Meny

Då och nu är sammanknutet i Väven

Då och nu är sammanknutet i Väven

Umeå har fått en byggnad som utmärker sig. Stadens nya kulturhus Väven binder samman gammalt och nytt, kultur och kommersiell verksamhet. Nu nomineras väven till Årets Bygge 2015.

För den som besöker Umeå är det omöjligt att missa stadens nya kulturhus Väven. Huset, som är intråcklat mellan den gamla 1890-talsbebyggelsen ovanför älven, är väl synligt både från ovan och när man kommer in i staden med bil. Det är en mäktig byggnad som spänner över två kvarter och i olika nivåer böljar sig ner mot Umeå Älv. Fasaden är i glas. Vit med svarta stråk, som associerar till stadens björkar. Det är det norska arkitektkontoret Snöhettas första projekt i Sverige som också tilldelades Kasper Salin-priset för sin arkitektur i höstas.

– Vår huvudarkitekt har haft mycket fria händer. Det har varit mina och projektets ledstjärnor att ta tillvara arkitektens visioner, säger Krister Olsson, huvud-ägare i Balticgruppen, som har hållit i byggproduktionen, och som tillsammans med Umeå kommun äger byggherrebolaget Väven AB.

För att kunna utveckla Väven bildade Balticgruppen och kommunen ett gemensamt bolag. Bolaget har inga anställda, bara en styrelse med två ledamöter från kommunen och två från Balticgruppen. Ordförandeskapet cirkulerar mellan de båda ägarna.

– Det tror jag är ganska unikt i Sverige. Så långt har det fungerat mycket bra. Jag tror att det har varit en förutsättning för att driva fram projektet och för att vi ska ha lika delar inflytande, säger Krister Olsson.

När beslutet att bygga Väven väl var fattat gick det fort. Hela projektet, och renoveringen av Stora hotellet som Balticgruppen äger ensamt, och bygget av ett nytt hotell har genomförts på mindre än fyra år.

– Vi har haft en mycket effektivt driven produktion. Nästan exakt 3 år från första spadtag, säger Thomas Persson, projektchef för Balticgruppen Bygg.

Det höga tempot krävdes för att huset skulle stå klart 2014, året då Umeå var en av Europas kulturhuvudstäder. För att klara detta har man projekterat och byggt parallellt, med en hög grad av prefabricering.

Väven har bedrivits i en så kallad CM (Construction Management)-form där Balticgruppen Bygg såväl drivit projekteringen och i byggfasen i konkurrens upphandlat och samordnat uppemot 40 stycken delentreprenader i en generalentreprenadform. Som mest har det varit 250 man som jobbat på projektet.

– Vi är övertygade om att det här sättet att jobba i CM är överlägset både vad gäller pris och kvalitet. Vi har hittat väldigt många bra entreprenörer som vi tidigare inte visste fanns, säger Thomas Persson.

I stort sett har Väven hållit sina ekonomiska och tidsmässiga kalkyler enligt Thomas Persson. Den komplicerade grundläggningen och en byggnad som inte fick rivas sinkade projektet i tid och Balticgruppen Bygg fick sätta in ekonomiska incitament för att entreprenörerna skulle jobba in de fyra månaders försening det innebar. Total produktionskostnad inklusive hyresgästanpassningar ligger strax under 1,1 miljarder kronor.

Väven är en komplex byggnad och grundläggningen var mycket komplicerad. Umeå vilar på gammal sjöbotten och det har krävts en mycket kvalificerad avspontning kring de gamla kvarteren, som huvudsakligen är ytligt grundlagda.

– Med kirurgi har vi mejslat in huset mot de befintliga byggnaderna. Vi har haft ett mycket nära samarbete med Skanskas Industrigrupp, som utfört grundläggningen med en kompetens som går utöver det normala för husbyggnadsentreprenader, säger Thomas Persson.

För att klara av detta utan att skada de omkringliggande äldre byggnaderna och påverka grundvattennivån byggdes en ’’damm’’ med tät spont, bakåtförankrad i flera nivåer och injekterad till berg cirka 40 millimeter snett ner.

En annan teknisk utmaning vid bygget av Väven var de spektakulära glasfasaderna. Det är också den enskilt största entreprenaden på bygget. Uppdraget gick till det tyska företaget Seele.

– Det är avancerad glasteknologi, tysk ingenjörskonst när den är som bäst, säger Thomas Persson.

Installationerna är en mycket viktig del i ett hus som rymmer så många olika funktioner som Väven gör. Installationerna projekterades och upphandlades i två steg.

– Vi valde att lägga en generell så kallad ’’installationsgrid’’ i alla våningsplan försörjda med aggregatrum längst ner i huset så att vi kunde komma i gång med installationerna snabbt, berättar Thomas Persson.

Genom stora ventilationstunnlar under jord matas alla vertikala system i huset. Ventilationen släpps ut med mycket låga hastigheter i undertaket, som med sina spjälor fungerar som ett ventilationsgaller.

– Vi provade faktiskt ut perforeringen i labbmiljö. Det fungerar mycket bra. Inget drag och inget ljud, säger Thomas Persson.

Belysningen i hela huset är led. Ljusdesigners från ÅF Lightning i Oslo har strävat efter att belysningsstyrningen ska anpassa sig efter dagsljusinsläppet eftersom det är mycket fönster i hela byggnaden.

Väven är ett samverkansprojekt mellan Umeå kommun, Balticgruppen och två olika arkitektkontor.

Snöhetta har haft det arkitektioniska huvudansvaret för Vävens exteriör och kärna medan White Arkitekter har haft huvudansvar för Umeå Kommuns interiör och stomkompletteringar inne i huset. De har samarbetat genom hela projektet med utmaningen att få huset att fungera för alla dess olika verksamheter.

Under en lång tid hade arkitekterna, entreprenörer och företrädare för kommunen veckomöten med Thomas Persson.

– Jag tror att vi har försökt att prägla hela byggprocessen genom att hela tiden vara intresserade av hur arbetet går, ha synpunkter och ge feedback. Det är en typ av involverande ledarskap som jag tror har skapat engagemang hos alla, säger Thomas Persson.

Leif Mårtensson, Umeå kommun, håller med. Han har deltagit i en rad möten som han normalt inte är med på.

– Det är unikt detta samarbete. Det har varit väldigt intressant att få vara delaktig, att få höra andras tankar och blivit lyssnad till, säger han.

Även för Rune Grasdal, huvudarkitekt för Väven från Snöhetta, har samarbetet varit berikande.

– Det har varit speciellt. Vi har inte haft samma kontroll som vi är vana vid. Men resultatet är bättre än jag kunde hoppas. När jag jämför vår modell med verkligheten är verkligheten bättre! säger Rune Grasdal.

Kulturhuset Väven i korthet
  • Byggherre: Väven i Umeå AB (ägs till lika delar av Umeå kommunföretag och Balticgruppen AB)
  • Brukare: Umeå kommun och Baltic gruppen, som driver hotell och café och restaurang i huset
  • Arkitekt: Snöhetta och White Arkitekter
  • Entreprenadform: CM, Balticgruppen Bygg
  • Grundläggning, invändig stomkomplettering, utvändiga tak och terrasser: Skanska IME
  • Betongstomme: Prefabmästarna
  • Stålstomme: VSAB, Brisab, Seele
  • Fasad och glasarbeten: Seele
  • El: Bravida
  • Ventilation: Bravida
  • Rör: Imtech
  • Styr: Gate
  • Golv: Renoveramera
  • Undertak: NCS Ceiling
  • Byggtid: November 2011-december 2014
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202