Meny

En kunskapslänk mellan stad och land

En kunskapslänk mellan stad och land

Bananen. Så kallas den i folkmun – nya Hyllievångskolan i Malmö. Ett hållbart hus som inspirerar till lärande. Nu nomineras det till Årets Bygge 2018.

Den 1 september var det dags för invigning av Hyllie­vångskolan. Tillsammans med stadens politiker och lärare fick några av skolans första förskoleklasselever klippa bandet och förklara skolan invigd och släppa 150 färgglada, miljöcertifierade ballonger, upp i skyn.

Det är en speciell skola de har fått dessa barn. Hyllievångskolan ligger på gränsen mellan staden och landsbygden. Dess välvda form vänder tegelryggen mot stadens torg och omgärdar skolans gård och den intilliggande parken med en famn i trä.

Hyllievångskolan började planeras 2012 i samband med att Malmös nya stadsdel Hyllie började ta form. Projekteringen tog fart under 2014 och våren 2015 kunde byggentreprenören Otto Magnusson påbörja arbetet. Strax efter semestern sommaren 2015 gjöts plattan och knappt 2 år senare är hela projektet klart.

Skolbygget har drivits som en generalentreprenad.

Foto: Nomi Melin Lundgren

Ett stolt gäng: Dan Magnusson, ägare till byggbolaget Otto Magnusson, Peter Christensen, platschef Otto Magnusson, Tommy Hansen, arbetschef/projektledare Otto Magnusson, Ewa Elfgren, rektor Hyllievångskolan, Helen Nilsson, enhetschef för Projektenheten på
Stadsfastigheter i Malmö, och Peder Harty, projektledare Stadsfastigheter i Malmö, är några av personerna bakom Hyllies nya skola.

 

– Historiskt har Stadsfastigheter använt den entreprenadformen för att kunna styra kvaliteten på byggena mer. Vi upplever att vi får högre kvalitet med den här entreprenadformen. Det underlättar också förvaltningen om vi till exempel har samma tekniska system och samma materialval i våra fastigheter, säger Peder Harty, projektledare Stadsfastigheter i Malmö.

Både Peder Harty och hans kollega Helen Nilsson, enhetschef för Projektenheten på Stadsfastigheter, betonar hur viktigt förarbetet är för att ett projekt ska bli lyckat.

– Det är väldigt viktigt att förfrågningsunderlaget är tydligt, att vi vet vad vi vill ha. Vi har stor erfarenhet eftersom vi bygger så mycket och vi styr genom våra projekteringsanvisningar, de är vår ”ledtråd”, säger Helen Nilsson, projektledare Stadsfastigheter i Malmö.

Utvecklingen av projekten sker förstås också i samråd med den tilltänkta brukaren. Det är brukarnas behov som man bygger för.

Helen Nilsson och Peder Harty från Stadsfastigheter i Malmö och rektor Ewa Elfgren har fått precis den skola de ville ha.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Varken Peder Harty eller Helen Nilsson tycker att man förlorar innovationskraft av att använda sig av generalentreprenader.

– Vi testar nytt i vissa projekt, men det är också väldigt viktigt att utvärdera och lyssna på de konsulter som är experter inom olika områden

Entreprenören Otto Magnusson trivs också med den här entreprenadformen. Rollfördelningen är väldigt tydlig.

– Vi upplever processen som väldigt positiv. Jag har aldrig haft så roligt när vi har drivit projekt, säger Tommy Hansen, arbetschef och projektledare byggbolaget Otto Magnusson.

– Vi har haft väldigt god kommunikation. När det har dykt upp något så har vi tagit upp det och löst det gemensamt, säger Tommy Hansen.

Färgglädje och runda former karaktäriserar skolans kapprum.
Foto: Nomi Melin Lundgren

 

Och trots att entreprenadformen är gammal och beprövad innehåller skolan en hel del nymodigheter. All teknik är uppkopplad och kan styras av Stadsfastigheter centralt, ledlampor, speciella låssystem och en toppmodern gymnastikhall med hoppgrop för gymnastik och en tumblingmatta som sänks ner som ett rymdskepp från taket för att nämna några moderna inslag.

Att skolan är ett passivhus, i praktiken helt självförsörjande på el, får också sägas ligga i tiden.

– Vi har en av södra Sveriges största solcellsanläggning på taket, säger Peder Harty.

Solcellspanelerna täcker 1 117 kvadratmeter och har en installerad effekt på 190 095 Wp. Den årliga energiproduktionen uppskattas till cirka190 MWh. Beslutet att ha en solcellsanläggning kommer från kommunen.

– Malmö ska var en grön stad. Där en viss procent av all energi är förnybar, så vi letar alltid efter sådana lösningar, säger Peder Harty.

