Meny

Bilarna har tagit över i spritens rum

Bilarna har tagit över i spritens rum

Genom Bergrumsgaraget har Stockholm fått 1 022 nya parkeringsplatser och mellan 500 och 600 bostäder fler än planerat utan att någon ny mark har tagits i anspråk. Projektet är stort och komplext och har inslag både av nybyggnad och ombyggnad. Nu nomineras Bergrumsgaraget till Årets Bygge 2017.

På Liljeholmskajen i Stockholm växer en ny stadsdel fram. JM utvecklar merparten, 3 500, av bostäderna i området. Redan 1998 köpte JM marken till Vin- och sprits gamla lager i berget innanför kajen, lagret som när det begav sig rymde så mycket som över 30 miljoner liter vin, 20 miljoner liter sprit i cisterner och ungefär 20 miljoner buteljer, har nu omvandlats till parkerings­garage med plats för 1 022 bilar.

– Samhällsekonomiskt är det ett unikt projekt, säger Johan Ax Riise, projektledare och arbetschef hos projektutvecklaren JM.

Det har tagit sin tid att få garaget till stånd. Projekteringen har skett i flera omgångar.  Branschens nedgång i början av 2000-talet och finanskrisen 2008 fick projektet att stanna och läggas i malpåse under perioder. Men år 2010 började det hända saker igen. JM förde diskussioner med Stockholms stad om hur man kunde höja exploateringsgraden i området utan att ta mer mark i anspråk och 2011 kunde sanering och rivningar av det gamla lagret dra igång. Gamla installationer och ställverk togs bort för att ge plats åt det nya.

Det är ett stort projekt – eller rymligt – Bergrumsgaraget är 41 000 kvadratmeter stort. Den stora saneringen, som inleddes sommaren 2013, handlade om att ta bort de eternittak som använts som en förlorad form i bergrum 2–5 och ta bort väggarna i bergrum 4 och 5 innan berget kunde förstärkas med bergbultar och fiberarmerad sprutbetong.

Bergrumsgaraget på Liljeholmskajen rymmer 1022 parkeringsplatser.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Saneringen är en av de största asbestsaneringarna som har gjorts i norra Europa på senare tid.

– Totalt tog vi bort 4 800 ton kontaminerat material. Det är att jämföra med att årskvoten för sanering i Sverige är 6 000 ton, berättar Jesper Åman, projektchef på JM i det här projektet.

Eternittaken var tvungna att tas bort på grund av att JM skulle kunna bedöma och säkerställa arbetsmiljön för de fortsatta arbetena. För att kunna utföra arbetet säkert och hindra asbestdammet från att spridas till de andra bergrummen skapade entreprenörerna undertryck i det rum som sanerades med hjälp av gigantiska fläktar.

– Det var vid saneringen som vi tog beslutet att anställa en arbetsmiljöingenjör på heltid i projektet, som vi senare beslöt att ha kvar under hela projektet, säger Johan Ax Riise.

Arbetsmiljön har varit en topprioriterad fråga hela projekt igenom. Kraven på ID06 vid in- och utpassering har varit strikta och personer som ertappades utan en giltig ID06 legitimation fick ett vite på 500 kronor vid första förseelsen och avvisades från arbetsplatsen vid en eventuell andra förseelse.

– Antingen jobbar man säkert eller inte alls, säger Jesper Åman.

Alla som arbetade på projektet var tvungna att genomgå en två timmar lång genomgång av projektets ordnings- och säkerhetsföreskrifter. Andra säkerhetsåtgärder som var generella för alla i projektet (vid sidan av sedvanlig säkerhetsutrustning) var att inget ensamarbete fick förekomma och att alla skulle ha minst två ficklampor.

– Det här har varit en enormt stor arbetsplats, lika stor som 7 internationella fotbollsplaner. I snitt skulle det kunna ta tre timmar att hitta en person här inne. En annan riskfaktor var att det inte fanns mobiltäckning inne i berget under bygg­tiden, säger Johan Ax Riise.

De strikta säkerhetskraven gällde även maskiner och andra redskap som måste vara besiktigade och godkända och användas enbart av personer med särskilda utbildningscertifikat för att få användas.

Bergrumsgaraget har inga fasta parkeringsplatser. I ställen knappar man in var man har parkerat sin bil i en app i telefonen, berättar Jesper Åman, projektchef, JM.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Det noggranna säkerhetsarbetet har betalat sig.

