Meny
  • I Norge har arbetet med CCS kommit en bit på vägen. Vid cementfabriken i Brevik finns ett statligt finansierat pilotprojekt som testat olika tekniker för att samla in koldioxiden.
    Foto: Cementa

Cementa välkomnar klimatkrav

Cementa välkomnar klimatkrav

Allt fler pekar ut storskalig lagring av koldioxid, så kallad CCS, som en lösning på cementens koldioxidutsläpp och därmed också avgörande för att byggbranschen ska kunna nå målet om klimatneutralitet till 2045. Men hittills har svenska myndigheter legat lågt i CCS-frågan och nu varnar cementindustrin för att tiden är knapp.

Byggbranschen håller på att växla upp sitt klimatarbete. I samband med det höjs allt fler röster för att bygga mindre med betong och mer med trä. Men om byggbranschen ska bli klimatneutral måste cementindustrin också med på tåget. Även hus med trästomme byggs i dag med en grund av betong. Och den svenska cement- och betongindustrin har gott självförtroende kring sitt klimatarbete.

– Betong är en förutsättning för hållbart samhällsbyggande och det kommer fler och fler byggprojekt med ökade krav på att minska koldioxidutsläppen. Därför kommer det också att ställas större krav på oss och våra produkter. Det ser vi fram emot, säger Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.

Cementa, det enda företaget som tillverkar cement i Sverige, har visionen att deras produkter ska ha noll koldioxidutsläpp under sin livscykel redan 2030.

– Det var 2011 som vi tillsammans med vårt norska systerbolag Norcem satt och diskuterade hur framtiden kunde se ut och hur vi skulle anpassa våra material och produkter till dessa krav. Det var då vi landade i nollvisionen, säger Stefan Sandelin.

Läs mer: Branschen behöver en gemensam klimatstrategi.

Cementas nollvision bygger på satsningar inom fem områden: energieffektivisering, biobränslen, nya cementsorter, karbonatisering av betong och storskalig lagring av koldioxid, så kallad CCS. CCS står för Carbon Capture and Storage och är en teknik där koldioxidutsläpp från till exempel en cementfabrik samlas in och lagras i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbotten.

Inom de fyra första områdena har Cementa redan kommit långt. Men för att cementa ska nå nollvisionen till 2030 är CCS en absolut nödvändighet. Cirka två tredjedelar av Cementas koldioxidutsläpp är så kallade processutsläpp som uppstår när kalksten hettas upp för att bilda cementens huvudingrediens kalciumoxid. I samband med det bildas koldioxid som biprodukt. Det är alltså utsläpp som inte går att effektivisera eller rationalisera bort.

– Vi i svensk basindustri har varit överens om att CCS behövs i flera år. Vi är beredda att investera men vi måste först veta hur och var de svenska koldioxidutsläppen ska lagras. Det är en fråga som måste lösas på myndighetsnivå. Vår vision för 2030 börjar ligga trångt till, säger Stefan Sandelin.

Betong är en förutsättning för hållbart samhällsbyggande enligt Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.
Foto: Tobias Ohlsson

Nollvisionen gäller både svenska Cementa och det norska systerbolaget Norcem. Cementa och det norska systerföretaget har en rad projekt kopplade till sina planer för CCS. Till exempel testar Cementa att använda en del av koldioxiden från sin fabrik i Degerhamn för att odla alger. Att låta algerna binda koldioxiden är ett alternativ till att lagra den under mark. I framtiden skulle den typen av odlade alger kunna användas som djurfoder eller för att tillverka biobränsle.

– Vår nollvision gäller Sverige och Norge, inte hela Heidelberg Cement-koncernen. Men det finns ett stort intresse i andra delar av koncernen. Till exempel testar vi att odla alger även i Turkiet och USA, för att se hur de påverkas av de annorlunda solförhållandena, säger Stefan Sandelin.

I Norge har arbetet med CCS kommit en bit på vägen. Vid cementfabriken i Brevik finns ett statligt finansierat pilotprojekt som testat olika tekniker för att samla in koldioxiden.

– Nu har vi landat i en teknik som vi förespråkar. Norska staten har gått in för att skapa en fullskalig demonstrationsanläggning och vår fabrik i Brevik är en av tre som kan komma i fråga. Vi hoppas ha den Norska anläggningen i drift inom fem år, säger Stefan Sandelin.

Cementa testar att använda en del av koldioxiden från sin fabrik i Degerhamn för att odla alger.
Foto: Cementa

När det gäller CCS i Sverige ser det betydligt mörkare ut.

– Det lär ta minst tio år innan vi kan börja lagra koldioxid i Sverige, säger Stefan Sandelin.

Han får medhåll av Filip Johnsson, professor i energi och miljö på Chalmers, som tidigare i år skrev en rapport om CCS för regeringskansliet.

– Jag önskar att jag hade ett bra svar på när vi kan ha CCS i Sverige. Det krävs en rejäl insats från både stat och näringsliv innan det kan hända. Företagen måste ha bättre förutsättningar innan de kan investera, säger Filip Johnsson.

Han håller med om att CCS är en förutsättning för att Sverige ska nå målet om klimatneutralitet till 2045.

– Den stora utmaningen för Sverige är utsläppen från basindustrin och transportsektorn. För cementindustrin är CCS en nödvändighet. Det är inte bara CCS som behövs för att cementindustrin ska nå målet, men utan CCS är det knappast möjligt, säger han.

