Meny
  • I Norra Djurgårdsstaden ingår fyra områden: Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Totalt ska minst 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser byggas.
    Foto: Johanna Åfreds

En stadsdel för forskning

En stadsdel för forskning

Norra Djurgårdsstaden i Stockholm växer fram sakta men säkert. Hållbarhetsprofilen har lockat till sig ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt. Byggindustrin lyfter i detta nummer fram några av dem.

25 miljoner kronor beviljades för utvecklingsprojekt från olika myndigheter och Stockholms stad i Norra Djurgårdsstaden under 2016. År 2017 delades 1,8 miljoner ut från Naturvårdsverket. Tidningen Byggindustrin har skrivit om flera av alla projekt som pågår här sedan tidigare, bland annat marksanering och nya sätta att hantera logistik och avfall kopplat till byggprocessen.

En av de mer sentida gasklockorna från 1940-talet rivs just nu av det danska företaget NKR. Den cirka 100 meter höga byggnaden krymper vecka för vecka i och med att bit för bit sågas bort nerifrån. På så vis slipper man undan arbete på hög höjd.
Foto: Johanna Åfreds

Stadsdelen har helt enkelt lockat till sig många forskare, företag, organisationer och offentliga aktörer som ser möjligheterna att få testa och tänka i nya banor. Hossein Shahrokni gör sin postdoc på KTH och är projektledare i det Vinnovafinansierade projektet ”Locallife” som drivs med bland annat Stockholms stad. Syftet är att skapa ett sätt att kommunicera för boende via en app i mobilen.

– Fokus ligger på att öka kontaktytorna mellan människor som bor nära varandra och stärka tilliten, gemenskapen, tryggheten och platsidentiteten, förklarar han.

Hossein Shahrokni, KTH.

Projektet började med att de boende intervjuades om vad de saknade i sin stadsdel. De efterlyste fler sätt att komma i kontakt med varandra, särskilt i och med att alla i stadsdelen är nyinflyttade.

– Många av projekten som pågår i Norra Djurgårdsstaden är teknikorienterade och handlar om insamling av till exempel miljödata. I det här projektet ville vi i stället utgå från de boendes villkor och behov och fokusera mer på social hållbarhet, säger Hossein Shahrokni.

Till appen kan man välja att lägga upp information inom en fastighet eller sådant som rör grannskapet. Här finns underkategorier som rör källsortering, säljes/skänkes, låna/dela och så vidare. Här kan man även tipsa varandra om aktiviteter i området, bra hantverkare eller bästa löparspåret. Även fastighetsägare och kommunen når ut med information via appen som under januari har testats i bland annat Norra Djurgårdsstaden. Målet är att majoriteten av informationen som rör grannskapet ska kommuniceras via appen som ska erbjuda ett bättre alternativ till alla Facebookgrupper som kan finnas i ett lokalområde.

När metallskrotet från gasklockan forslats bort planerar Oscar Properties att bygga arkitekterna Herzog & de Meurons cylinderformade 90-våningsbyggnad med bostäder.
Foto: Johanna Åfreds

– Alla medlemmar verifieras med namn och adress vilket ökar tryggheten. Det är ett sätt att slippa undan nättroll och eftersom det är ett startupbolag som har hand om administrationen så är det inga privatpersoner som fungerar som moderatorer. Appen ska fortsätta att vara gratis för de boende men för att kunna utvecklas krävs en affärsmodell med sponsorer i slutändan.

– Det finns många i samhället som tjänar på trivsel i grannskapet och till exempel minskad skadegörelse. Den mest centrala aktören är bostadsföretag, men även kommuner och tredjepartstjänster som bilpooler är konkreta exempel, säger Hossein Shahrokni.

Maria Lennartsson, koordinator för projektet Macro, Mat i Cirkulära Robusta system.

Maria Lennartsson är koordinator för projektet Macro, Mat i Cirkulära Robusta system. Här ligger fokus på hur man planerar och bygger ett sorterande avloppssystem där vatten från toalett, matavfall och så kallat gråvatten från bad och disk kan separeras i tre olika ledningar. Ett antal kommuner, produktleverantörer och högskolor arbetar tillsammans. I projektet görs bland annat en projektering med en kostnads- och nyttoanalys som ska fungera som underlag för ett eventuellt investeringsbeslut för Stockholm.