– Vi har haft 0-tollerans. Ser vi ett fel har vi tagit tag i det direkt. På drygt 200 000 arbetstimmar har vi haft en total olycksfrånvaro på 6 timmar. Projektet har haft två personskador där den skadade har behövt söka vård, säger Johan Ax Riise.

Förutom den stora saneringen av bergrummet har Bergrumsgaraget inneburit nya arbeten i berget innanför Liljeholmskajen. I maj 2012 inleddes arbetet med att flytta den yttre bergverktikalen med en höjd av 16 meter 7 meter in för att skapa plats för den yttre exploateringen av Berghus 2 och Berghus 3. Den stora bergentrepenaden startade sommaren 2013 då arbetet med att vidga de befintliga arbetstunnlarna, skapa nya arbetstunnlar mellan de olika bergrummen och in- och utfarter till det blivande garaget.

Arbetet med att skapa ett nytt garage har också inneburit komplex och krävande samordning med exploateringen utanför. Extra­arbeten för grundläggning av bostadshusen Berghus 2, Berghus 3 och Berghus 4 har krävts för att få en samordning mellan husen och Bergrumsgaragets in- och utfarter.

– Samtidigt ville vi göra så små ingrepp i berget som möjligt, säger Johan Ax Riise.

Gestaltningen har varit viktig vid utformningen av Bergrumsgaraget. De olika rummen har olika färg för att underlätta orienteringen i garaget.
Foto: Nomi Melin Lundgren

En ledstjärna i Bergrumsgaragets tillblivande har varit att garaget ska kännas tryggt för slutanvändarna. För att skaffa underlag inför projekteringen gav sig projektgruppen ut för att studera andra garage i Stockholmsområdet.

– Vi hade ett frågeformulär som vi fyllde i var och en för sig: vad vi upplevde som bra, mindre bra, logiskt, flöden, helhetsintryck med mera. Det blev en vägledning i projekteringen och var ett väldigt enkelt sätt att dra nytta av vad andra har gjort tidigare, säger Johan Ax Riise.

Utmaningen har varit att skapa ett överskådligt, tryggt och hemtrevligt garage i detta gigantiska forna spritlager.

– Folk ska inte dra sig för att parkera här. Till exempel så har vi inget våningsplan som ligger på minus, för det känns aldrig trevligt att vara under jorden, säger Kauno Grönberg, Janark, huvudprojektör på arkitektsidan.

En viktig del i arbetet med att skapa en trygg känsla för brukarna har varit färg- och ljussättningen i garaget. Arkitekterna på Janark har jobbat aktivt med att komma bort från associationer till garage och genom färgsättningen skapar de olika rum i garaget.

– Belysningen ska vara mer dramatisk. Det ska finnas både mörker och ljus. Om allt har samma ljus så uppfattas det inte som ljust av ögat. Därför har vi dundrat på med ljus på alla fondväggar. Man kör mot ljuset. Vi har verkligen haft brukaren i fokus från dag ett, säger Sofia Löwhagen, arkitekt på Janark.

– Vi vinnlade oss också om att ha glas vid alla utrymningsvägar och entréer så att rummen ska kännas mer öppna. Det är tryggt att kunna se igenom, säger Kauno Grönberg.

Även musiken som hörs i garaget är en viktig del i trygghetsskapandet.

– Musiken blir också ett sätt att orientera sig efter, säger Johan Ax Riise.

För JM har känslan av trygghet för brukaren varit självklar.

– Det är en enkel koppling – vill köparna inte ha bilen i garaget är det svårt att sälja bostäderna i husen. Vi har inte plats för hundratals bilar på gatan, säger Johan Ax Riise.

18 år efter det att JM köpte marken till Vin- och sprits lagerrum på Liljeholmskajen i Stockholm är Bergrumsgaraget klart.
Foto: Nomi Melin Lundgren

En annan aspekt av detta är flödet i garaget som inte har några fasta platser.

I stället för fasta platser för de boende är Bergrumsgaraget utrustat med ett styrsystem som visar var det finns lediga platser. För att det ska vara lätt att hitta tillbaka till sin bil när man behöver den har man skapat en applikation där man knappar in i sin mobil var man har parkerat. På så vis har garaget även kunnat öppnas i etapper.

