Meny

Därför blev ME gymnasieägare

Därför blev ME gymnasieägare

Många kommuner har varit på väg att lägga ner sina maskinförarutbildningar samtidigt som branschen skriker efter arbetskraft. – Det var skälet till att vi fattade beslut om att ta över utbildningarna, säger Maskinentreprenörernas vd Hampe Mobärg.

Maskinförarutbildningen är dyr och komplicerad jämfört med gymnasieskolans teoretiska inriktningar, konstaterar Hampe Mobärg.

–  Efter var fjärde ny elev måste en ny maskin köpas in så att alla har så att de kan öva på de olika momenten. Och en maskin kostar mellan 1,5 och 3 miljoner kronor. Till det kommer moderna digitala styrsystem och gps-utrustning som också är väldigt kostsam. Dessutom behövs lärare som kan systemen, säger Hampe Mobärg.


LÄS MER: Här driver branschen sina egna gymnasier

Kostnaderna har varit en stor orsak till att kommunerna backat ur utbildningen. Till det kommer det dalande intresset för yrkesprogrammen och att barnkullarna har varit små. Maskinentreprenörerna funderade på vad de kunde göra åt saken och inspirerades av hur deras motpart i Norge gjort.

– Där har de haft ett liknande upplägg i fyrtio år. De har en annan typ av lärlingsutbildning som är sambetald av stat, kommun och norska motsvarigheten till Maskinentreprenörerna.

I Sverige fanns det fram till 1970-talet industriskolor på många platser som var kopplade till enskilda företag, enligt Hampe Mobärg. Saab-skolan i Linköping är ett exempel.

– I Sverige ledde ett politiskt ställningstagande fram till att staten skulle ha ansvaret för all utbildning och så har det varit till stor del sedan dess. Men det svänger nu och man ser nyttan mellan bransch och skola mer och mer.

Samtidigt är inställningen från branschen inte så lätt att vända. Hampe Mobärg ger exempel på argument som har kommit upp.

– De undrar varför ska vi betala igen för vår egen utbildning? Vi har betalat skatt, ska inte staten stå för detta? Varför ska vi betala bara för att vi är en smal yrkesgrupp?



LÄS MER: ”Staten måste säkra kvalitén när branscher tar över”

Men några egentliga protester till att satsa på att driva egna gymnasieskolor har det inte varit inom ME, enligt Hampe Mobärg.

– När vi har gjort vår medlemsundersökning har vi fått stark support. Att hitta personal är ett större problem än balansräkningen för många företag idag. Våra medlemsföretag är beredda att satsa för att höja utbildningskvalitén.

Till att börja med var det ME som kontaktade kommunerna men på senare tid har det även hänt att kommunerna själva kontaktat ME om ett övertagande.

– För att det ska bli riktigt bra är det viktigt att komma överens om ett långsiktigt avtal, det är viktigt för att vi ska ha råd att investera. De avtal vi har idag är på fem-sex år. Alla våra uppdrag är offentligt upphandlade, säger Hampe Mobärg.


Står för den yrkespraktiska delen

ME står för hela den yrkespraktiska delen av gymnasieutbildningen och lägger även pengar på marknadsföring och utveckling av utbildningskvalité och lärare. Nästa år kommer de att omsätta 30 miljoner kronor på de åtta skolorna, men än har åtagandet inte kunnat nå ett nollresultat. Förra året tog ME snarare drygt 3 miljoner kronor ur egen kassa.

– Även om det mesta täcks av elevpengen så har vi lagt in en del pengar under uppstartsfasen, säger Hampe Mobärg.

Samtidigt som ME har engagerat sig i skoldrift passar de på att försöka förändra bilden av maskinföraryrket och locka fler grupper till branschen.

– För tjugo år sen var det mer så att bara du kunde svänga en slägga på tjugo kilo så fick du jobbet. Yrket i dag är väldigt annorlunda. Förut var det mer mekaniskt för att hålla maskinerna rullande, i dag kan man knappt byta en strålkastare utan specialhjälpmedel.

Det är inte främst tjocka fingrar som behövs i dag, konstaterar Hampe Mobärg.

– Vi har till viss del, men inte tillräckligt, lockat en ny typ av ungdomar ur dataspelsgenerationen. I dag lär du dig att köra drönare, ta ut 3D-kartor och mycket annat. Tyvärr är det fortfarande få tjejer som väljer yrket och det vill vi ändra på.

Innovationer och ekologi går hand i hand i Piteå

WEBB-TV: Lusthusbacken i Piteå nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/innovationer-och-ekologi-gar-hand-i-hand-i-pitea-27529

Samarbete lyfter Helsingborgsområde

WEBB-TV: Närlunda Östra nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/samarbete-lyfter-helsingborgsomrade-27503

Mittpunkt har fått snillrik tätning

WEBB-TV: Tätskiktsbytet på Sergels torg nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/mittpunkt-har-fatt-snillrik-tatning-27482

Massor av massa med industriellt jätteprojekt

WEBB-TV: SCA:s Projekt Helios nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/massor-av-massa-med-industriellt-jatteprojekt-27440

Analytiker med marknadsfokus

Linda Jonsson har sitt drömjobb på Veidekke.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/analytiker-med-marknadsfokus-27418

Konceptbilar vittnar 
om framtidens transporter

Eldrift och självkörande bilar på IAA-mässan i Hannover.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/konceptbilar-vittnar-om-framtidens-transporter-27414

Lyckad klimatbantning på Solna United

På Skanskas projekt Solna United landar klimatutsläppen en bra bit under snittet.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/lyckad-klimatbantning-pa-solna-united-27426

Dröm om skärgårdsidyll gav liv åt vänskapshus

WEBB-TV: Hogslätts vänboende nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/drom-om-skargardsidyll-gav-liv-vanskapshus-27407

Dubbelspårigt projekt gick som på räls

WEBB-TV: Dubbelspåret Strängnäs – Härad nomineras till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/dubbelsparigt-projekt-gick-som-pa-rals-27384

Ljus boning för forskningen

WEBB-TV: Biomedicum nomineras till Årets Bygge 2019.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ljus-boning-forskningen-27357