Meny

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

”Alla bostäder ska ha samma skatt. Detta har varit en huvudtanke i den bostadspolitiska retoriken i mer än ett halvsekel. Och den har inte tillämpats i praktiken”, skriver Nils-Eric Sandberg med anledning av bland annat skatteprofessorerna Sven-Olof Lodin och Peter Englunds ESO-rapport.

Jag har just läst om en SOU från 1974, ”Neutral bostadsbeskattning”. Den kunde inte klargöra skillnaden i grunderna för beskattning av småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Jag gör samma reflexion när jag läser den nya ESO-rapporten ”Yes Box” av professorerna Sven-Olof Lodin och Peter Englund. Jag har träffat båda, och läst en del av deras skrifter med beundran. Ändå har jag några kritiska synpunkter.

”Boxen” är Lodins huvudtanke, efter en holländsk modell. Allt kapital – bostad, aktier, sparande - samlas i en box och schablonbeskattas med samma skattesats på en beräknad schablonavkastning. Därmed försvinner den flyttskatt som bromsar rörligheten på bostadssektorn.

Problemen i bostadsbeskattningen är främst två. Först den stora skillnaden i fastighetsvärden mellan olika regioner. Detta beror på den svenska geografin, som politikerna förgäves försökt korrigera.

Sedan: skillnaden i formuleringen av taxeringsvärdet, som är basen för beskattningen. Tax-värdet för småhus bygger på marknadsvärdet som registreras via försäljningar. Hyreshus och bostadsrättshus säljs sällan; tax-värdet för dem bygger på avkastningen, det vill säga bruksvärdet. Och eftersom avkastningen är reglerad, via hyresregleringen, blir tax-värdena låga.


Skattetekniskt intressant

Boxsystemet är ett försök att skapa en neutral kapitalbeskattning. Det är skattetekniskt mycket intressant, och har några fördelar, bland annat försök till harmonisering av tax-värden. Men detta förutsätter att alla bostadsrätter omvandlas till ägarlägenheter. Utöver detta ser jag några problem.

Först: Boxen ska inrymma alla slag av kapital – bostäder, aktier, banksparande. Men vi kan inte likställa bostadsinvesteringar med aktieplaceringar. Människor köper aktier för att tjäna pengar, ofta snabbt, medan andra köper en bostad för att bo, lång tid. Investeringsperspektiven skiljer sig betydligt. Bör inte en skattemodell ta hänsyn till detta?

Sedan: Skatten i boxmodellen ska spegla värdestegring. Men den som investerar i en bostad måste kunna beräkna skatten, över lång tid. Och om skatten bestäms av värdestegringen i regionen blir den omöjlig att beräkna – och blir därmed en riskfaktor.

Vidare: Modellen tar hänsyn enbart till kapitalbeskattningen. Men bostäderna belastas med många andra skatter. Överenskommelserna mellan miljöpartiet och socialdemokratin efter 1994 ledde till att energiskatterna på boendet höjdes våldsamt. Den utredning jag gjorde visade att energiskatterna motsvarade 94 procent av den gamla fastighetsskatten.


Tar inte hänsyn till hyresregleringen

Modellen tar inte hänsyn till hyresregleringen, som håller nere avkastningen på investeringar i hyreshus och därmed bidrar till att bevara bostadsbristen. Den tar inte heller med momsen på nybyggande som driver upp kostnaderna våldsamt – trots att momsen är konstruerad som en skatt på konsumtion, inte på investeringar.

En annan detalj, som ingen utredning om ”Neutral bostadsbeskattning” hanterat, är frågan: Vem betalar skatten på hyreshus? Fastighetsskatten, liksom alla andra skatter, debiteras fastighetsägaren. Grånade professorer i finansrätt skakar förtvivlat på huvudet vid denna fråga. Fastighetsägaren kan bara i sina aftonböner be om att skatterna via hyresförhandlingarna kan övervältras på hyresgästerna. Men han har ingen garanti för en sådan lyckosam utgång. Därmed vet vi förtvivlat lite om fördelningseffekterna av bostadsbeskattningen.

Ett intressant uppslag för en ny ESO-rapport?

Erik Kalmaru

Brokigt, småskaligt och miljösmart – för vem?

Vallastadens brokighet och färg imponerar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/brokigt-smaskaligt-och-miljosmart-vem-25641

”Riksrevisionen bör granska Trafikverksplanen”

Resurserna till underhåll bör öka.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/riksrevisionen-bor-granska-trafikverksplanen-25624
Nils-Eric Sandberg

Hyror, potatis, grisar

Hyresregleringen finns fortfarande kvar, fast under annat namn.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hyror-potatis-grisar-25644
Staffan Åkerlund

Ifrågasatta domstolar skapar otrygghet

Ifrågasatta domar måste motiveras tydligt för att bli vägledande.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ifragasatta-domstolar-skapar-otrygghet-25635
Fredrik Friblick

Priserna sjunker – marknaden fungerar

Sverige sticker ut i EU med högst kostnader för att bygga.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/priserna-sjunker-marknaden-fungerar-25599
Staffan Åkerlund

Förmågan att förvandla risktagandet till vinst

Kreuger såg i sin samtid möjligheter som inga andra såg. Och agerade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/formagan-att-forvandla-risktagandet-till-vinst-25593
Torun Nilsson

Dit populistens tanke inte når

Populister letar argument som bekräftar deras förutfattade eländesscenario.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/dit-populistens-tanke-inte-nar-25571

Nu kommer tryggheten till byggbranschen.

Annons.
Slipp risken för tvister och oseriösa kunder.
http://byggindustrin.se/sponsrat/sejf/nya-tjansten-som-gor-att-du-slipper-oroa-dig-uteblivna-inbetalningar-25651

Behöver byggandet industrialiseras mer?

Konstigt att politiker och debattörer tror sig veta bättre än företagen själva.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/behover-byggandet-industrialiseras-mer-25552
Staffan Åkerlund

Värld, värld, öppna dig!

Sverige borde titta på omvärldens satsningar på höghastighetståg.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/varld-varld-oppna-dig-25564
Pernilla Ström

Nonchalansen gör mig rädd

Hur är det ens möjligt att Transportstyrelsen så flagrant kan nonchalera Säpo.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nonchalansen-gor-mig-radd-25524