– I appen finns även möjlighet att få ut information gällande garaget till exempel om städning och underhåll, säger Jesper Åman.

Bergrumsgaraget är ett installationstätt rum. Kraven på ventilation är högt ställda och har även stor betydelse för driftskostnaden.

– Vi mäter luftkvaliteten i realtid och styr efter det. Det är så enormt stor volym i garaget och vi eftersträvar att inte strypa luftflödena för att få en så stor rörelse på luften som möjligt i bergrummen. Med ett jämnare luftflöde behöver man inte byta luft så ofta. Det sänker driftskostnaden, säger Johan Ax Riise.

Totalt är det 10 000-tals funktioner som behöver styras i Bergrumsgaraget. För att få det att fungera har installationssamordnaren Liam Kennedy, Kennedy AB, skapat ett system som styrs med fiberkablar.

– Utmaningen är storleken på anläggningen. Det handlar om kilometervis med kabel och en mängd olika system: CCTV, trafikstyrning, ventilation, belysning, kraft­överföring, kamerasystem, värme, portar och bommar med mera. Så vi skapade ett fiberbaserat nätverk där varje entreprenör kan koppla in sig på en elcentral – aldrig längre än 50 meter bort, säger Liam Kennedy.

Det har inneburit en stor besparing också.

 – I miljonklassen – samtidigt som det också har gjort det möjligt att leverera fler funktioner, säger Liam Kennedy.

Belysningen är ett exempel på det. Det finns cirka 2 000 armaturer i hela anläggningen.

– När vi samlade ihop det så fanns det så många olika anledningar att tända och släcka belysningen så att jag kunde skapa ett recept för hur belysningen skulle tändas och släckas i olika delar av anläggningen, säger Liam Kennedy.

Det fiberbaserade styrsystemet ger också en bra överblick av systemet.

– Sensorer som mäter luftkvalitet, kolmonoxid, koldioxid, fukt, temperatur, luftflöde och energiförbrukning i garaget har mellan 400 och 500 mätpunkter där vi kan se förbrukning och nivåer och vilken effekt ändringar får direkt, säger Johan Ax Riise.

Det var en utmaning att skapa ett överskådligt, tryggt och hemtrevligt garage i det gigantiska forna spritlagret.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Byggandet av Bergrums­garaget har visat prov på samverkan på hög nivå. Totalt har cirka 50 delentreprenader hanterats av produktions- och byggledningen.

En utmaning har varit att bygga i ett område där det råder full aktivitet runtomkring. Logistiken i området är tight särskilt mellan klockan sju och nio på morgonen när alla transporter till bostadsproduktionen i området ska komma samtidigt som folk åker till jobbet.

– För oss har det varit viktigt att de som bor här ska ha företräde, säger Jesper Åman.

Tekniskt har Bergrums­garaget utmanat byggare och projektörer så till vida att det samtidigt som det är ett nybyggnadsprojekt också är ett ombyggnadsprojekt.

– Vi hade redan en befintlig stomme. Det gör att det finns mycket att ta ställning till, exempelvis de nya Euro-koderna. Dessa gjorde bland annat att vi inte kunde definiera bärigheten med de regelverk som vi har i dag och på vissa platser fick vi riva och bygga nytt för att vi inte kunde räkna hem bärigheten, berättar Johan Ax Riise.

Samtidigt fanns sprickor i den befintliga konstruktionen som gjorde att de inte kunde använda den golvbeläggning som planerats. Det blev till att tänka om. Efter att ha studerat golvbeläggningar i andra garage föll valet på gjutasfalt. Det var viktigt att se till att fukt och salter inte kommer ner i betongbjälklaget. För att förhindra detta så ligger nu en helklistrad matta som skydd under asfalten.

Det finns fortfarande delar av det gamla spritlagret bevarade.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Det som skiljer ett traditionellt projekt från ett Rot-projekt är att det måste anpassas under projektets gång.

– Det är en unik kombination med berget, den befintliga konstruktionen och den nya som det har varit ett enormt jobb att samordna. Vi har jobbat mycket med Rot-jobb och är vana vid toleranser på upp till 25 centimeter, men här kan det handla om mycket mer, säger Sofia Löwhagen.

