Meny
  • Sveriges första kolfiberbro i Malmö

    Kolfiberbron i Malmö har byggts delvis hantverksmässigt.
    Film: Mattias de Frumerie
    ,
    Malmöbron är delvis hantverksbyggd. Här monterar kompositteknikerna Fredrik Sundin och Joel Linder ett glasfiberskydd i ena änden på bron. Oskar Bruneby (i svart) inspekterar.
    Foto: Mattias de Frumerie
    ,
    Kompositteknikern Joel Lindberg limmar fast ett glasfiberskydd i ena änden av bron

Framtidsbro byggd i Malmö

Framtidsbro byggd i Malmö

Häromdagen kom den på plats. Den första bron i Sverige som består av kolfiber. Även om materialet är betydligt dyrare än till exempel stål, trä och betong tror teamet bakom bron att kolfiber har potential att slå igenom stort som byggmaterial då det minskar underhåll och ger stora möjligheter till kreativa former

När Byggindustrin kommer på besök hos innovationsföretaget Kompositbroar möts vi av en i stort sett färdig cykelbro som några dagar senare ska baxas på plats över en å i Valdemarsro i nordöstra Malmö. Den är nästan 18 meter lång och är 3,5 meter bred. Den är uppbyggd av sju parallella kolfiberbalkar som är fyllda med lättbetong. Lättbetongen har ingen bärande funktion. Den är främst till för att göra bron mindre ”klonkig”. Utan betongen väger den tre ton.  Kolfiberbalkarna består av ett kompositmaterial där kolfibern hålls samman av ett epoxymaterial. Det finns något enstaka exempel på kolfiberbroar i Europa, men experimentbron i Malmö är bygginnovation i den absoluta framkanten, enligt ingenjören Oskar Bruneby, som är en av initiativtagarna och eldsjälarna bakom Kompositbroar.

– Vi skriver svensk industrihistoria här, säger Oskar Bruneby.

Kan bli framgångsrikt på sikt

Han och de andra är mycket entusiastiska inför möjligheterna att göra kolfiber till ett byggmaterial i större skala och att det på sikt skulle kunna bli en framgångsrik svensk industrigren.

– Det är ju ett fantastiskt material. Även om det är dyrt är det oerhört lätt och starkt i förhållande till andra klassiska byggmaterial och är i stort sett underhållsfritt. Det är inte säkert att det är broar som kommer att vara framtiden. Jag kan tänka mig att man kommer att använda det i exempelvis balkonger eller fasader, säger Oskar Bruneby.

Den stora formbarheten är en annan stor fördel med att bygga i kolfiber som teamet bakom Malmöbron lyfter fram. Det går att fräsa eller bygga egentligen vilken form som helst ur materialet. Vilket skulle möjliggöra industriellt tillverkade broar i framtiden, med väldigt innovativa arkitektoniska former.

Bron har monterats i en torr och kontrollerad miljö

– Flera av oss som gör det här har jobbat ihop tidigare och hela idén till den här bron började med att vi i ett tidigare projekt, Kaptensbron i Malmö, kom fram till att göra specialutformade lampor av kolfiber. Vi började räkna på om man skulle kunna göra en hel bro av materialet och hittade en hel del på plussidan, framför allt eftersom varje bro är individuellt utformad. Det är ju inte riktigt någon katalogprodukt. Man kan inte bara använda sig utav fantasifulla former, det går också enkelt att specialanpassa kolfiberbroar till befintliga fundament eller speciella platser, säger konstruktören Fredrik Wettermark.

Han syftar då främst på den stora formbarheten som materialet erbjuder. Den nu aktuella bron är dock tämligen standardutformad. Som en gigantisk rektangulär planka.

– Ja det här är ju bro version 1.0, men vi ser för oss enorma möjligheter i framtiden, säger arkitekten Esbjörn Jonsson.

Hur stora broar, eller andra konstruktioner man skulle kunna göra i kolfiber begränsas bland annat av att materialet måste härdas i en så kallad autoklav i 120 graders värme och under sex bars tryck. I alla fall om man ska bygga på det sätt man gjort i Malmö. Kompositbroar har använt sig av en autoklav som bland annat används till att bygga båtar. Oskar Bruneby berättar att det teoretiskt sett skulle gå att bygga enormt långa frihängande broar i kolfiber.

Malmöbron är närmare 18 meter lång och består av sju kolfiberelement som limmats ihop. De har sedan fyllts med lättbetong för att inte bron ska bli "klonkig" Utan lättbetong väger bron 3 ton.

Malmöbron - ett pilotprojekt

Malmöbron är i högsta grad ett pilotprojekt och man prövar sig fram närmast hantverksmässigt. När Byggindustrin är på besök jobbar kompositteknikerna Fredrik Sundin och Joel Linder från företaget Composite Design med att utforma och limma fast ett glasfiberelement som ska täcka broänden. De fräser och slipar fram profilen för hand, blandar epoxylim och rollar på det innan de trycker den på plats och bankar fast den med rejäla gummiklubbor. Composite Design gör annars mest saker åt exempelvis fordonsindistrin.

