Meny

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Flera svenska anläggningsentreprenadföretag har lönsamhetsproblem i Norge. Konfliktnivån är hög. En anledning är den norska modellen där statliga beställare har rätt att hålla inne pengar, så kallad ”hoppeplikt” i standardavtalen. Det är viktigt att vi håller fast vid vår svenska AB-modell, skriver Olof Johnson, chefsjurist, BI.

Det är säkert bekant för en del i branschen att anläggningsentreprenörer i Norge brottats med lönsamhetsproblem under flera år men få vet vad det beror på. Konfliktnivåerna är höga i Norge och det finns uppgifter om tvister i norska domstolar om cirka 7 miljarder NOK där entreprenörer inte har fått betalt av statliga beställare.

Några av Sveriges Byggindustriers medlemsföretag har tillsammans fått skriva ned sina anläggningsportföljer med miljardbelopp. Transaktionskostnaderna för tvisterna är enorma och det tar åratal innan tvisterna blir avgjorda. Hur har det kunnat gå så snett i vårt grannland i väster?  Och kan vi lära oss något av detta? I synnerhet i ljuset av den pågående revideringen av våra standardavtal AB 04 och ABT 06; som är branschens ”affärslagar”; en svensk modell som funnits i över 100 år.

Vi vill inte ha en bransch som präglas av misstroende, tvister och magont men gärna som är attraktiv, sund och säker. Beställaren ska få pang för pengarna och entreprenören ska få tjäna pengar på sin verksamhet. Tillsammans ska vi rusta Sverige för 11 miljoner invånare.   

Hur ser nuläget ut i Norge? Sveriges Byggindustriers systerorganisation Entreprenörföreningen Bygg & Anlegg (EBA) ordnade strax före jul en konferens i Oslo på temat hur man ska kunna reducera konfliktnivåerna i bygg- och anläggningsbranschen. Alla var där, Veidekke, NCC, Skanska Norge, Stor-Oslo Eiendom, Statens Vegvesen, Nye Veier, Hamar kommune med flera.


Marknaden har havererat

 

En reflexion var att misstroendet mellan parterna verkade djupt rotat. Veidekkes koncernchef, Arne Giske sa bland annat att Veidekke inte tjänat en krona på vägprojekt de senaste 10 åren och att beställarens rätt att hålla inne pengar och samtidigt tvinga entreprenören att arbeta (kallas ”hoppeplikt” i Norge och är inskrivet i de norska standardavtalen), trots att man inte är överens om förändringar i projektet, är förödande för företagets likviditet. Tomas Carlsson, NCC:s koncernchef, instämde i Giskes synpunkter och menade att delar av norsk infrastrukturmarknad helt enkelt havererat.

Statens Vegvesen och det andra statliga bolaget Nye Veier konkurrerar med varandra om leverantörerna. Parterna ligger djupt i skyttegravarna. Allt har lett till en instabil korttidsmarknad med långa betaltider, lång kapitalbindning, högre risker för entreprenörerna vilket avspeglas i anbud, kapacitetsbrist och höga juristkostnader. Exempelvis NCC kommer vara mycket selektiva på vilka projekt man ska räkna i framtiden.


Vägen framåt

 

Vad är då vägen framåt i Norge? Alla talare var inne på att det krävs engagemang från absoluta högsta ledning på respektive sida, vikten av god tidplanering i projekten, realistiska budgetar, hantering av osäkerhetsmoment på ett seriöst sätt redan i budgetskedet, bra förfrågningsunderlag och kontrakt, att inte lämna över allt till konsulter, att använda jurister i förebyggande syfte inte för att tvista och försöka ha ett gott samarbetsklimat och lösa tvister under projektet.

Nye Veier arbetar till exempel med Prime, projektintegrerad medling. En spännande, lite ojuridisk modell, även om medlaren ofta är en jurist och ibland kompletterad av tekniker, som följer projektet. Statens Vegvesen jobbar på liknande sätt med KSL, Konfliktlösningsråd och bruk av experter. Klart är att det kanske enbart passar de riktigt stora projekten.


Mot bakgrund av situationen i Norge upplever jag att vi åstadkommit en förnyelse i anläggningsbranschen i Sverige som vi ska vara rädda om. Genom att vi i Sverige inte har de speciella förhållanden som råder i Norge (med ”hoppeplikt” etcetera), så har vi inte de konfliktnivåer som råder i Norge. Vi har ett riskavvägt AB-system som är djupt förankrat mellan parterna i branschen. Användandegraden är mycket hög och förtroendet likaså. Denna vår svenska modell måste vi värna om. Visst sitter vi ofta i möten; men å andra sidan är det kanske precis just det som är den svenska modellen. Att parterna, tidigt i projekten, i samverkan, utifrån balanserade affärsavtal, lösningsorienterat, med senior hjälp och utan att någon av parterna kan ”tvingas” till eftergifter, på riktigt försöker hitta en väg framåt även om det blir lite ”chicken race” ibland. Kanske kan vi lära oss något av Norge och de av oss. Men vi ska värna den svenska modellen.

"Skärpta regler behövs mot buller från grannar"

Med ett nytt mått kan väl avvägda krav ställas.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skarpta-regler-behovs-mot-buller-fran-grannar-28017
Nils-Eric Sandberg

Släpp lägenheterna loss!

Portugiserna klarar sig på sitt portvin – men vi?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/slapp-lagenheterna-loss-27992
Erik Kalmaru

”Mer funky business 
i byggbranschen”

Nya upphandlingsstrategier för utvecklingen framåt.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mer-funky-business-i-byggbranschen-28001

Släng inte ut barnet med badvattnet

Nedläggning hotar forskningen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/slang-inte-ut-barnet-med-badvattnet-27975
Torun Nilsson

"Jämställdhet ger klimatutmaningar"

Torun Nilsson ser en ny och viktig uppgift för byggbranschen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/jamstalldhet-ger-klimatutmaningar-27959

"Energivett för plånboken och för miljön"

Skolornas energianvändning kan minskas stort, skriver Mirza Kahvic på Parmaco.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/energivett-planboken-och-miljon-27960
Anders Carlén

"Det blir trevligare med en jämställd arbetsplats"

Anders Carlén drar en parallell mellan sin tid som FN-soldat och byggarbetarens vardag.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/det-blir-trevligare-med-en-jamstalld-arbetsplats-27951

"Krafttag krävs för att öka elsäkerheten"

Roger Kvist, Sverigechef på Eaton, om elrelaterade bränder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/krafttag-kravs-att-oka-elsakerheten-27939
Pernilla Ström

Staten ska inte se oss som kunder

Hade de frågat om medledarskap hade jag inte ens fått vikariera i vaktmästeriet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/staten-ska-inte-se-oss-som-kunder-27923
Anders Carlén

Ta extravarvet – det är värt det

Jag gissar att väldigt få av er använder DDT.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-extravarvet-det-ar-vart-det-27922