Efter 5-års faktisk byggtid stod Bergrumsgaraget äntligen klart sommaren 2016. I stället för de 4,8 miljoner liter vin och cirka 20 miljoner liter sprit som förvarades här när den första anläggningen (bergrummen 1–3) byggdes 1956–1957 och bergrummen 4–5 som byggdes mellan 1966 och 1967 som kunde förvara och hantera upp till 10–15 miljoner buteljer vin och sprit, så finns här nu plats för 1022 bilar.

– Det här är ett fantastiskt återvinningsprojekt. Utan att belasta någon ny mark har vi lyckats ge plats för mellan 500 och 600 nya bostäder i området. Samhällsekonomiskt är det unikt, säger Johan Ax Riise.

Några delar av det forna vin- och spritlagret finns faktiskt kvar, längst in, dolt för de vanliga besökarna finns ett rum med åtta runda 30 meter höga och 12 meter i diameters cisterner för förvaring av fin – och fulsprit kvar.

– Det var för dyrt att göra om där då vi inte hade behov av de ytorna. De delar som är kvar har en separat ventilation, säger Johan Ax Riise.

Bergrumsgaraget i korthet

Byggherre: JM.

Byggentreprenör: JM.

Hyresgäst: Bostadsrättsföreningar Liljeholmskajen.

Byggledare/Byggplatsuppföljare: Forsen.

Projektledning: Forsen.

Installationsbyggledare: Projektgaranti/Forsen.

Projekteringsledare: Projektgaranti.

Konstruktör: Ingenjörsfirma MB Eriksson.

Markkonstruktör: Tyréns.

Arkitekt: Janark Arkitekter.

Bergprojektör: WSP Sverige.

Bergsakkunnig byggskede: Geosigma.

Rör och ventilation: ÅF.

El: Mudako El och Belysningskonsult.

Brand: Brandkonsulten.

Sprinkler: ÅF.

Rivningsentreprenör: Demcom/Destroy.

Bergentreprenör: Veidekke Entreprenad.

Tunnelduk: W. Giertsen Tunnel.

Stålstomentreprenör: Smederna Sverige.

Markentreprenör: Birka Mark/Besab/Frijo.

Betongentreprenör: Fruängen Golv & Betong.

Målningsentreprenör: TPM Industrimålning.

Asfaltsentreprenör: DUO Asfalt.

Hissentreprenör: Kone.

Styr- och övervakningsentreprenör: Kennedy Automation.

Ventilationsentreprenör: Venair.

Sprinklerentreprenör: Caverion Sverige.

Rörentreprenör: Sandbäckens Rör.

El-entreprenör: Storstadens EL.

Trafikstyrningsentreprenör: Swarco Sverige.

Entreprenadform: Delad.

Ersättningsform: Fast/löpande beroende på delentreprenad.

Årets Bygge i korthet
Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

 

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806

Restaurering ger en kyrka för framtiden

WEBB-TV: Gustaf Vasa församling förnyar och bevarar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/restaurering-ger-en-kyrka-framtiden-25761

Svenska bergsklättrare byter spån på norska kyrktak

Experter på uppdrag i väst.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/svenska-bergsklattrare-byter-span-pa-norska-kyrktak-25726

Camilla Einarsson blev bygglogistiker av en slump

Från PR-jobb till Vallastaden.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/camilla-einarsson-blev-bygglogistiker-av-en-slump-25684

En kunskapslänk mellan stad och land

Webb-tv: Bananformad skola nominerad till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-kunskapslank-mellan-stad-och-land-25676

De gör en hållbar dröm verklig

Bygger hus med kretsloppstänk.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/de-gor-en-hallbar-drom-verklig-25640

Formbart hus har fått plats i Vallastaden

WEBB-TV: Hållbarhet och flexibilitet har genomsyrat Integralen 6.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/formbart-hus-har-fatt-plats-i-vallastaden-25636

Pigg och effektiv italienare

Rolig att köra, men bekant sen tidigare.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/pigg-och-effektiv-italienare-25602

Lätta våningar i trä förtätar på höjden

WEBB-TV: Audumbla 8 i Umeå har vuxit med två våningar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/latta-vaningar-i-tra-fortatar-pa-hojden-25596

Nytt i det gamla – en framgång i Norrbacka

Webb-tv: Gamla förrådsrummen gav plats till 60 ettor.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/nytt-i-det-gamla-en-framgang-i-norrbacka-25561