Meny

Därför blev ME gymnasieägare

Därför blev ME gymnasieägare

Många kommuner har varit på väg att lägga ner sina maskinförarutbildningar samtidigt som branschen skriker efter arbetskraft. – Det var skälet till att vi fattade beslut om att ta över utbildningarna, säger Maskinentreprenörernas vd Hampe Mobärg.

Maskinförarutbildningen är dyr och komplicerad jämfört med gymnasieskolans teoretiska inriktningar, konstaterar Hampe Mobärg.

–  Efter var fjärde ny elev måste en ny maskin köpas in så att alla har så att de kan öva på de olika momenten. Och en maskin kostar mellan 1,5 och 3 miljoner kronor. Till det kommer moderna digitala styrsystem och gps-utrustning som också är väldigt kostsam. Dessutom behövs lärare som kan systemen, säger Hampe Mobärg.


LÄS MER: Här driver branschen sina egna gymnasier

Kostnaderna har varit en stor orsak till att kommunerna backat ur utbildningen. Till det kommer det dalande intresset för yrkesprogrammen och att barnkullarna har varit små. Maskinentreprenörerna funderade på vad de kunde göra åt saken och inspirerades av hur deras motpart i Norge gjort.

– Där har de haft ett liknande upplägg i fyrtio år. De har en annan typ av lärlingsutbildning som är sambetald av stat, kommun och norska motsvarigheten till Maskinentreprenörerna.

I Sverige fanns det fram till 1970-talet industriskolor på många platser som var kopplade till enskilda företag, enligt Hampe Mobärg. Saab-skolan i Linköping är ett exempel.

– I Sverige ledde ett politiskt ställningstagande fram till att staten skulle ha ansvaret för all utbildning och så har det varit till stor del sedan dess. Men det svänger nu och man ser nyttan mellan bransch och skola mer och mer.

Samtidigt är inställningen från branschen inte så lätt att vända. Hampe Mobärg ger exempel på argument som har kommit upp.

– De undrar varför ska vi betala igen för vår egen utbildning? Vi har betalat skatt, ska inte staten stå för detta? Varför ska vi betala bara för att vi är en smal yrkesgrupp?



LÄS MER: ”Staten måste säkra kvalitén när branscher tar över”

Men några egentliga protester till att satsa på att driva egna gymnasieskolor har det inte varit inom ME, enligt Hampe Mobärg.

– När vi har gjort vår medlemsundersökning har vi fått stark support. Att hitta personal är ett större problem än balansräkningen för många företag idag. Våra medlemsföretag är beredda att satsa för att höja utbildningskvalitén.

Till att börja med var det ME som kontaktade kommunerna men på senare tid har det även hänt att kommunerna själva kontaktat ME om ett övertagande.

– För att det ska bli riktigt bra är det viktigt att komma överens om ett långsiktigt avtal, det är viktigt för att vi ska ha råd att investera. De avtal vi har idag är på fem-sex år. Alla våra uppdrag är offentligt upphandlade, säger Hampe Mobärg.


Står för den yrkespraktiska delen

ME står för hela den yrkespraktiska delen av gymnasieutbildningen och lägger även pengar på marknadsföring och utveckling av utbildningskvalité och lärare. Nästa år kommer de att omsätta 30 miljoner kronor på de åtta skolorna, men än har åtagandet inte kunnat nå ett nollresultat. Förra året tog ME snarare drygt 3 miljoner kronor ur egen kassa.

– Även om det mesta täcks av elevpengen så har vi lagt in en del pengar under uppstartsfasen, säger Hampe Mobärg.

Samtidigt som ME har engagerat sig i skoldrift passar de på att försöka förändra bilden av maskinföraryrket och locka fler grupper till branschen.

– För tjugo år sen var det mer så att bara du kunde svänga en slägga på tjugo kilo så fick du jobbet. Yrket i dag är väldigt annorlunda. Förut var det mer mekaniskt för att hålla maskinerna rullande, i dag kan man knappt byta en strålkastare utan specialhjälpmedel.

Det är inte främst tjocka fingrar som behövs i dag, konstaterar Hampe Mobärg.

– Vi har till viss del, men inte tillräckligt, lockat en ny typ av ungdomar ur dataspelsgenerationen. I dag lär du dig att köra drönare, ta ut 3D-kartor och mycket annat. Tyvärr är det fortfarande få tjejer som väljer yrket och det vill vi ändra på.

Sanningen bakom raset

Sandöbron är den värsta byggolyckan i svensk historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/sanningen-bakom-raset-28104

”Hon kände igen honom på kläderna”

Börje Nenzén träffade många av rasets efterlevande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hon-kande-igen-honom-pa-kladerna-28105

Norrmalmsregleringens sista pusselbit

Byggarkivet tittar närmare på Kulturhuset.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/norrmalmsregleringens-sista-pusselbit-28100

Åtta robotar som är redo att ta över byggarbetsplatsen

Maskinerna tar plats på bygget.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/atta-robotar-som-ar-redo-att-ta-over-byggarbetsplatsen-28092

Robotar – din nya 
underentreprenör

"Små företag kommer att få det svårt."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/robotar-din-nya-underentreprenor-28094

”Det blir nya risker 
att ta hänsyn till”

Fem frågor till robotexperten.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/det-blir-nya-risker-att-ta-hansyn-till-28095

Från bollkoll 
till byggkoll

Handboll och hållbarhet med månadens byggare Cecilia Fasth.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/fran-bollkoll-till-byggkoll-28091

En grön bostadsminister vid styret

Per Bolund om styrmedel, styrstänger och Miljöpartiets styre.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-gron-bostadsminister-vid-styret-28086

Företrädarnas tips till Per Bolund

Två tidigare ministrar om bostadspolitiken.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/foretradarnas-tips-till-bolund-28087

Berlingo – liten mästarbil i ny skrud

En bil som förtjänar ett mycket högt betyg enligt Byggindustrins testförare.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/berlingo-liten-mastarbil-i-ny-skrud-28046