Meny

Badhus satte miljöbyggnad på prov

Badhus satte miljöbyggnad på prov

Nybyggda Munktellbadet är ett bidrag till tegeltraditionen i Eskilstunas gamla industrikvarter. Nu nomineras det till Årets Bygge 2017.

Här konstruerades Sveriges första ånglok för mer än 150 år sedan och genom åren följde sedan produktionen av en rad olika traktormodeller. Platsen är Eskilstuna och företaget var Munktells Mekaniska Verkstads Aktiebolag. I dag finns stora delar av de gamla fabriksbyggnaderna i tegel kvar, men rymmer andra verksamheter, bland annat Munktellmuseet.

Granne med det hittar vi helt nybyggda Munktellbadet som har de gamla tegelbyggnaderna i ryggen och Eskilstunaån framför sig. I maj 2016 kunde de första Eskilstunaborna doppa sig här inne.

– Eskilstuna hade ett badhus från 1933 och det var helt uttjänt. När beslutet fattades om att bygga ett nytt ville vi ligga i framkant och satte som mål att det skulle bli den första simhallen i Sverige att uppnå Miljöbyggnad Guld, säger Monica Hed Johansson, tillförordnad vd för Eskilstuna Kommunfastigheter.

Munktellbadet består av 9 500 kvadratmeter i två plan med omklädningsplatser för 500 badgäster.
Foto: Johanna Åfreds

Saken var dock inte så enkel. Det fanns vid tidpunkten ännu inga kriterier för vad en sådan anläggning behövde uppfylla inom certifieringssystemet Miljöbyggnad, som administreras av Sweden Green Building Council (SGBC).

– Beställaren Kommunfastigheter och entreprenören NCC fick sätta sig tillsammans med SGBC och arbeta fram kriterierna, säger Monica Hed Johansson.

Projektet har nu nått Miljöbyggnad Guld för projekterings- och produktionsfasen. Energimätningarna som ligger till grund för att en byggnad i sin helhet når klassificeringen kommer att göras först efter att anläggningen är tagen i bruk. Vad gäller exempelvis energianvändningen, berättar Michael Johannesson, installationsledare på NCC, bör den inte vara högre än 50 procent av BBR (Boverkets byggregler) för att nå Guld.

– Att nå BBR-kravet på fastighetsrelaterad energi klarade vi med marginal. Men eftersom den största energiåtgången är verksamhetsenergi så låg utmaningen i att göra anläggningen energieffektiv, säger Michael Johannesson.

Några ur gänget som byggde Munktellbadet: Lars Gustafsson, NCC:s platschef, Monica Hed Johansson, tillförordnad vd för Eskilstuna Kommunfastigheter, Johan Karlsson, projektchef på NCC och installationsledare Michael Johannesson, NCC.
Foto: Johanna Åfreds

Värmeåtervinning på avloppsvatten och frånluft, Led-belysning och 191 solcellspaneler på taket med en förväntad årsproduktion på 56 megawattimmar är exempel på det.​ Taket är för övrigt täckt av sedum, som genom att suga upp regnvatten ska minska flödet av dagvatten. Det är bara när det regnar rikligt på sommaren som vattnet behöver leta sig ner i gatans brunnar. Anläggningen värms främst av fjärrvärme.

NCC i Eskilstuna tog under projekteringen hjälp av nyuppköpta Anjobygg, som är specialiserade på simhallar, och som numera är en del av NCC. Ingen experimentteknik har använts, påpekar Lars Gustafsson, NCC:s platschef på Munktellbadet.

– Den viktigaste biten är vattentäthet och korrosion. Vi har inte använt oss av något organiskt material. Det är förlåtande byggt kan man säga och det ska vara lätt att torka upp och torka ut om något läckage skulle råka uppstå, säger han.

Vattenreningsanläggningen är Munktellbadets hjärta. Anläggningen är uppdelad i ett antal olika aggregat så att en bassäng kan stängas av för rening utan att det berör de andra.
Foto: Johanna Åfreds

Betong är det dominerande materialet. Bassängerna och ytterväggarna är platsgjutna medan mellanväggarna är prefabbetong. Bara 50-metersbassängen har 95 000 klinkerplattor som kom på plats av som mest 25 plattsättare. Det krävdes grundliga arbetsberedningar och informationsmöten för att få alla på bygget att förstå vikten av att tätskikt inte råkade skadas. Den som skruvade i en skruv någonstans måste lacka den efteråt. Och så vidare.

– Vi informerade kring varje moment och visade upp avskräckande exempel från andra projekt, berättar Lars Gustafsson.