Pedagogiskt nog finns en skylt i skolans entré som visar hur mycket el som produceras och hur mycket som förbrukas. Den pedagogiska tanken löper som en röd tråd i Hyllievångskolans arkitektur, som i sin form och inredning speglar dagens syn på pedagogik och lärande.

Klassrum utomhus ökar undervisningsmöjligheterna.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Här finns uteklassrum där eleverna själva kan odla och utforska rummens växtväggar, skolans installationer visas också bakom plexiglas för att göra osynliga funktioner synliga och mer begripliga och regnvattnet som fångas upp på tak och via stuprören leds via rännor på skolgården till parkens böljande bäck där eleverna kan följa vattnets kretslopp.

Generellt är ytorna är stora med plats för lek.

– En tanke med arkitekturen är att det inte ska finnas några dolda hörn där elever kan utsätta andra elever för mobbning eller sådant de inte vill, säger Ewa Elfgren, rektor på Hyllievångskolan.

Just att se till detta är en viktig del i Stadsfastigheters projekteringsanvisningar.

– Det är sådan kunskap vi får av erfarenhet, säger Helen Nilsson.

Även utemiljön är inspirerande för barnen, anser Ewa Elfgren.

– När man tittar på skolgården uppifrån kan man få en förnimmelse av det skånska landskapet, de gula rapsfälten, de bruna plöjda åkrarna, sommarens gröna ängar och närheten till det blåa Öresund, säger Ewa Elfgren.

Skolans gård är också öppen mot den intilliggande parken. Barn som bor i området är välkomna att använda skolgården under fritiden och skolans barn får en större utemiljö genom den allmänna parken.

Att bygget av Hyllievångsskolan är ett välskött projekt märks inte minst av att projektet under den drygt två år långa byggperioden inte haft några olyckor.

– Arbetsmiljöarbetet har fungerat jättebra. Vi har inte haft några olyckor trots att vi ändå har varit mellan 70–80 personer här som mest. Positivt är att beslutsgången har varit väldigt snabb och rak. Jag tror aldrig att jag har varit på ett projekt med så få ÄTOR, säger Peter Christensen, platschef och bas-U på byggbolaget Otto Magnusson.

Faktum är att man på Otto Magnusson inte hade en enda olycka med sjukfrånvaro under hela 2016 påpekar Dan Magnusson, bolaget Otto Magnussons ägare.


Utmanande ventilation

Byggtekniskt är det ventilationen som har varit mest utmanande att lösa.

– Där har vi fått tänka till lite, i och med att det är så mycket öppna ytor, säger Peter Harty.

Ventilationen i skolbyggnaden är en så kallad behovsstyrd ventilation.

– Det är ett komplext system och ventilation är svårt för det finns så många krav och energikrav inbyggda. På pappret ska den lösning vi har fungera, men facit får vi först när huset är fullt av folk, säger Peder Harty.


Hyllievångskolan kallas bananen i folkmun.
Foto: Nomi Melin Lundgren

När det gäller hållbarhet har Stadsfastigheter inte ställt några specifika krav på hållbarhet under byggprocessen.

– Målet har varit att slutprodukten ska vara ett passivhus, vi har haft speciella krav på en täthet på 0,2, men att byggnaden ska vara självförsörjande på el har inte varit ett uttalat, säger Peder Harty.

Otto Magnusson försöker jobba med leverantörer och maskiner som förbrukar mindre energi och där det är möjligt att hitta elförsörjning till byggbodarna via fjärrvärmenätet, men det gick inte vid bygget av Hyllievångskolan.

– Men vi hittade en effektiv etablering där vi hade plats att lagra material och även dela etablering med ett annat av våra projekt, säger Dan Magnusson.

Parterna som bidragit till Hyllievångskolans tillblivelse är överens om att det har varit ett speciellt projekt.

– Det är en ovanlig skola. Ett runt hus, med många speciella snickerier som krävt fin finish. Det har varit spännande. Många gånger har det handlat om att hitta någon som kan leverera rätt material, till exempel trappan, säger Tommy Hansen.

Peder Harty vill gärna lyfta fram den goda samverkan som funnits i projektet.

– Det jag tycker har varit speciellt i det här projektet är kommunikationen. När ni (entreprenören) har haft ett problem har de lyft det direkt – och jag har svarat direkt. Det har funnits en ”vi-känsla”, säger han.

Den beror bland annat på personkemi, säger han, men också på att det har fungerat bra med alla underentreprenörer också – och att det faktiskt har varit ett speciellt bygge som har skapat den där ”vi-känslan”.

Precis som de övriga hittar Dan Magnusson framgångsreceptet i projekteringen.

– När projekteringen är bra så fungerar det bra. Om den inte är bra så får man taggarna utåt. Det märks väldigt snabbt om det är genomtänkt. När väl hela bygglaget står ute på plats så är det för sent. Då rinner pengarna iväg, säger han.

