Meny

Abisko – ett kvarter med fem byggmästare

Abisko – ett kvarter med fem byggmästare

Fem mindre men anrika byggmästare fick en gemensam markanvisning av Stockholms stad. Tillsammans har de uppfört ett V-format kvarter, Abisko, i Norra Djurgårdsstaden. Husen är sinsemellan helt olika, men har ändå fått ett sammanhållet uttryck. Projektet nomineras till Årets Bygge 2015.

Stockholmsbyggmästarna består av elva mindre byggföretag med lång byggmästartradition och stark förankring i Stockholm. De har gått samman för att kunna konkurrera med de större byggarna om mer omfattande projekt. De fem som fick en gemensam markanvisning med tomträtt i Norra Djurgårdsstaden är Byggnadsfirman Erik Wallin, Byggnadsfirman Viktor Hanson, Järntorget, Lennart Ericsson Fastigheter och Reinhold Gustafsson Förvaltnings. Lotten fick avgöra vilket företag som skulle bebygga vilken del av kvarteret Abisko, men tillsammans nära 200 lägenheter.

Företagen gick ut med parallella uppdrag för att finna en arkitekt som kunde hålla samman den gemensamma gestaltningen av kvarteret. Det blev Joliark med Per Johansson som fick uppdraget, bland annat för hans förståelse för byggmästarnas krav och önskemål, men också för att han vågade att inte styra alltför mycket, utan låta var och en behålla sin särart.

– Alla politiker älskar regelbundna kvarter för att ge ett stadsmässigt uttryck, ofta blir det större projekt som gör att de mindre byggmästarna inte får någon marktilldelning. Sådana kvarter blir gärna enformiga och ganska tråkiga. I kvarteret Abisko tänkte vi precis tvärtom! Varje byggmästares hus skulle ha sin egen arkitektur, säger Per Johansson.

Kvarteret reser sig i dag likt en fågel Fenix i södra änden av Husarviken. Samtliga lägenheter är inflyttade och de boende som inte har sjöutsikt ser ut över Norra Djurgårdsparken. Erik Wallins hus har byggts i tegel med inspiration från de intilliggande gasklockorna av Ferdinand Boberg. Det innehåller 42 bostadsrätter. Viktor Hanson valde en fasad i fibercement­skivor, monterade med dolda infästningar. Bakom fasaderna finns 30 bostadsrätter. Järntorget har byggt 34 lägenheter och en förskola bakom vitputsade fasader. Två punkthus med 26 hyresrätter för egen förvaltning har byggts av Lennart Ericsson. Husen är placerade där kvarterets V-form öppnar sig mot Norra Djurgårdsparken. Fasaderna är putsade i en plommonfärgad kulör. Reinhold Gustafssons hus i galvaniserad plåt innehåller 44 bostadsrätter.

För att ändå skapa en harmonisk helhet, har hushöjder och markplanering varit gemensam. Även garaget är en gemensam anläggning, inte minst för att hålla kostnaderna nere.

Den som har svarat för samordningen av arbetena är Anders Harlin, Sören Lundgren Byggkonsult.

– Visst har det varit en utmaning att få till produktionsordningen så att det passat varje byggares förutsättningar. Byggstarterna varierade i takt med försäljningen av lägenheterna i de olika projekten. Då gällde det att vara flexibel! säger Anders Harlin.

Det gällde inte minst vid produktionen av garageplanet som dels ligger under gården, men delvis också under husen. Först ut var Lennart Ericsson med sina hyresrätter i december 2011. Den sista inflyttningen i kvarteret ägde rum under våren 2014.

– Men även om vi har haft problem att lösa under hand, måste jag ge en eloge till de fem byggmästarna. Det har varit ett givande och ett tagande, och samordningen har underlättats av att alla fem är mycket professionella beställare, säger Anders Harlin.

Ett exempel är den speciella gården som omgärdas av de fem byggmästarnas hus.

– I vanliga fall läggs det några rader plattor, en lekplats i mitten och en sittgrupp i ena hörnet när man anlägger en gård av det här slaget. Byggmästarna gick ut med parallella uppdrag till två landskapsarkitekter. Den ene uppmanades att komma med en djärv idé, berättar Anders Harlin.

Det var Jonas Berglund och hans medarbetare, bland andra Jake Ford och Helena Emrani, på Nivå landskapsarkitektur, som kom med sitt spektakulära förslag; en gård som utgår från det befintliga öppna landskapet.

En mängd olika växter i olika höjder och gräs i en grafisk mönstring är grunden. Gårdens uteplatser, cykelparkeringar och gångvägar är utformade som ett mönstrat system höjt över det gröna ”golvet”. På den samlade gräs- och perenna ytan grupperar sig fem ”flak” som i material och kulör är kopplade till husens skiftande färger och material.

