Meny
  • Alan Gelyana (tredje från vänster) och hans handledare Rasmus Oldmar får besök av Susanne Castwall och Hans Tamm, som båda sitter i projektets styrgrupp. Foto: Anders Siljevall
    Foto: Anders Siljevall

Goda jobbutsikter i Byggsverige

Goda jobbutsikter i Byggsverige

Tio utrikesfödda ingenjörer har fått möjligheten att praktisera på JM:s byggen i Stockholm för att sedan få möjlighet till en provanställning. För Irak-födde Alan Gelyana har praktiken betytt mycket.

Nervositeten skiner igenom på Alan Gelyana när vi vandrar omkring på taket till det pågående byggprojektet Brohuset vid Liljeholmskajen i Stockholm. Han stormtrivs på sin praktikplats som mättekniker hos JM Entreprenad och har kommit in bra på arbetsplatsen under de åtta veckor som han har varit på plats. Pendlingen från Eskilstuna varje dag är lång, men väl värd mödan. Men under morgondagen väntar ett avgörande besked. Alan är en av tio deltagare i ett program för utrikesfödda ingenjörer som inleddes i oktober förra året. Deltagarna, som kommer från vitt spridda platser i världen, har först gått en 22 veckor lång teorikurs hos Yrkesakademin för att sedan påbörja en praktikperiod på JM:s byggarbetsplatser. Därefter finns möjligheten till en provanställning för de deltagare som bedöms lämpliga.

– Det här betyder väldigt mycket för mig. Om jag inte skulle få fortsätta med en provanställning efter praktiken måste jag starta om på nytt för att hitta ett nytt jobb, säger Alan.

För Alan Gelyana betyder ett jobb i Sverige allt. Pendlingen från Eskilstuna till Liljeholmen där han gör sin praktik som mättekniker hos JM är inga bekymmer.
För Alan Gelyana betyder ett jobb i Sverige allt. Pendlingen från Eskilstuna till Liljeholmen där han gör sin praktik som mättekniker hos JM är inga bekymmer.
Foto: Anders Siljevall

För tre år sedan flyttade han från hemlandet Irak till Sverige. Efter sin examen 2010 hann han jobba i fyra år tills han beslöt sig för att lämna Irak. I Sverige har han hittills bara haft jobb på restaurang och praktiken på Brohuset är första gången han har haft möjlighet att jobba med det han är utbildad till. Byggbranschen i Irak skiljer sig mycket från den i Sverige. Arbetsmiljö är till exempel ingen prioriterad fråga.

– Det är inget man arbetar med alls i Irak. Här kommer arbetsmiljön alltid först. I Sverige är allt mer ordnat. Alla vet vad som ska göras och det blir inga stora förseningar.

En annan stor skillnad är hantverkarnas status. I Irak är det unga, outbildade personer som söker sig till hantverksyrkena för att försörja sig direkt efter skolan.

– Det är en stor skillnad i status, säger Alan Gelyana.

Hans handledare, Rasmus Oldmar har precis gått från att vara mättekniker till arbetsledare. Som en del av sitt arbete har han tagit på sig handledarrollen. Samarbetet mellan de två fungerar utmärkt.

– Min chef frågade om jag kunde vara handledare. Jag har haft flera praktikanter tidigare och det har alltid gått bra, säger han.

Alan är även han nöjd med sin handledare.

– Jag började med att gå vid sidan av honom och nu kan jag jobba mer självständigt. Men jag kan fråga Rasmus om det är något jag undrar över.

 

Arbetsplatsen bra svenskundervisning

Efter tre år i landet pratar Alan Gelyana bättre svenska än vad han själv vill erkänna. På arbetsplatsen har språkkunskaperna fördjupats ytterligare och det blir lättare och lättare att läsa nyheter. Ibland går dock fikabordssnacket lite för fort för att det ska gå att hänga med.

– Det är lite svårt med byggvärldens alla slangord. Men alla är snälla och ingen skrattar när man säger fel. Man vågar vara med och prata, säger Alan. 

Gruppen med utrikesfödda ingenjörer har fått en god kontakt och även när de nu har varit ute på praktik har de hållit kontakten.

– I skolan åt vi lunch tillsammans och nu när vi är ute på praktik har vi kontaktat varandra i vår Whatsapp-grupp när vi har haft tid, säger Alan Gelyana.

En nervös Alan Gelyana får en kram av Hans Tamm. Han har ännu inte fått veta om han kommer att få en anställning hos JM eller inte.
En nervös Alan Gelyana får en kram av Hans Tamm. Han har ännu inte fått veta om han kommer att få en anställning hos JM eller inte.
Foto: Anders Siljevall

Bakgrunden till JM:s projekt kan spåras till 2015 års flyktingström och regeringens vilja att skapa snabbspår för att få nyanlända att hitta vägar in i arbete. Susanne Castwall, som har jobbat som HR-chef på JM Entreprenad i 1,5 år, började jobba direkt med projektet med utrikesfödda ingenjörer.