– Helsingborg ligger steget före. De håller redan på och bygger system för cirka 350 lägenheter och 35 000 kvadratmeter kommersiella lokaler med tre separata ledningar. Målet är att det ska bli av även i Norra Djurgårdsstaden i etapperna Kojkajen och Södra Värtan.

Gasklockorna byggdes i rött tegel med rundbågiga fönster dekorerade med mönsterband i brunt och gult tegel. Övriga byggnader gick i samma stil. När gasspisen introducerades i hemmen i slutet av 1800-talet ökade behovet av gas snabbt.
Foto: Johanna Åfreds

I etappen Kolkajen som ska markanvisas under våren 2018 ställer kommunen krav på att byggherrarna i fler av kvarteren ska bygga in tre ledningar i stället för en för att göra det möjligt att installera ett sorterande avloppssystem i framtiden. Matavfallskvarnar finns redan i alla hus i Norra Djurgårdsstaden men som det är idag blandas det malda avfallet med avloppsvattnet. I reningsverket i Henriksdal rötas visserligen slammet och blir till biogas, men hade matavfallet separerats hade processen för att kunna utvinna biogas förenklats. Enligt Maria Lennartsson skulle det gå att få ut upp till 50–60 procent mer biogas om avfallet inte blandades med det vanliga avloppsvattnet. Samma sak vad gäller toalettvattnet, där möjligheterna att återvinna näringsämnen skulle förbättras. Idag fångas fosfor upp men inte kvävet. Skulle det bli möjligt att utvinna även kvävet skulle toalettavfallet lättare kunna bli en näringsprodukt som kan användas inom exempelvis jordbruket.

– Vi har installerat vakuumtoaletter i projektkontoret för att byggaktörerna ska få en egen uppfattning om hur de fungerar. Det finns många sådana som är väl anpassade för lägenheter nu och är helt olika dem som folk använt på till exempel flyg och båtar, säger Maria Lennartsson.

Ytterligare en viktig komponent som man tittar på är bättre värmeåtervinning ur avloppsvatten. I och med att det som byggs i stadsdelen inte får använda mer än 50–55 kilowattimmar per kvadratmeter och år blir det uppvärmda avloppsvattnet en av de största energiförlusterna under driftsfasen.

– Ungefär hälften av energin som används i ett hus i Norra Djurgårdsstaden går till uppvärmning av varmvatten. Med lokal gråvattenrening och värmeåtervinning på avloppsvattnet visar beräkningar att det skulle gå att få tillbaka så gott som all energi som gått åt till uppvärmningen av vattnet, säger Maria Lennartsson.

Maria Lennartsson leder även arbetet med att göra en systemanalys för småskalig energilagring i Loudden, som är den sista etappen av Norra Djurgårdsstaden. Olika scenarier analyseras gällande hur energisystemen kan optimeras och om hur man skulle kunna tillåta affärsmodeller för lokala utbyten av energi och fler olika typer av energikällor.

Marcus Törnqvist, programchef för Smart Energy City under 2017.

Marcus Törnqvist är anställd på Ericsson och var under 2017 programchef för Smart Energy City, ett projekt där även KTH, Fortum, Electrolux, Ellevio, Energimyndigheten och ABB utvecklar energitjänster för hemmet och ett smartare elnät. Bakgrunden är, berättar han, att när kärnkraften avvecklas och styrs om mot bland annat mer sol- och vindkraft, så kommer energisystemet samtidigt att bli mer sårbart. En effekt av det är att det måste till nya lösningar på hur energi kan lagras, till exempel batterier, eller andra sätt att styra inomhusklimatet på. Även människors beteende spelar stor roll.

– Vi har valt ut 154 hushåll i stadsdelen som har fått en display på väggen där de bland annat kan se sin förbrukning av vatten, el och värme och en priskurva på det. Vi jämför dem sedan med andra hushåll i närheten som inte utrustats med någon smart teknik, berättar Marcus Törnqvist.