Malmöbron är även del i ett nationellt forskningsprojekt som drivs av Chalmers.

Många i teamet lägger in ideellt arbete och bland annat därför har de svårt att uppskatta hur billigt eller dyrt det skulle kunna bli att bygga kompositbroar i mer industriell skala och hur de skulle stå sig mot mer konventionellt brobyggeri, berättar Charlotta Bjerkborn på Gatu och Väg Väst.

Några tunga ekonomiska och andra fördelar med kompositbroar är enligt teamet följande:

1. Underhållet: Kompositbroar är ”i stort sett underhållsfria”.

– En vanlig bro räknar man ofta med kostar lika mycket i underhåll som den kostar att bygga under en livstid. Det handlar om att hålla undan rost, måla om, impregnera mot röta och så vidare. Det slipper vi här. Det kommer säkert en del underhåll av exempelvis räcken, men själva bron kommer troligen att vara i stort sett underhållsfri. Hur mycket mindre vet vi inte förrän vi har testat, säger Charlotta Bjerkborn.

2. Vikten: Kompositbroar i kolfiber har ungefär samma styvhet som stål, men till en bråkdel av vikten.

– Det gör att transport och montage blir lättare och billigare än med andra material, vilket också är en vinst ur hållbarhetssynpunkt. Det gör också att man teoretiskt sätt klarar sig med färre och klenare brofästen och fundament, säger Charlotta Bjerkborn.

På den kostnadsmässiga minussidan står kostnaden för materialet. Kolfiber är dyrt. Som det är i dag är de material som finns på marknaden anpassade till väldigt lätta konstruktioner. Enligt Oskar Bruneby skulle det sannolikt kunna bli betydligt billigare om det fanns grövre kolfibermaterial att tillgå.

3. Hållbarhet: Kräver mindre material

Kolfibern är lättare och kräver mindre material än traditionella brobyggarmaterial. I dag framställs det av petroleumprodukter, men det pågår i dag försök med att få fram liknande fibrer av träråvara, vilket ytterligare skulle stärka hållbarhetsargumentet om de blev industriellt användningsbara.

Beläggningen på bron kommer inte att bli asfalt, som ju är det vanliga på en cykelbro. Den kommer i stället att beläggas med ett tre milimeter tjockt lager av färgen polyrea som är oerhört slitstarkt.

– Om vi lägger vanlig asfalt blir det för varmt. Det passar inte heller i det här framtidskonceptet, säger Oskar Bruneby.

Teamet bakom Kompositbroar drivs främst av innovationskrafter, men det finns förstås tankar på hur man kan göra industri av konceptet.

– Det kanske är andra som kommer att göra det. Då behöver man investera i betydligt större autoklaver och få fram billigare råvaror, säger Oskar Bruneby.

Elasticitetsmodul för olika byggmaterial

Kolfiber i jämförelse med andra material när det gäller styvhet (Elasticitetsmodul). Ju högre värde desto styvare.

Stål: 210

Betong: 35

Glasfiber: 30

Kolfiber: 80–235 (110 används i Malmöbron)

Limträ: 13

Källa: Thomas Kamrad/Centerlöf & Holmberg

Byggsats svar på ny utmaning

Nytt företag lanserar modell för snabbt och grönt byggande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggsats-svar-pa-ny-utmaning-24970

Fler ser potentialen för byggande i trä

Flera trähustillverkare i Sverige.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fler-ser-potentialen-byggande-i-tra-24971
Martina Jonaesson, försäkringsrådgivare och vd på Säkra Stenstaden.

Håll koll på försäkringsskyddet

Har du koll på försäkringen?
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-koll-pa-forsakringsskyddet-24899

Ulrika Dolietis vill se till att branschen håller nollan

Håller i samarbetsprojekt mot olyckor.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ulrika-dolietis-vill-se-till-att-branschen-haller-nollan-24893

Uppkopplade grindar ger säkrare bygge

Storsatsning på logistik har lett till ett säkrare Norra Djurgårdsstaden.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/uppkopplade-grindar-ger-sakrare-bygge-24889

HMBox är årets hetaste produktnyhet

Vinnare av Nordbyggs guldmedalj 2017
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hmbox-ar-arets-hetaste-produktnyhet-24846

3D-printing väg till industriell revolution

Trämaterial testas i Umeå för att bli byggmaterial
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/3d-printing-vag-till-industriell-revolution-24861

Rock’n’roll i branschen med 3D-utskrifter

Arkitekten Daniel Monsén har testat den nya tekniken på riktigt.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/rocknroll-i-branschen-med-3d-utskrifter-24814

Nya Toyota Hilux når inte ända fram

Har en bit kvar till de vassaste konkurrenterna gällande körkomfort tycker testköraren.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nya-toyota-hilux-nar-inte-anda-fram-24735

Han bygger skyddsrum precis som farfar

Patric Forsbergs familj har haft företag i skyddsrumsbranschen i tre generationer.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/han-bygger-skyddsrum-precis-som-farfar-24726