– Vi beslutade oss för att hålla oss inom Stockholmsområdet. Genom Arbetsförmedlingen fick vi fram 20 stycken kandidater i Mälardalsområdet som vi sedan intervjuade, berättar Susanne Castwall.

 

Beslut om mer teori

Efter intervjuerna valdes tio personer ut, sex män och fyra kvinnor från länder som Syrien, Iran, Irak, Ryssland, Etiopien och Egypten. Därefter inleddes en 24 veckor lång teorikurs hos Yrkesakademin. Arbetsgruppen hos JM tog beslutet att utöka teoridelen med tolv veckor för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för båda parter. Hans Tamm, verksam inom JM sedan 1989 och som har jobbat mycket med ledarskapsfrågor och kompetensutveckling, förklarar varför.

– Även om vi har förberett dem är det inte lätt att komma ut på byggena. Vi valde att lägga in mer kring svenska värderingar, arbetsliv och uppförandekoder, säger han.

Susanne Castwall fortsätter:

– Att det är så stor skillnad i kultur kan vara svåra att förstå för oss, men det är stora skillnader i arbetssätten i de länder som deltagarna kommer ifrån jämfört med Sverige. Många av de här ingenjörerna har aldrig träffat hantverkare, utan strukturen är mycket mer hierarkisk, där hantverkarna ses mer som armar och ben än som kollegor, säger hon.

Hon har ett konkret exempel på hur stora skillnader det kan vara i hierarkierna.

– Jag pratade med en kille från Syrien som är ute på praktik. Han var helt lyrisk över hur nära kontakt han hade med sin chef. ”Han är som min bror, jag åker bil med honom varje dag”, berättade han!

I själva teoriutbildningen valde JM att inte ta alltför mycket plats själva, utöver en introduktionsdag där man berättade om företaget, dess värdegrund och vad som skulle vänta dem på praktikplatserna.

– Vi var noga med att inte lova något. Vi informerade dem om att det här inte handlade om en tävling utan att det vi ville se var samarbete och teamkänsla. Att komma i tid och prata svenska var lika viktigt under teorilektionerna som på praktiken. Målsättningen var att de skulle vara trygga med att förutsättningarna är de samma, berättar Hans Tamm.

 

Det här ger ringar på vattnet för alla som har varit med”, säger Susanne Castwall om projektet som hon har lett. Troligtvis blir det någon form av fortsättning på utbildningssatsningen.
Det här ger ringar på vattnet för alla som har varit med”, säger Susanne Castwall om projektet som hon har lett. Troligtvis blir det någon form av fortsättning på utbildningssatsningen.
Foto: Anders Siljevall

Resultatet av praktiksatsningen har varit gott och majoriteten av de tio praktikanterna har erbjudits provanställning hos JM.

– Några har inte visat att de har vad som krävs för en anställning, men i de fallen har vi pratat med deras handledare hos Arbetsförmedlingen och berättat om vad de behöver för att kunna lyckas längre fram, säger Hans Tamm.

Att en provanställning betyder enormt mycket för deltagarna i programmet råder det ingen tvekan om. Hans berättar att alla i projektet har känt att de gjort något viktigt, som är på riktigt.

– Det betyder så otroligt mycket för dem. Inte bara får de försörjning och mening för egen del, utan det kan ge dem möjlighet att skicka pengar till släktingar som är kvar i hemlandet. Har man, som Sverige, valt att ta in en del av flyktingströmmen så har man också ett ansvar att göra något vettigt av det. Särskilt med tanke på att vi har ett så stort behov av arbetskraft, säger han.

Susanne Castwall instämmer.

– Det här ger ringar på vattnet för alla som har varit med. Även de som inte har fått en provanställning har fått en inblick i vad det innebär att jobba i byggbranschen i Sverige.

 

Bra samarbete med Arbetsförmedlingen

Nu är det dags att utvärdera projektet för att se vad som kan göras annorlunda vid en eventuell fortsättning.

– Vi har haft ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen. De är nöjda med att vi har varit så engagerade i det här. Men det är också en förutsättning. Arbetsgivarna måste vara med, annars finns det ingen chans att myndigheterna ska få ut de här människorna i arbetslivet, säger Susanne Castwall.

Alla som har varit med i projektgruppen är eniga om att man vill ha en fortsättning. Frågan är i vilken form.

– Det tar ju mycket tid och energi hos personalen och det är heller inte så lätt att hitta den kompetens som vi söker i Stockholmsområdet. Men det har också varit det roligaste projektet som jag har jobbat med, säger Susanne Castwall.

Hur gick det då för Alan Gelyana? Jodå, han är nu en av deltagarna som har fått en anställning hos JM och han kommer att jobba som mättekniker.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202
Svante Hagman, ordförande i Sveriges Byggindustrier och affärsområdeschef för NCC Infrastructure.

Har både lokalt och centralt perspektiv

Svante Hagman är Sveriges Byggindustriers nya ordförande.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/har-bade-lokalt-och-centralt-perspektiv-25160