I mars 2018 är datainsamlingen klar och då finns ett års uppgifter att analysera för doktoranderna på KTH. Samtliga hushåll har fått information hem, dörrknackning och andra informationsträffar om hur de kan minska sin energiförbrukning. Men det är bara de som bor i de ”smarta”, uppkopplade hushållen som erbjudits teknik som kan stänga av maskiner i stand-by-läge, släcka lampor när de inte används, termostater som sänker temperaturen när ingen är hemma och tvättmaskiner och laddstolpar för elbilar som kör igång när elen är som billigast och renast.

– Vi gör även en studie kring det smarta elnätet och hur det skulle kunna bli lättare för elnätsföretagen att via sensorer i transformatorerna få bättre information om eventuella incidenter, förutse belastningstoppar och kunna göra underhåll i tid, säger Marcus Törnqvist.

Den första etappen av nyproduktionen i Hjorthagen visar på hur teglet som byggmaterial fortfarande lever, och har förändrats med åren.
Foto: Johanna Åfreds

I markanvisningarna i Norra Djurgårdsstaden ställer staden preciserade hållbarhetskrav på byggherrarna. Ett av kraven har gällt att göra en begränsad livscykelanalys (LCA) gällande klimatpåverkan vid val av stomme. Första gången det gjordes var vid projekteringen år 2010 av etappen Norra 2. Men de beräkningar som byggherrarna lämnade in gav ett splittrat resultat. Det ledde till att kraven utvecklades inför nästa etapp, Brofästet. Sammanställningen där gav ett mer samlat resultat, men visade ändå att beräkningarna snarare speglade olika beräkningsmetoder än skillnader i val av byggmaterial och konstruktion. Allt detta kastade ljus på de problem som finns i samband med livscykelanalyser. Stockholms stad beslutade sig då för att gå in som partner i ett projekt med målet att ta fram ett branschgemensamt miljöberäkningsverktyg för byggnader. Arbetet leds sedan 2016 av Martin Erlandsson på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Vårt verktyg kan användas för att uppfylla Miljöbyggnad 3.0 där det numera ingår att göra en livscykelanalys i en upphandling eller markanvisning. Det som är viktigt är att analysen ger entydiga svar och att alla räknar lika, säger Martin Erlandsson på IVL.

Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet.

Målet är att även en icke-expert ska kunna ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget ska vara gratis och innehåller en gemensam mall för en klimatredovisning. Det har testats av bland annat kommuner som därefter kommit med förbättringsförslag.

– Ska kommuner och statliga beställare kunna ställa krav på klimatredovisning vid upphandlingar behövs ett verktyg som alla kan använda. Just nu arbetar vi med en första version där vi räknar med miljöpåverkan från byggskedet. Efter att det är klart ska vi lägga på nästa del som handlar om driftsfasen, säger Martin Erlandsson.

Utöver livscykelanalysen är målet att plattformen ska bli till en referensdatabas med klimatprestanda för olika slags byggnader när användarna sparar ner sina resultat.

– Det blir ett sätt att bygga upp kunskap som sedan kan användas för benchmarking mellan olika aktörer i branschen.

Tanken är också att det inte ska stanna vid att branschens aktörer enbart gör en livscykelanalys. Verktyget ska även stimulera till förbättringar.

– Databasen ska även innehålla information som gör det lättare att köpa material från en given leverantör, till exempel den gipsskiva som har lägst miljöpåverkan, säger Martin Erlandsson.


Uppföljningsmetod klar i år

Christina Salmhofer är ytterligare en person som leder forsknings- och utvecklingsprojekt i Norra Djurgårdsstaden. Hon är hållbarhetsstrateg och arbetar med en färdplan över vilka åtgärder som måste göras för att stadsdelen ska kunna bli fossilbränslefritt 2030. Stora fokusområdena är transporter, energiförsörjning av byggnader, infrastruktur, vatten och avlopp samt avfall. I slutet av 2018 räknar hon med att utkastet till metod för uppföljning enligt det internationella Climate Positive Development Programme ska vara klar.

– Vi tar fram ett scenario över hur man skulle kunna göra i Norra Djurgårdsstaden. Vi jämför vad olika åtgärder leder till, exempelvis extremt energieffektiva byggnader och solceller på taken i kombination med avloppsvärmeväxlare.

Christina Salmhofer, hållbarhetsstrateg.

Christina Salmhofer har även jobbat med att utveckla Hållbarhetsportalen, en webbaserad databas, som är till för att följa upp kraven på byggaktörerna i stadsdelen.

