Meny

Det gamla vattentornet har blivit ett badarparadis

Det gamla vattentornet har blivit ett badarparadis

I Norrtäljes nya badhus har ett gammalt utdömt vattentorn fått en ny användning och avgörande betydelse. Det är världsklass på projektet där processen har fungerat i alla led, enligt byggaren. Nu nomineras projektet till Årets Bygge 2015.

Utanför Norrtäljes nya badhus på toppen av Södra bergen ryker det lätt från den nylagda asfalten. Skorna klibbar fast när Byggindustrin en knapp vecka före invigningen kommer på besök. För knappt två år sedan, i oktober 2012, tog det Norrtäljebaserade byggföretaget Cobab det första spadtaget. Vd Christer Olsson har sin förklaring till varför de vann upphandlingen.

– Pengar var en viktig parameter förstås, men det var även att vi hade rätt erfarenhet och kunskap och också att vi hade erfarenhet av att jobba i samverkan, säger Christer Olsson.

Norrtäljes nya badhus har byggts i en så kallad samverkansentreprenad där Cobab har haft totalansvar. När Cobab kom in i projektet fanns det en grundritning, därefter har företaget tillsammans med byggherren kommunen som ska driva anläggningen gjort detaljplaneringen.

– Marie-Louise Asp, enhetschef för kommunens badhus, har suttit med på alla projektledarmöten. Hon har kommit med massor av ”aha-frågor” exempelvis kring hur detta ska drivas, berättar Christer Olsson.

Han tycker att den täta dialogen med beställaren har varit ovärderlig.

– Det har varit jätteviktigt att de har varit med och fått tycka till, säger Christer Olsson.

Marie-Louise Asp håller med.

– Det har varit en fantastisk resa. Det har varit så himla kul och lärorikt att få vara med i det här projektet och att vi har blivit lyssnade på. Det här måste vara Årets Bygge tycker jag, säger hon.

Enligt Christer Olsson har samverkan fungerat jättebra även med övriga i projektet.

Ett badhus är en komplicerad anläggning. Cobab valde att lägga väldigt mycket krut i tidigt skede och gjorde väldigt noggrann projektering av alla installationer i 3D.

Badhusets läge uppe på berget har inneburit en del svårigheter. Olika höjdnivåer, bland annat är badhuset ihopdockat med det gamla vattentornet, har bland annat gjort att entrén av tillgänglighetsskäl ligger i bottenplan. Först när man kommer upp en våning, till receptionen och caféet, möter den magnifika utsikten besökaren.

Badhuset är gediget byggt. Stommen är platsgjuten. Väggarna är av tegel och takbalkar av limträ. Taket har en speciell cellplastisolering som klistrats fas i asfalt (pir), ett material som inte absorberar fukt.

– Inget gips och sådant som inte funkar. Eftersom vi har byggt så många badhus tror vi oss veta hur man ska göra, säger Marcus Holmström, platschef på Cobab.

Företaget har specialiserat sig på badhus. Det gäller att bygga tätt och i beständiga material och vara noga med ventilationen.

– Det är särskilt viktigt i en så här varm och fuktig miljö. Vi har haft många möten med fuktkonstruktörer för att få allt rätt, säger Marcus Holmström.

Det är fukten och vattenreningen som är det kniviga när man bygger badhus.

– Vattenreningen måste funka om det så är två eller 500 badgäster, säger Marcus Holmström.

Korrosionen är en annan svår del. Allting rostar.

– Vi har gjort väldigt noggranna förundersökningar för att hitta fram till rätt metod och teknik, säger Marcus Holmström.

Christer Olsson har tidigare även suttit med i en badhusgrupp som fastighetsbolaget Tagehus satt samman, så grundkunskaperna är gedigna.

– Vår ambition är att vara bäst i Sverige på badhus. Vi vill inte spela i Korpen, utan vara i Champions League-finalen, säger Christer Olsson.

En annan teknisk utmaning var att bygga ihop badhuset med ett gammalt vattentorn från 1917 som dömdes ut 1974. Bland annat har man tätat till det gamla tornet på insidan för att stoppa nedbrytningen av betongen och förseglat det invändigt. Metoden har Cobab tagit fram tillsammans med arkitekter och med fuktsakkunniga och med CBI, betonginstitutet. Det gamla taket är kvar men i dåligt skick och man har gjutit ett nytt med det gamla som form. Det nya taket vilar på betongpelare.

En annan trixig bit i badhus är akustiken.

– Vi har jobbat med ljudbromsande träpaneler med ljudabsorberande skivor bakom för att få en dräglig ljudbild. Vi har fått väldigt bra mätvärden, berättar Markus Holmström.

Kommunens kostnader för badhuset uppgår till 150 miljoner kronor. Cobabs riktpris är cirka 135 miljoner kronor exklusive markarbeten och företaget underskrider det.

– Det är en väldigt tight budget för den här typen av byggnad, men vi har klarat det. Framgången ligger i att vi har fått processen att fungera. Vi har inte behövt göra om mycket och vi har hittat rätt produkter till rätt pris, säger Christer Olsson.

I kontraktet för samverkans­entreprenaden har byggföretaget haft ett riktpris.

– Vi har inte behövt höja det en enda gång, utan använt oss av en ge och ta princip. Eftersom vi är ett litet bolag behöver vi inte lägga så mycket på overheadkostnader, säger Christer Olsson.

Han tycker inte att det är svårt att driva stora projekt med en mindre organisation.

– Har man har rätt personal med rätt kompetens, då blir det inte så svårt, säger Christer Olsson.

Och resultatet är lyckat. Sedan badhuset invigdes den sista helgen i augusti har det varit succé. Alla årskort har redan sålt slut.

– Det är fantastiskt kul att så många tycker att det har blivit så fantastiskt, säger Christer Olsson.

Norrtäljes nya badhus i korthet

Byggherre: Norrtälje kommun.
Entreprenör: Cobab.
Brukare: Norrtälje kommun.
Arkitekt: A&D från Luleå.
Installationsentreprenör: Bravida totalentreprenad för alla discipliner förutom vattenrening.

Underentreprenader
VVS (Ventilation och rör): Tjuren.
El: E60.
Projekterade vattenreningen: Weedo.

Övriga konsulter
Konstruktion: TH konsult.
Vattenrening: Vatech.

Entreprenadform: Totalentreprenad/Samverkansentreprenad.
Ersättningsform: Löpande räkning med riktpris och incitament.
Byggtid: Oktober 2012–augusti/september 2014.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202