Johan Karlsson, projektchef för NCC Building i Västmanland och Sörmland, flikar in:

– Det var även bra att det fanns förståelse för vilka ledtider som behövdes från vår beställares sida. Bland annat om uttorkningen av bassängen där betongen fick härda och brinna i sex månader tills vi började med tätskikt och klinker, säger han.

Här har man byggt ”på snedden” för att dämpa ljudet i simhallen.
Foto: Johanna Åfreds

Något annat som innebar ett lyft för arbetet var BIM-kiosken som fanns på plats ute på bygget. Här fanns en inbyggd dator där alla kunde gå in och ta del av 3D-projekteringen.

– Tack vare den var det bara två ställen som vi behövde göra om något på. I annat fall hade det säkert rört sig om ett hundratal, säger platschef Lars Gustafsson.

Han fortsätter:

– Alla entreprenörer använde BIM-kiosken och det blev en succé. De behövde inte boxas för att komma fram ute på arbetsplatsen utan det var klart och tydligt vem som skulle fram var, berättar platschef Lars Gustafsson.

Målet är miljöbyggnad guld. Även badupplevelsen och ljudmiljön är viktiga parameter för att nå certifieringen Miljöbyggnad Guld.
Foto: Johanna Åfreds

NCC: s projektchef Johan Karlsson instämmer.

– Vi har kört 3D-projektering på alla större totalentreprenader tidigare men här tog vi det steget längre. Det hade ett otroligt värde ur ett samordningsperspektiv och var pedagogiskt att titta på i startmöten med underentreprenörerna. Tack vare modellen fick alla förståelse för komplexiteten.

Att kunna ta ut en höjd i en vanlig planritning är helt omöjligt, påpekar installationsledare Michael Johannesson.

– Du kan egentligen inte bygga en sådan här byggnad utan att se höjden. Med så många installationer som det behövs i ett badhus är det helt avgörande att kunna se sammanhanget i 3D. Modellen går före verkligheten, brukar jag säga, och det har sparat mycket tid och pengar i det här projektet, berättar han.

På den här platsen låg tidigare Munktells fabriker, som sedan togs över av Volvo som hade en härdverkstad på platsen. Området som ligger strax bredvid Eskilstunaån har nu sanerats och blir en del i den nya stadsdelen Munktellstaden.
Foto: Johanna Åfreds

Vad gäller arbetsmiljön så var den allvarligaste olyckshändelsen en felkonstruerad verktygsvagn som förorsakade fingerskador som ledde till några veckors sjukskrivning. Entreprenaden var en totalentreprenad i samverkan. Att beställaren och entreprenören gemensamt definierade produkten ledde till få oförutsedda överraskningar, menar både Kommunfastigheter och NCC. Budgeten på 330 miljoner kronor kunde hållas.

– Att först ta fram systemhandlingar och sedan bygghandlingar och prissätta dem tillsammans gav oss stor kontroll över projektet, konstaterar Johan Karlsson.

Munktellbadet i korthet

Byggherre: Eskilstuna Kommunfastigheter.

Byggentreprenör: NCC Construction Sverige.

Hyresgäst: Eskilstuna Kommunfastigheter.

Projektledning: WSP.

Projektering: NCC Construction Sverige.

Konstruktör: Epsilon.

Arkitekt: Liljewall Arkitekter.

Konstruktör: Epsilon.

VVS-konsult: Andersson och Hultmark.

El-konsult: Rejlers.

Ventilationskonsult: Andersson och Hultmark.

VVS-entreprenör: Assemblin VVS.

Ventilationsentreprenör: Hoist.

Elentreprenör: Assemblin EL.

Stomentreprenör: UPB.

Markentreprenör: NCC Construction Sverige.

Entreprenör vattenrening: Processing.

Entreprenadform: Totalentreprenad.

Ersättningsform: Riktkostnad med incitament.

Entreprenadkostnad exklusive moms: 330 miljoner kronor.

Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury och presenteras på Årets Bygge-galan den 27 mars 2017 på Cirkus i Stockholm. Läs mer om galan och köp biljetter här.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2017. Du hittar också längre reportage samt webbtvinslag om samtliga nominerade projekt.

Ny teater blir ljuslykta i gammalt kvarter

Humanistiska teatern först ut i Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-teater-blir-ljuslykta-i-gammalt-kvarter-25489
Från tidigare två modeller finns nya Isuzu D-Max som tio modeller, från singelhytt för dig som vill ha ett större flak och högst en passagerare, till äventyrsbilen AT35.

Bruksbil med stort modellutbud

Isuzu D-Max imponerar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/bruksbil-med-stort-modellutbud-25444

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253