Meny

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Ångan banade väg för särpräglat hotell

Först rivningshot, sedan byggnadsminne- och nu hotell! Byggprocessen för Steam Hotel har varit ett givande och tagande för att jämka gammalt och nytt. Nu nomineras projektet som är inrymt i Västerås forna ångkraftverk till Årets bygge 2018.

I år är det hundra år sedan ångkraftverket i Västerås togs i drift. Sedan dess har den pampiga byggnaden rest sin tegelsiluett i staden. Anläggningen har byggts ut i flera omgångar och i mitten av 1950-talet var ångkraftverket den tredje största kraftstationen i Sverige alla kategorier. Verket fungerade som en reservanläggning för hela landet och under sin höjdpunkt kunde den försörja hela Stockholm, Göteborg och Malmö med elkraft om det behövdes. Pannorna krävde en riktigt hög byggnad för bästa funktion. Idag tar en nöjd skara personer emot i restaurangen på artonde våningen för att berätta hur de har arbetat med att bevara och förvandla industribyggnaden till ett toppmodernt hotell.

– Vi rev och tog ut 5 500 ton järnskrot. I nuvarande hotelldelen fanns två stora pannor som kördes igång på 1950-talet, berättar Håkan Söderberg, Peabs platschef.

Ångkraftverket i Västerås togs i drift för ett sekel sedan. Det har byggts ut i flera steg, men den senaste ombygganden har fullständigt omdanat byggnaden.
Foto: Johanna Åfreds

Pannorna var extremt snabba att starta då det begav sig.  På bara 20 minuter kunde en kall panna börja leverera elkraft. Stig Selin, inhyrd projektchef hos byggherren Kokpunkten Fastighets AB (KFAB), har personliga minnen av kraftverket som eldades med kol under hans barndom.

– Vi bodde så att vi såg kraftverket. När det körde igång emellanåt suckade min mor och sa att idag går det inte att hänga ut lakanen på tork, berättar han.

Redan 1969 var dock det sista stora produktionsåret. Kärnkraften gjorde sitt inträde i landet och denna typ av anläggning blev omodern. 1995 skedde den totala nedläggningen. Peab köpte byggnaden med all utrustning av Vattenfall 1998 och ett år senare blev det byggnadsminnesförklarat. Tomas Anderson, affärsområdeschef på Peab, har varit med under hela resans gång. Han berättar att det funnits många idéer om vad det skulle bli i byggnaden. Västeråsarna önskade bostäder, bad och akvarium bland annat. År 2005 gick Peab vidare med idén om ett bad.

– Actionbadet Kokpunkten var klart för några år sedan och drivs av Peab. Det var den första etappen i omvandlingen av byggnaden och ligger vägg i vägg med hotellet, säger Tomas Anderson.

Håkan Söderberg, Peabs platschef, Tomas Anderson, affärsområdeschef på Peab, Kicki Söderback bebyggelseantikvarie på Länsstyrelsen i Västmanlands län och Stig Selin, projektchef hos byggherren Kokpunkten Fastighets AB (KFAB).
Foto: Johanna Åfreds

Funderingarna kring den 60 meter höga tornbyggnaden gick vidare. Hotell var ett nytt spår.

– Vi träffade olika hotellentreprenörer utan att hitta den rätta. Men så sprang vi på Ess Hotell och de blev eld och lågor. De satsar på helt unika projekt där de vill att hotellet ska vara en upplevelse i sig och såg bara möjligheter med denna typ av byggnad, fortsätter Tomas Anderson.

Spaden sattes i marken sommaren 2015 och i augusti 2017 var det invigning. Beställaren Kokpunkten Fastighets AB (KFAB) är ett bolag som tillkommit för att utveckla hela komplexet med byggnader och till en destination och ägs helt och hållet av Peab. Entreprenadformen är delad entreprenad upphandlad av KFAB.  Där är Peab Sverige sidoentreprenör för bygg, upphandlad som en utförandeentreprenad, med samordningsansvar för arbetsmiljö och tidsplanering. Installationsentreprenader däremot är upphandlade som totalentreprenader.


Steam Hotel har 227 rum.
Foto: Johanna Åfreds

Under åren hann Peab och länsstyrelsen med ett stort antal möten för att kunna jämka ihop kulturmiljölagen med behovet av förändring för att kunna bygga effektivt och bedriva en modern hotellverksamhet.

– Vi hade en dialog om hur vi får till stånd hotellet samtidigt som byggnadens karaktär bevarades. En viktig del i bevarandet var att det skulle fortsätta gå att förstå energins väg genom byggnaden och den tekniska utvecklingen som skedde under åren som kraftverket var igång. Tekniksprången skulle synliggöras, säger länsstyrelsens bebyggelseantikvarie Kicki Söderback.

LÄS MER: Nytt i det gamla - en framgång i Norrbacka

I länsstyrelsens beslut om att ge tillstånd till ombyggnationen ställdes krav på att en antikvarie skulle följa och dokumentera arbetet. Med denne hade Peab fortlöpande genomgångar etapp för etapp.

