Meny

Brobygget som fick trafiken att flyta smidigt

Brobygget som fick trafiken att flyta smidigt

Trafikverkets nya strategi för upphandling öppnade för nytänkande hos entreprenören och möjliggjorde en billigare, effektivare och miljövänligare lösning för vägbroarna över Ostkustbanan på E4:an i Rotebro. Nu är vägbroarna i Rotebro nominerade till Årets Bygge 2016.

Längs E4 vid Rotebro ilar bilarna förbi. Här ligger ett av Sveriges kanske mest beskådade byggprojekt. Uppskattningsvis har cirka 365 miljoner människor passerat bygget under byggtiden, via väg och järnväg.

Att bygga nya vägbroar utan att i någon större utsträckning störa vare sig biltrafiken eller järnvägstrafiken var en svår uppgift, det visste Trafikverket när det var dags att handla upp en permanent ombyggnad och breddning av vägbroarna från 1962.

– Det var 2010, i samma veva som Trafikverket började med att handla upp totalentreprenader, och vi hade ganska fria tyglar kring de tekniska kraven, berättar Anna-Maria Erlandsson, projektledare på Trafikverket.

Myndighetens syfte med att börja handla upp total­entreprenader var en tro på att det skulle kunna få fart på produktiviteten i anläggningssektorn.

– Tanken var att marknaden har större kapacitet ”att tänka utanför boxen” – och det bekräftades också här, säger Anna-Maria Erlandsson.

En helt annan lösning

Inför arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag hade Trafikverket själva tagit fram ett förslag där en tillfällig så kallad krigsbro ersatte den ena bron medan den revs. Kostnaden för en sådan lösning uppskattades till cirka 425 miljoner kronor.

– Det anbud vi fick in från NCC var ett så annorlunda förslag. Det var inte bara lite längre eller lite högre – det här förslaget innebar en helt annan lösning och var dessutom avsevärt billigare än vårt ursprungliga förslag, berättar Anna-Maria Erlandsson.

NCC:s förslag att bygga en permanent samverkansbro i ett temporärt läge väckte väldigt stor uppmärksamhet internt på Trafikverket. Förslaget var inte bara cirka 25 procent, cirka 100 miljoner kronor, billigare än deras eget förslag. Det hade också stora trafikmässiga vinster. NCC:s förslag innebar att man skulle kunna ha sex körfält öppna under hela byggtiden, till skillnad mot fem i Trafikverkets eget förslag. Det innebar jämnare trafikrytm, mindre avgaser och buller under byggtiden.

– När vi började jobba med vårt anbud såg vi att Trafikverkets förslag inte passade vårt sätt att arbeta. Vi prissatte det i alla fall, men lämnade också in ett sidoförslag med den här lösningen, som vi har använt oss av ibland vid mindre arbeten på järnvägen och nu applicerade vi den här, berättar Jan Fernö, projektchef på NCC.

Det var ett win-win-förslag helt enkelt. Men trots detta gick upphandlingen inte helt lätt. Mitt under upphandlingen drogs pengarna in och när NCC till slut skulle få tilldelningen överklagades beslutet. Även det faktum att NCC hade begärt sekretess på sina handlingar överklagades och fördröjde processen några månader.

När bygget så småningom skulle dra igång visste projektledarna på Trafikverket att de stod inför flera stora utmaningar i projektet.

Det första de gjorde var att bestämma att det var projektledarens ansvar att hantera riskerna. Anna-Maria Erlandsson och biträdande projektledare Joachim Svävvenlid på Trafikverket tog fram en en metodik som heter strategisk projektledning. Den syftar till att gemensamma risker identifieras och kan lösas innan konflikt uppstår.

– Vi var tvungna att strukturera samarbetet med riskhanteringen mellan oss och NCC. Jag tror att det är en del av framgången för det här projektet, säger hon.

Kollegan Joachim Sävenlid håller med.

– Man behöver inte vänta tills det går åt helvete i gropen. På så sätt kunde vi också hantera frågor efter prioritet, säger Joachim Svävenlid.

Stor press på projektet

Pressen var stor på att projektet skulle lyckas bra.

– Det var ju en succé redan innan vi satte spaden i backen, säger Anna-Maria Erlandsson.

Riskerna identifierades genom riskövningar med entreprenören där man också bestämde vem av dem som skulle hantera dem. Bland annat upptänkte man tidigt att tidplanen inte skulle hålla på grund av den tidsförskjutning överklagandena hade inneburit. Bron kunde bara flyttas på sommaren. Visst finns det risker man inte upptäcker.

– Men har du gjort en riskhantering så blir du trygg i dina beslut och kan ta konsekvenserna av det. Annars kan du få svårt att sova om nätterna som projektledare, säger Joachim Sävenlid.

Broprojektet hade flera tekniska utmaningar. Grundläggningen av broarna var en. Den gjordes precis intill de befintliga broarna som fortfarande trafikerades. Något som i sin tur komplicerade grundläggningen i ett redan känsligt område var grundvattentäkten Brunkebergsåsen. Grunden är lagd 34 meter under marken.