Kostnaden hindrar

För några år sedan tog EU tog fram lagstiftning som reglerar storskalig lagring av koldioxid och 2008 satte EU upp målet att det 2015 skulle finnas 10–12 fullskaliga demonstrationsanläggningar inom unionen. I dag finns 10–15 CCS anläggningar i världen men de flesta är mindre demonstrationsanläggningar. Den enda storskaliga anläggningen som finns ligger vid ett kolkraftverk i Kanada. EU har inte en enda. Däremot har det sedan 1996 avskiljts och lagrats en miljon ton koldioxid per år från naturgasutvinning i Nordsjön.

Det stora hindret för CCS menar Filip Johnsson är kostnaden. Beroende på bland annat anläggningsstorlek kostar CCS mellan 500 och 1 000 kronor per ton koldioxid. Dessutom är det svårt att hitta en fungerande affärsmodell eftersom det krävs en stor investering när CCS-anläggningen byggs. Fullskaleanläggningen i Kanada kostade cirka 10 miljarder kronor.

– Det finns ingen drivkraft att investera i CCS eftersom EU:s utsläppsrätter är mycket billigare att släppa ut koldioxid med än det vore att avskilja koldioxiden. Att släppa ut ett ton koldioxid kostar mindre än 100 kronor. Men många företag räknar på sitt fotavtryck i dag och jag tror, eller hoppas, att det kan bli en drivkraft i framtiden. Det företag som först kan erbjuda koldioxidneutrala produkter och tjänster bör vara morgondagens vinnare, säger Filip Johnsson.

Miljörörelsen är kritisk

Stefan Sandelin på Cementa tror att den ekonomiska frågan går att lösa.

– Våra produkter kommer att bli bra mycket dyrare med CCS – de kanske kan handla om en fördubbling – men på hela byggsystemet är det en överkomlig ökning. Omräknat till en nyproducerad bostad handlar det om en kostnadsökning på knappt en procent enligt en studie från Chalmers, säger han.

Ett annat hinder för CCS är den allmänna opinionen. FN:s klimatpanel, Internationella energirådet och OECD är positiva till tekniken men delar av miljörörelsen är djupt kritiska. Kritikerna menar bland annat att CCS är en obeprövad teknik och att det inte går att garantera att koldioxiden inte läcker ut till atmosfären igen. De varnar också för att CCS riskerar att fördröja en nödvändig övergång till förnybara energikällor.

– Viss miljöpåverkan blir det lokalt där man lagrar koldioxiden. Men om man jämför det med digniteten på klimatförändringarna är det försumbart. I Sverige och Norden är det framförallt lagring i Östersjön och Nordsjön som kan komma ifråga vilket gör att den oro som kan fås om lagring planeras under markytan bör utebli, säger Filip Johnsson.

Så ska Cementas produkter bli koldioxidneutrala

Cementas nollvision bygger på satsningar inom fem områden.

Figuren visar hur Cementas koldioxidutsläpp har sjunkit sedan 1990, och hur Cementa hoppas att de ska fortsätta sjunka till 2030.

Energieffektivisering

Cementa har arbetat systematiskt med energieffektivisering i flera årtionden.

– Energieffektiviseringen i våra fabriker har redan kommit långt, säger Stefan Sandelin.

Arbetet fortsätter löpande, till exempel genom att gamla maskiner byts ut till nyare modeller.

Biobränslen

Cementtillverkningen kräver att kalkstenen hettas upp till cirka 1 450 grader. För att minska sin klimatpåverkan arbetar Cementa med att fasa ut fossila bränslen och ersätta dem med biobränslen.

– Cirka 70 procent av bränslet i våra nordiska fabriker är alternativa bränslen och biobränslen. Andelen ökar stadigt, säger Stefan Sandelin.

Nya cementsorter

I dag står processutsläppen, när kalksten hettas upp och bildar cementens huvudingrediens kalciumoxid samt biprodukten koldioxid, för två tredjedelar av cementas koldioxidutsläpp. Ett sätt att minska utsläppen är att skapa nya cementsorter med mindre andel kalciumoxid.

– Vi tar fram alternativa cementsorter, men vi har i dag inget material som kan ersätta kalkstenen i stor skala, säger Stefan Sandelin.

Karbonatisering

Karbonatisering är en långsam kemisk process som sker i ytskiktet på betongkonstruktioner då koldioxid ur luften binds till betongen.

– Här har vi nått ett slags tak. Men vi tittar på möjligheten att öka upptaget ytterligare, till exempel genom att anpassa betongkonstruktionernas dimensionering och genom att krossa betong efter rivning, säger Stefan Sandelin.

CCS

De utsläpp som cementindustrin inte kan rationalisera eller effektivisera bort, bland annat processutsläppen, ska lagras med hjälp av CCS. CCS står för Carbon Capture and Storage och är en teknik där koldioxidutsläpp från till exempel en cementfabrik samlas in och lagras i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbotten.

– Industrin har drivit frågan i många år, men myndigheterna i Sverige ligger lågt, säger Stefan Sandelin.

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Humanistiska teatern först ut i Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-teater-blir-ljuslykta-i-gammalt-kvarter-25489
Från tidigare två modeller finns nya Isuzu D-Max som tio modeller, från singelhytt för dig som vill ha ett större flak och högst en passagerare, till äventyrsbilen AT35.

Bruksbil med stort modellutbud

Isuzu D-Max imponerar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bruksbil-med-stort-modellutbud-25444

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253