– Här samlas data från varje byggaktör. Det handlar främst om olika miljönyckeltal som vi har kommit överens om med aktörerna, till exempel energiprestanda, grönytefaktor, godkända material eller parkeringstal för cykel och bil.

De som lägger in sina uppgifter måste även verifiera dem, bland annat genom att skicka med en ritning eller beräkningsunderlag. Till exempel energiprestandan följs sedan upp 4–5 gånger under hela processen. Från programhandlingsskede till systemhandling, bygghandling och relationshandling fram till två år efter inflytt.

– Vi hjälper byggaktörerna att kvalitetssäkra på det här viset. Att resultaten publiceras och att de som har lyckats bra lyfts fram är ett stort incitament och en del i en lärandeprocess både för dem och för anställda i staden. Nu funderar vi på hur vi skulle kunna överföra detta sätt att jobba på till andra projekt i staden. Helt nytt är också att vi kommer att börja nu med att lägga in hållbarhetsstatistik även för mark på allmän plats, säger Christina Salmhofer.

Stadsdel med fyra områden
  • I stadsdelen ingår fyra områden: Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Utvecklingen av Loudden ligger sist i planeringen. Totalt ska minst 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser byggas. Utvecklingen sker till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion, hamn och andra industriverksamheter.
  • Planeringen startade i början av 2000-talet och området planeras vara fullt utbyggt omkring 2030, då målet är att stadsdelen ska vara helt fossilfri.
  • De 670 första bostäderna började byggas i maj 2011. Hittills har mark för 5100 bostäder anvisats, varav 500 är studentbostäder. År 2020 ska fler än 6 000 nya bostäder ha byggts mellan Husarviken och det gamla gasverket i Hjorthagen.
  • Bara i Hjorthagen är stadens investering cirka fem miljarder kronor. En av de större investeringarna går till rening av marken, ungefär 500 miljoner i området. Det motsvarar 900 kronor per nybyggd kvadratmeter för bostäder och lokaler.
  • 2009 beslutade Stockholms stad att Norra Djurgårdsstaden ska vara ett miljöprofilerat område, med uppdrag att pröva vad som är möjligt i dagsläget och tänja gränser där det går. Ett krav som ställs på det som byggs är att energiförbrukningen inte får överstiga 55 kWh/kvm/år för bostäder. Ett plusenergihus byggs just nu.

Hon har målet att bromsa renoveringshetsen

Sofia Meurk arbetar för omredning av bostadsbeståndet.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/hon-har-malet-att-bromsa-renoveringshetsen-26968

"Vi har en lång historia med oss i bagaget"

Koncernchef Kari Kauniskangas om YIT:s framtid efter förvärvet av Lemminkäinen.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vi-har-en-lang-historia-med-oss-i-bagaget-26914

Ultramodernt kommunikationssystem

Imponerande teknik i nya Mercedes-Benz Sprinter.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ultramodernt-kommunikationssystem-26918

Svenska framgångar i Brexitland

Whites erfarenheter av prefab ses som tillgång av britterna.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/svenska-framgangar-i-brexitland-26916

Bluffakturor – så skyddar du dig bäst

Högsäsong för vilseledande erbjudanden i brevlådan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bluffakturor-sa-skyddar-du-dig-bast-26893

Eshaq kan få lämna Sverige efter mejlmiss

Myndighetsschabbel kan leda till utvisning av Dipartlärling
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/eshaq-kan-fa-lamna-sverige-efter-mejlmiss-26885

Heléne Lundmarks nisch – modulhus-entreprenör

Heléne Lundmark satsar på stålmoduler.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/helene-lundmarks-nisch-modulhus-entreprenor-26854

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Paris kommer i OS-form med BIM

Området runt Eiffeltornet ska anpassas för tävlingsgrenar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/paris-kommer-i-os-form-med-bim-26852

BIM ger viktiga förutsättningar för förvandlingen

Exakt modell har tagit tusentals timmar att skapa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bim-ger-viktiga-forutsattningar-forvandlingen-26853

"Alla delar av NCC kan göra ett bättre resultat"

Tomas Carlsson om sin nya vd-roll.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alla-delar-av-ncc-kan-gora-ett-battre-resultat-26814