– När vi först såg Nivås idéer, så begrep vi ingenting. Vassruggar på en gård? Spänger att gå på, fast det inte fanns vatten under? Men efter genomgång av förslaget insåg alla hur fint det skulle bli och de fem byggherrarna fattade beslut på några få minuter. Alla var angelägna om att göra något extraordinärt. Inte bara när det gällde husen och bostäderna, utan lika mycket när det gällde gården. De fem företagens ägare är ju samtliga ledamöter i Murmestare Embetet i Stockholm, då ingår kvalitet som en grundfilosofi, säger Ander Harlin.

Sommaren var gynnsam för perenner och gräs, så det kan redan skönja hur gården kommer att ta sig ut.

– Viktigt i processen för att få till denna gård har varit stödet och samarbetet med Per Johansson på Joliark, säger Jonas Berglund.

Kvarteret Abisko i korthet
  • Byggherrar: Byggnadsfirman Erik Wallin, Lennart Ericsson Fastigheter, Järntorget, Reinhold Gustafsson Förvaltnings och Byggnadsfirman Viktor Hanson. Samtliga ingår i ”Stockholmsbyggmästarna”, en sammanslutning av 11 byggmästarföretag.
  • Byggentreprenörer: Erik Wallin: Järntorget Bygg. Lennart Ericsson: Besqab. Järntorget: Järntorget Bygg. Reinhold Gustafsson: Peab Bostad. Viktor Hanson: Viktor Hanson.
  • Arkitekter: Erik Wallin: Tengbomgruppen. Lennart Ericsson: Joliark. Järntorget: Sweco Architects. Reinhold Gustafsson: Murman Arkitekter. Viktor Hanson: Equator. Övergripande arkitekt: Joliark. Landskapsarkitekt: Nivå landskapsarkitektur.
  • Installationssamordning: Erik Wallin: Järntorget Bygg. Lennart Ericsson: Besqab. Järntorget: Järntorget Bygg. Reinhold Gustafsson: Bryggan/Bengt Bruzelli. Viktor Hanson: Viktor Hanson.
Årets Bygge i korthet

Årets Bygge är samhällsbyggnadssektorns mest prestigefyllda tävling. Den är ett samarbete mellan tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. Tävlingen lyfter fram exempel på det bästa sektorn presterar i kvalitet, samarbete, ekonomi och form.

Varje år nomineras totalt 20 projekt. Nomineringarna utgörs av Byggindustrins projektreportage. Vinnaren utses av en expertjury.

Här kan du läsa mer om Årets Bygge 2015, inklusive längre reportage om samtliga nominerade projekt.

Städer blir säkrare med biofilter

Byggopusvinnaren Johan Nilsson har studerat klimatanpassning.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/stader-blir-sakrare-med-biofilter-25445
Trapphus som levererats samma dag till projektet Senapsfabriken i Uppsala. Kvarteret Åsikten byggs mitt mellan två HMB Bygg-projekt och logistiken samordnas i Lossningskalendern.

Enkel lösning knäcker nöt

Digital logistikkalender sprider sig som löpeld på NCC
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/enkel-losning-knacker-not-25440
Kvarteret Järnridån i Ängby i Bromma.

Tillbakablick: Rapport från Södra Ängby

Tidningen beskrev ett toppmodernt villaområde 1937.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-rapport-fran-sodra-angby-25304

Tillbakablick: Byggarna missnöjda med uniformen

Intervjustudie visade upp en missklädd kår.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-byggarna-missnojda-med-uniformen-25303
Byggbodar var en bristvara våren 2007.

Tillbakablick: Bodbrist på byggena

Uthyrningsföretagen hade fullt upp 2007.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-bodbrist-pa-byggena-25302
En reklamkampanj skulle få byggarbetarna att sluta röka i byggbodarna.

Tillbakablick: Slutrökt i bodarna

1987 var det dags för byggarbetarna att fimpa.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tillbakablick-slutrokt-i-bodarna-25301
Katarina Graffman är antropolog med flera uppdragsgivare inom byggbranschen. Att förstå hur människor lever, inte bara hur de säger att de gör, är en viktig faktor för när man vill sätta människan i centrum.

Vill ge humanister plats inom bygg

Katarina Graffman anser att mer krävs för att sätta människan i centrum.
Porträtt
http://byggindustrin.se/artikel/portratt/vill-ge-humanister-plats-inom-bygg-25256

Goda jobbutsikter i Byggsverige

JM ger högutbildade nyanlända chansen att nå en anställning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/goda-jobbutsikter-i-byggsverige-25253
Arkitekten och entreprenören Jurrian Knijtijzer provbodde själv sin modul i tre månader för att se om den håller måttet.

Trä ska frälsa holländarna

Starka fördomar hinder för att bygga i ”nytt” material.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/tra-ska-fralsa-hollandarna-25201
I framtiden blir alla produkter råvarubanker. Vi lånar råvarorna från vår planet jorden och lagrar dem i en bank som är produkten, säger arkitekten Thomas Rau.

Ny affärsmodell gör byggnader till materialbanker

Designar för återvinning.
Fördjupning
http://byggindustrin.se/artikel/fordjupning/ny-affarsmodell-gor-byggnader-till-materialbanker-25202