Att riva de befintliga broarna över järnvägen var en annan tuff utmaning. Järnvägen fick bara stängas av tre timmar nattetid. För att säkra järnvägen byggdes portaler över den. En tredje stor utmaning var själva flytten av den 6 360 ton tunga och 325 meter långa bron.

– Det är inte någon som har gjort något sådant tidigare i Sverige, säger Jan Fernö.

Broflytten genomfördes sommaren 2015 med hjälp av 36 hydrauliska domkrafter som flyttade bron, som lagts på teflonbelagda stålbalkar, 22 meter snett åt sidan.

Den 27 juli 2015 kunde de nya broarna invigas officiellt.

Först i Sverige

Hållbarhet har varit en vägledande parameter genom hela projektet. Vägbroarna i Rotebro är först i Sverige med att försöka bli certifierade enligt det brittiska systemet Ceequal som särskilt riktar sig på anläggningsprojekt. I november kommer en accessor för att certifiera projektet. NCC och Trafikverket har redan tilldelats Årets miljöpris för brobygget.

– Det är jättebra, för branschen har ett lite smutsigt rykte. Det kommer att lyfta anseendet, säger Jan Fernö.

Att jobba i närheten av järnvägen och befintliga konstruktioner har varit en stor svårighet i det här uppdraget, enligt de ansvariga på Trafikverket och på NCC.

 – Det är ingen rolig arbetsplats att ha sin personal på, säger Anna-Maria Erlandsson. Ska man riva en stor betongkonstruktion rakt över järnvägsspåren vill man inte ha någon spänning alls.

Säkerheten har haft stort fokus. Sammantaget har projektet haft tre olyckor som har lett till frånvaro från jobbet mer än 8 timmar: en snubbelolycka, två stukade fötter och en klämskada.

Anna-Maria Erlandsson har stortrivts i rollen som renodlad beställare.

– Totalentreprenad är en jätterolig affärsform. Jag vill vara renodlad i min projektledarroll och att varje person gör det de är bäst på. Jag tycker att det är en glasklar fördelning.

Trafiken över de nya vägbroarna på E4:an vid Rotebro flyter alltjämt på. För Trafikverkets del återstår en del arbeten, bland annat återställningsarbeten och att ta bort portalerna över järnvägen innan hela projektet är klart, men beställaren är nöjd.

Vägbroarna i rotebro i korthet

Byggherre: Trafikverket

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Entreprenör: NCC Construction.

Projekterande konsulter: Sweco (Vectura).

Byggledning: Hifab.

Projektledningskompetens: Iterio.

Besiktning: Arega.

 

Konstruktörer, Projektering och konstruktion

Broar: Centerlöf och Holmberg.

Väg, gata, va, mark: ÅF Infrastructure.

 

Underentreprenörer med konstruktionsuppdrag

Grundläggning: Herkules (som även gjort den temporära sponten).

Rivning: Demicom.

Broräcken: Saferoad Birstad.

Brostål och lansering: Ruukki.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2016. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

"Fiat Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje”

Äkta körglädje i Fiats nya pickis

"Fullback är verkligen en väl avvägd bil som ger en otrolig väghållning och körglädje."
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/akta-korgladje-i-fiats-nya-pickis-25090
Hållbarhetskonsulten Sofia Nyholm upplever att hon har skaffat sig en massa kunskap och fått ny inspiration sedan hon började jobba med USA:s första höghastighetsjärnväg i Kalifornien. Hon vänder hem till Sverige i sommar och sitt jobb på WSP och har då m

Sofia Nyholm bidrar till att bygga ett hållbarare USA

Bygger landets första höghastighetsjärnväg.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/sofia-nyholm-bidrar-till-att-bygga-ett-hallbarare-usa-25091

Cirkulär affär föddes ur ett aha

Företagsparken som gynnar miljö och samhälle.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/cirkular-affar-foddes-ur-ett-aha-25101

Byggen med små beståndsdelar

Gabriel Bremler gör husmodeller av lego.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggen-med-sma-bestandsdelar-25043

Andréas Larsson har synat risker med kulturskillnader

Utstationerade arbetstagare i fokus i examensarbete.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/andreas-larsson-har-synat-risker-med-kulturskillnader-24999

Här går det som byggs in i ett kretslopp

Stadsdel i Amsterdam skapas kring cirkulär ekonomi.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/har-gar-det-som-byggs-i-ett-kretslopp-25011

Byggsats svar på ny utmaning

Nytt företag lanserar modell för snabbt och grönt byggande.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/byggsats-svar-pa-ny-utmaning-24970

Fler ser potentialen för byggande i trä

Flera trähustillverkare i Sverige.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/fler-ser-potentialen-byggande-i-tra-24971
Martina Jonaesson, försäkringsrådgivare och vd på Säkra Stenstaden.

Håll koll på försäkringsskyddet

Har du koll på försäkringen?
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/hall-koll-pa-forsakringsskyddet-24899

Ulrika Dolietis vill se till att branschen håller nollan

Håller i samarbetsprojekt mot olyckor.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/ulrika-dolietis-vill-se-till-att-branschen-haller-nollan-24893