Meny

Gothia Towers – hotellet som strävar allt högre

Gothia Towers – hotellet som strävar allt högre

När Gothia Towers tredje hotelltorn i Göteborg byggdes var teknik, logistik och organisation de stora utmaningarna. Med minutiös planering, öppenhet och stort engagemang klarade man tids- och budgetramar. Nu är tredje tornet, samt en påbyggnad på mittornet, nominerat till Årets Bygge 2015.

Alltsedan 1918 har Svenska Mässan i Göteborg arrangerat ett otal mässor. Utställningshallen vid Korsvägen, mitt emot Liseberg, blev med tiden så välbesökt att Svenska Mässan beslöt att utöka verksamheten med ett hotell. Ett hotelltorn, Hotel Gothia, byggdes i början på 1980-talet, ett andra torn invigdes 2001 och nu har ett tredje torn uppförts som med sina 100 meter är Göteborgs högsta byggnad. Inte nog med det, hela konceptet med konferenser, utställningar och 1 200 hotellrum är Europas största.

Med inspiration från ett hotellprojekt i Las Vegas beslöt Svenska Mässan för några år sedan att bygga det tredje tornet. Dessutom beslöts att parallellt bygga på det befintliga andra tornet med fem våningsplan med plats för lyxigt spa och etagesviter för 30 000 kronor natten. Det mest uppseendeväckande i påbyggnaden är ”champagnepoolen”. Det är en bassäng som hänger på fasaden i ett hörn på 19:e våningen. Badet är helt i glas och de som badar kan se trafiken 50 meter nedanför alltmedan vattnet på konstgjord väg bubblar likt champagne.

– Det finns bara tre hotell i världen som har en utanpåliggande spabassäng hängande på fasaden. De finns i Shanghai och Dubai och nu i Göteborg, berättar vice vd Petter Ullberg, Svenska Mässan.

Påbyggnaden och uppförandet av det tredje tornet har skett parallellt och krävt stor yrkeskompetens av alla inblandade. Tekniska utmaningar och svår logistik på grund av näst intill obefintliga platser för materialupplag har varit betecknande för projektet. Dessutom samsades utställningsverksamheten och bygget om den enda befintliga in- och utlastningsplatsen på ynka 300 kvadratmeter. En annan stor utmaning var att hotellverksamheten inte fick störas.

Detta miljardprojekt har genomförts av Peab på totalentreprenad med partnering och utförts på löpande räkning med incitament och riktpriser. Full insyn, god ekonomisk styrning, delaktighet och stor beställarkompetens redan från dag ett har varit tongivande faktorer för att hålla budget och tidsramar. 

– Vi har haft full insyn ner till minsta skruv, säger Petter Ullberg. Vi har till och med haft en egen person, kunnig på inköp, som ingått i Peabs inköpsteam. Detta är mycket ovanligt och är en del av hemligheten bakom framgången.

Dessutom har en samordningsansvarig funnits på plats med uppgift att vara en informerande länk mellan bygget och hotellverksamheten.

– Denna insats har varit oerhört värdefull. En grundförutsättning för projektet har varit att alla ska förstå varför man gör på ena eller andra sättet, alla måste känna delaktighet. Dessutom har stormöten arrangerats för att ytterligara öka delaktigheten, säger beställarens högra hand, projektledare Claes Grunewald, Ramböll.

Före byggstart ägnades ett helt år för att gemensamt ta fram spelregler och en bra struktur. En partneringdeklaration upprättades som undertecknades av såväl beställare som entreprenör, totalt ett 60-tal personer. Det var inga tomma ord. Två gånger om året gjordes uppföljningar bland yrkesarbetare och projektledning för att se hur spelreglerna följdes, om informationen gått fram och hur förbättringar kunde göras.

En direkt följd av partnering var att byggmetoden för tredje tornets mittkärna med plats för trapphus och hisschakt ändrades under projekteringen. Meningen var att det 100 meter höga tornet skulle uppföras helt i betongprefab. Men det var svårt att klara stabiliteteten och placeringen av kranen.

– Vi beslöt då att glidformsgjuta mittkärnan. Det visade sig att det gick fortare och prislappen för mittkärnan blev 15 procent billigare än om vi byggt med prefab. Som bonus fick vi säkrare arbetsmiljö, säger projektchef Patrik Svens, Peab.

Glidformsgjutningen tog sex veckor och var klar på dagen som planerat. De runt 3 000 punkterna för ingjutningsgods och håltagning hamnade rätt och differensen mellan toppen och botten blev så liten som 17 millimeter. Inte mycket på en 100 meter hög byggnad! Allt var noga förberett med konstruktionsritningar anpassade för glidformsgjutning, allt ingjutningsgods på plats i förväg och smeder som hade jour dygnet runt. Därtill fanns mobilt elverk och extra betongstation om något skulle gå snett.

För att mittkärnan skulle bli extra stabil spännarmerades den från 16:e våningen och ner till den 1,8 meter tjocka bottenplattan, där spänn­armeringen göts fast innan stängerna spändes med domkrafter.

Om glidformsgjutningen av tredje tornets mittkärna var en stor teknisk utmaning, var monteringen av de två gångbroarna som förbinder de tre tornen minst lika stor. Broarna, vardera 25 meter långa, byggdes på verkstad och kompletterades på bygget med golv och tak innan de lyftes på plats 55 meter ovan mark.

– Det var som att fickparkera broarna innan de hamnade rätt, minns Patrik Svens. Lyften krävde många säkerhetsförberedelser och bra koll på väder och vind. Vi hade tur. Just denna morgon var det helt vindstilla.

De tre tornen, 77 meter, 82 meter och 100 meter, har ändrat Göteborgs skyline. Och Petter Ullberg är inte främmande för ytterligare ett torn.

– Vi funderar på det. Mark finns och byggandet av det tredje tornet har ju gått så bra. Så varför inte ett fjärde?

Gothia Towers i korthet
  • Byggherre: Svenska Mässans Stiftelse.
  • Brukare: Gothia Towers.
  • Arkitekt: White Arkitekter.
  • Konstruktör: VBK.
  • Totalentreprenör: Peab.
  • Glidformsgjutning: Göteborgs Form och Armering.
  • VVS-installation: Bengt Dahlgren AB.
  • El: Oveko.
  • Total investering: 1,2 miljarder kr varav byggentreprenaden strax under 1 miljard kronor.
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202