– Innan vi släppte in murarna för att bygga ny vägg i vissa delar fick de mura upp en provvägg som granskades av antikvarien. Samma sak med fogarna på fasaden som hade vittrat sönder. Och med dörrar och fönster som vi provmålade för att sedan kunna få godkänt, berättar Stig Selin.

Yrkesarbetarna var stundtals lite tveksamma över varför de skulle ”mura fult” eller gjuta taken i hotellrummen så att det syntes att det var ren betong. Men efter att hotellet hållit en träff och berättat att själva idén var att de ville ha de rostiga pelarna kvar, och efter att projektledningen informerat om kulturhistorien i byggnaderna, ökade förståelsen.

– De flesta yrkesarbetarna var med redan när vi byggde Kokpunkten, men med hotellet var det en helt annan bevarandenivå, säger Tomas Anderson.

En nöt att knäcka var hur man skulle klara att isolera hela den stora byggnaden vars fasad mest var ett oisolerat, men relativt välbehållet, väderskydd i tegel. Peabs första idé var att isolera på insidan men det föll på att man inte kunde lösa spaltventilationen bakom teglet. Därefter kom idén om att isolera utvändigt och göra en skalmur med nytt tegel, identiskt med det befintliga. Men detta innebar att originalfasaden försvann och det bedömde länsstyrelsen som oacceptabelt

– Det var då vi började tänka på hur extra innerfönster sattes i på vintrarna på mormors tid. Vi gjorde samma sak och satte helt enkelt in en isolerruta från golv till tak i alla rum, berättar Stig Selin.


LÄS MER: Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Den kom lite skämtsamt att kallas för ”akvarieväggen” av de inblandade i projektet. Utrymmet mellan den och ytterväggen ventileras och värms till 10-15 grader. Tack vare denna lösning klarar man Boverkets byggregler och hamnar på en energiförbrukning på 99 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– Det var en bra lösning tyckte vi. Det går att se den bärande konstruktionen invändigt samtidigt som den yttre fasaden bevaras, säger Kicki Söderback från länsstyrelsen.

Förutom rummen har hotellet flera restauranger, konferenslokaler, gym, spa, inom- och utomhusbassänger.
Foto: Johanna Åfreds

Hotellet innehåller idag förutom de 227 rummen flera restauranger, konferenslokaler, gym, spa, inom- och utomhusbassänger, vinterträdgård med mera. Många av våningsplanen har en svindlande utsikt över Mälaren. Den artonde och översta våningen är dock en påbyggnad. Viktigt för länsstyrelsen var att den bröt av från ursprungsbyggnaden under. Glasytorna fick inte ha spröjs eftersom det skulle bli för likt de gamla i resten av huset. Gammalt ska vara gammalt och nytt ska vara nytt.

– Men det fanns faktiskt en liten påbyggnad här tidigare också. Det var ett styrelserum. Sedan får vi inte glömma skyttevärnet från kalla krigets dagar som fanns här på taket. Det är bevarat och har blivit till bardisk, berättar Tomas Anderson.


LÄS MER: Kompisskapet är inbyggt i trästommen

En annan av utmaningarna var hur våningarna till hotellet skulle byggas upp inne i det tomma ångkraftverket där den enda tillgängligheten var två genomgående öppningar i de tidigare pannlägena.

– I början pratade vi om att sänka ner håldäcksplattor genom hålen i taket där skorstenarna suttit. Det hade på ett sätt varit mest rationellt. Men det blev för komplicerat och vi bestämde oss för att gjuta bjälklagen på plats i stället. Det blev ett i månaden i exakt arton månader, berättar Stig Selin.

Vad som komplicerade saken var att det redan fanns sju stycken stålbjälklag i huset som, tillsammans med vindkryss i fasaden, stabiliserade hela det gamla tegelskalet.

– De gick inte att ta bort för skulle byggnaden ha kollapsat. Så vi hade dem kvar tills vi hade kommit upp med den nya stommen så nära som möjligt. Efter det kunde vi plocka bort stålbjälklagen ett efter ett, säger platschef Håkan Söderberg.

Totalt omkring 5 500 ton järnskrot har rivits ut på det gamla ångkraftverket. Många detaljer är dock bevarade.
Foto: Johanna Åfreds

Den begränsade byggnadshöjden gjorde dessvärre att det aldrig fanns tillräcklig våningshöjd för att ställa in badrumsmodulerna. De lyftes istället ner på varje bjälklag så fort det var färdiggjutet. Därefter baxades de till rätt plats. Efter det kunde man bygga väggar mellan hotellrummen. Även trapphuset platsgöts i sektioner på marken nedanför. Mycket arbete skedde på hög höjd vilket krävde ett grundligt arbetsmiljöarbete.

– Att fasaden redan fanns på plats var i och för sig praktiskt. Det blev till ett naturligt fallskydd utåt. Tack och lov så klarade vi oss utan några allvarliga olyckor, säger Håkan Söderberg.