Men också det faktum att projektet har varit väl bemannat spelar in.

– Vi har haft en bra platschef, inköpare och arbetsledning på plats ute på bygget. Det har stor betydelse för att kunna ge och ta beslut, lösa problem och så vidare. Ibland är man lite snål med att tillsätta resurser. Men vi har märkt att det är ekonomiskt riktigt att ha platsledning på bygget, säger Dan Magnusson.

Betydelsen av arbetsberedning och riskanalys kan inte heller underskattas.

– Det är extremt viktigt att ta en tidig kontakt om det är saker man inte tror fungerar. Då slipper man mycket problem, säger Dan Magnusson.


Eleverna flyttar in

Sedan terminsstarten börjar nu Hyllievångsskolan fyllas på med elever. Än så länge består den första generationen Hyllievångselever av 50 förskolebarn, samt 50 elever från Fridhemsskolan och Ängslättskolans särskoleelever vars skolor nu ska renoveras och efter årsskiftet kommer skolan fyllas på ytterligare.

Arbetet med Hyllievångsskolan har hållit både budget och tidplan. Slutbesiktningen ägde rum en tid innan skolstarten, men skolgården har varit klar över ett år och har redan hunnit bli en lekplats för traktens barn.

Och ett som är säkert är att som varit involverade i projektet känner stolthet över resultatet.

– Vi har aldrig tidigare haft ett bygge dit det har kommit busslaster med människor som vill titta på det. För oss blir byggarbetsplatsen vardag, men det måste vara något speciellt med det, säger Dan Magnusson.

Alltifrån energibloggare till arkitekter och skolfolk har visat intresse. Och telefonen går fortfarande varm.

– Det finns en inbyggd pedagogisk tanke i huset och en tanke om arbetsorganisation. Strukturen i huset ger förutsättningar för ett arbete i arbetslag så som vi vill jobba i skolan i dag, säger Ewa Elfgren.

Hyllievångskolan i korthet

Projektnamn: Hyllievångsskolan.

Byggherre: Stadsfastigheter, Malmö stad.

Byggentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson.

Hyresgäst: Grundskoleförvaltningen, Förskoleförvaltningen, Fritidsförvaltningen.

Byggledare: Byggadministration Harald Olsson.

Projektledning: Byggadministration Harald Olsson.

Installationssamordnare: Cad Studion.

Projekteringsledare: Byggadministration Harald Olsson.

Konstruktör: Tyréns.

Arkitekt: Liljewall Arkitekter.

Landskapsarkitekt: Sweco Architects (f.d. Grontmij).

VVS-konsult: Sweco Systems.

El-konsult: Sweco Systems (f.d. Grontmij).

Ventilationskonsult: Sweco Systems (f.d. Grontmij).

VVS-entreprenör: Lindholms Värme.

Ventilationsentreprenör: Ventilations Entreprenad (VEAB).

Elentreprenör: Eitech Electro.

Stomentreprenör: Marsalis Bygg Sverige.

Markentreprenör: Antonssons Mark & Entreprenad.

Entreprenadform: Utförandeentreprenad.

Ersättningsform: Fast pris.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 197 miljoner kronor.

Totalkostnad: 237 miljoner kronor.

Vattnets motorväg lindrar växtvärk

Webb-tv: Östra Länken ger Luleå möjlighet att växa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/vattnets-motorvag-lindrar-vaxtvark-26101

Ulrika Francke: Det roliga är att peka ut riktningen framåt

Lämnar ett storväxande Tyréns efter elva år.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ulrika-francke-det-roliga-ar-att-peka-ut-riktningen-framat-26104

Alaa Alshawa fick fast jobb direkt

Och nu startar han eget
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/alaa-alshawa-fick-fast-jobb-direkt-26067

Superfabriken tar Lindbäcks till ny nivå

Webb-tv: Hustillverkarens nya Piteå-fabrik ska täcka efterfrågan.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/superfabriken-tar-lindbacks-till-ny-niva-26064

Birgitta Govén ska bidra till att göra branschen fossilfri

Sveriges Byggindustriers nya energiexpert.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/birgitta-goven-ska-bidra-till-att-gora-branschen-fossilfri-26029

Knutpunkt laddad för nytt dubbelspår

Webb-tv: Resecentrum i Strängnäs nominerat till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/knutpunkt-laddad-nytt-dubbelspar-26028

Passiv partnering i ort på frammarsch

Webb-tv: Passivhuset Elmeskolan snabbt klar med partnering.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/passiv-partnering-i-ort-pa-frammarsch-25982

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Webb-tv: Från rivningshot till historiskt hotell.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/angan-banade-vag-sarpraglat-hotell-25906