dock lagt ner för länge sedan.
Foto: Johanna Åfreds

Nav för kreativt tänkande

100 hektar mark finns att bygga på men det mesta ser vid en rundvandring i stadsdelen ut att återstå att göra. En del nya bostadshus har kommit upp men till stora delar finns här en blandning av bilverkstäder, dansstudios, kontor, små industrier och ödetomter. Men stadsdelen har onekligen blivit ett nav för kreativt tänkande inom cirkulär ekonomi. I en gammal lokal på Distelweg har tjugotalet små företag och organisationer med koppling till hållbarhet flyttat in. Ett av dem lyckades för något år sedan med en juridisk process mot staten där en domstol i Haag fastslog att den nederländska klimatpolitiken är olaglig i och med att det görs för lite för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är en dom som överklagats och fått stor uppmärksamhet internationellt.

Saskia Müller både jobbar med utvecklingen av området och är en av dem som ska flytta hit inom några år. Hon engagerade sig för något år sedan i en byggemenskap här.

– Jag har varit politiskt aktiv men blivit besviken på de möjligheter som finns att påverka det som byggs generellt i en mer cirkulär riktning. Jag önskar att den utvecklingen kunde gå snabbare. I och med flytten hit får jag åtminstone möjligheten att påverka det i mitt eget boende, säger hon. 

En ekonomi byggd kring kretslopp
  • I cirkulär ekonomi ingår kretsloppstänk med lönsamhetsfokus. Det är en slags industriell ekologi som tar ett steg bort från den linjära ekonomin där naturresurser utvinns, används och sedan kastas bort. En viktig skillnad från den traditionella, linjära ekonomin, är synen på ägandet där fokus snarare ligger på att köpa en tjänst än att behöva äga själva produkten. Delningsekonomin, med exempelvis lägenhetsuthyraren Airbnb, är ett exempel på detta.
  • Det finns stora existerande värden i vår omvärld som skulle kunna utvinnas till en låg kostnad. Detta skulle kunna gynna både klimatpåverkan, BNP och enskilda företags möjligheter att hitta nya marknader och öka lönsamheten. Inom samhällsbyggnadsbranschen bedöms förbättringspotentialen ligga på 25-35 procent om man sätter fokus på ökat resursutnyttjande. Detta enligt en internationell rapport från McKinsey och Ellen MacArthur foundation 2015.
  • Cirkulär ekonomi innebär cirkulära materialflöden och att material och produkter skall användas så mycket och så effektivt som möjligt under sin livstid.
  • Många företag öppnar nu ögonen för hur de kan jobba mer cirkulärt och samtidigt öka sin lönsamhet. Hotet av höjda råvarupriser driver på utvecklingen mot mer återvinning och återbruk. 
  • En viktig del i den cirkulära ekonomin är tanken om att investeringar i projekteringsskedet, till exempel bättre planering, samverkan och val av hållbara material, leder till både billigare produktion och lägre driftskostnader.
  • Digitalisering och 3D-printing är exempel på metoder som man tror ska leda till bättre resursutnyttjande.

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847