I juli, som var månaden innan hotellinvigningen i år, var det dessutom riktigt trångt på arbetsplatsen vilket krävde nya säkerhetsåtgärder. Bygget hade 180 personer på plats för att hinna klart. Samtidigt fanns här 50 hotellinredare och 100 anställda på hotellet som skulle bli varma i kläderna.

Ytterligare en svårighet med att jobba i gammal industribyggnad var att garantera att inga anställda utsattes för hälsovådliga ämnen från förr. Peab beräknar att de redan innan projektet startade sanerat marken för cirka 100 miljoner kronor. Stora ytor utanför hade varit upplag för kol, tungolja hade läckt, stolpar hade behandlats med kreosot och en fabriksdel hade ägnat sig åt varmförzinkning. Invärtes fanns en hel del asbest att hantera vid rivningen.

– Dessutom upptäckte vi blymönja på det gamla stålet i skorstenarna. Det ledde till att vi även fick kontrollera hur mycket som fanns i luften, men där låg vi klart under gränsvärdena. Vi byggde en blästerkammare nere på marken med gjuten bottenplatta dit vi kunde lyfta ner och sanera skorstenarna och samla upp blyet efteråt, berättar Håkan Söderberg.

Steam Hotel är kort sagt ett byggprojekt som krävt sina speciallösningar och en del av dem är fortfarande synliga för besökarna. Ett exempel på det är att de gamla pelarna som höll upp pannorna går igenom varje hotellrum. Vägg i vägg med hotellet finns en del av alla pannor, turbinhallar, ställverk och kontrollrum bevarade. De är täckta av damm och väntar på fastighetsägarens nästa steg i fastighetsomvandlingen. En idé som har diskuterats i flera år är att starta ett Forum för hållbar energi där Peab är delägare tillsammans med bland annat ABB, Mälarenergi, Energimyndigheten, Högskolan, Mälardalens högskola och KTH.

– Vi jobbar med att försöka få till en del för konferens och lärande i olika stationer. Den ska bland annat visa att Sverige tack vare energin gått från att vara ett u-land till världsledande inom området, säger Peabs Tomas Anderson.

Steam Hotel i korthet

Byggherre: Kokpunkten Fastighets (KFAB)

Byggentreprenör: Peab Sverige

Hyresgäst: ESS Group

Byggledare/Byggplatsuppföljare: KFAB

Projektledning: KFAB

Installationsbyggledare: Hedström & Taube

Projekteringsledare: KFAB

Konstruktör: Stomkonstruktioner i Västerås

Arkitekt: Archus (exteriör/layout) resp. Norra Flygeln (bygghandlingar)

Landskapsarkitekt: Mälark

VS-konsult: PB Teknik

El-konsult: Projektel

Ventilationskonsult: PB Teknik

VS-entreprenör: Assemblin VS

Ventilationsentreprenör: Inneväder

Elentreprenör: PMC El i Västerås

Stomentreprenör: Sinnab (hotelldelen) Aros Byggsmide (konferensdelen)

Markentreprenör: Peab Anläggning

Entreprenadform: Delad entreprenad med SE-Bygg som utförandeentreprenad och SE-Installationer som totalentreprenader

Ersättningsform: Löpande räkning med riktkostnad

Projektkostnad: 460 miljoner kronor exklusive moms

Kulverten samlar alla vitala funktioner

Webb-tv: Vallastadens blodomlopp nomineras till Årets Bygge 2018.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kulverten-samlar-alla-vitala-funktioner-25957

Renaults första stora pickup imponerar

Men likheterna med kollegornas pickisar är stora.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/renaults-forsta-stora-pickup-imponerar-25908

Trafikplatsen som länkar ihop Göteborg

Webb-tv: Miljö och gott samarbete i fokus på Trafikplats Marieholm.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/trafikplatsen-som-lankar-ihop-goteborg-25878

Kompisskapet är inbyggt i trästommen

Webb-tv: Ungbo 12 skapar boendeform för ungas behov.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/kompisskapet-ar-inbyggt-i-trastommen-25847

Ett nav för forskning och möten i Uppsala

Webb-tv: Delad entreprenad uppskattat när innovationshuset Hubben byggdes.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ett-nav-forskning-och-moten-i-uppsala-25806

Restaurering ger en kyrka för framtiden

WEBB-TV: Gustaf Vasa församling förnyar och bevarar.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/restaurering-ger-en-kyrka-framtiden-25761

Svenska bergsklättrare byter spån på norska kyrktak

Experter på uppdrag i väst.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/svenska-bergsklattrare-byter-span-pa-norska-kyrktak-25726

Camilla Einarsson blev bygglogistiker av en slump

Från PR-jobb till Vallastaden.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/camilla-einarsson-blev-bygglogistiker-av-en-slump-25684

En kunskapslänk mellan stad och land

Webb-tv: Bananformad skola nominerad till Årets Bygge.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/en-kunskapslank-mellan-stad-och-land-25676

De gör en hållbar dröm verklig

Bygger hus med kretsloppstänk.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/de-gor-en-hallbar-drom-verklig-25640