Meny

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

”Alla bostäder ska ha samma skatt. Detta har varit en huvudtanke i den bostadspolitiska retoriken i mer än ett halvsekel. Och den har inte tillämpats i praktiken”, skriver Nils-Eric Sandberg med anledning av bland annat skatteprofessorerna Sven-Olof Lodin och Peter Englunds ESO-rapport.

Jag har just läst om en SOU från 1974, ”Neutral bostadsbeskattning”. Den kunde inte klargöra skillnaden i grunderna för beskattning av småhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Jag gör samma reflexion när jag läser den nya ESO-rapporten ”Yes Box” av professorerna Sven-Olof Lodin och Peter Englund. Jag har träffat båda, och läst en del av deras skrifter med beundran. Ändå har jag några kritiska synpunkter.

”Boxen” är Lodins huvudtanke, efter en holländsk modell. Allt kapital – bostad, aktier, sparande - samlas i en box och schablonbeskattas med samma skattesats på en beräknad schablonavkastning. Därmed försvinner den flyttskatt som bromsar rörligheten på bostadssektorn.

Problemen i bostadsbeskattningen är främst två. Först den stora skillnaden i fastighetsvärden mellan olika regioner. Detta beror på den svenska geografin, som politikerna förgäves försökt korrigera.

Sedan: skillnaden i formuleringen av taxeringsvärdet, som är basen för beskattningen. Tax-värdet för småhus bygger på marknadsvärdet som registreras via försäljningar. Hyreshus och bostadsrättshus säljs sällan; tax-värdet för dem bygger på avkastningen, det vill säga bruksvärdet. Och eftersom avkastningen är reglerad, via hyresregleringen, blir tax-värdena låga.


Skattetekniskt intressant

Boxsystemet är ett försök att skapa en neutral kapitalbeskattning. Det är skattetekniskt mycket intressant, och har några fördelar, bland annat försök till harmonisering av tax-värden. Men detta förutsätter att alla bostadsrätter omvandlas till ägarlägenheter. Utöver detta ser jag några problem.

Först: Boxen ska inrymma alla slag av kapital – bostäder, aktier, banksparande. Men vi kan inte likställa bostadsinvesteringar med aktieplaceringar. Människor köper aktier för att tjäna pengar, ofta snabbt, medan andra köper en bostad för att bo, lång tid. Investeringsperspektiven skiljer sig betydligt. Bör inte en skattemodell ta hänsyn till detta?

Sedan: Skatten i boxmodellen ska spegla värdestegring. Men den som investerar i en bostad måste kunna beräkna skatten, över lång tid. Och om skatten bestäms av värdestegringen i regionen blir den omöjlig att beräkna – och blir därmed en riskfaktor.

Vidare: Modellen tar hänsyn enbart till kapitalbeskattningen. Men bostäderna belastas med många andra skatter. Överenskommelserna mellan miljöpartiet och socialdemokratin efter 1994 ledde till att energiskatterna på boendet höjdes våldsamt. Den utredning jag gjorde visade att energiskatterna motsvarade 94 procent av den gamla fastighetsskatten.


Tar inte hänsyn till hyresregleringen

Modellen tar inte hänsyn till hyresregleringen, som håller nere avkastningen på investeringar i hyreshus och därmed bidrar till att bevara bostadsbristen. Den tar inte heller med momsen på nybyggande som driver upp kostnaderna våldsamt – trots att momsen är konstruerad som en skatt på konsumtion, inte på investeringar.

En annan detalj, som ingen utredning om ”Neutral bostadsbeskattning” hanterat, är frågan: Vem betalar skatten på hyreshus? Fastighetsskatten, liksom alla andra skatter, debiteras fastighetsägaren. Grånade professorer i finansrätt skakar förtvivlat på huvudet vid denna fråga. Fastighetsägaren kan bara i sina aftonböner be om att skatterna via hyresförhandlingarna kan övervältras på hyresgästerna. Men han har ingen garanti för en sådan lyckosam utgång. Därmed vet vi förtvivlat lite om fördelningseffekterna av bostadsbeskattningen.

Ett intressant uppslag för en ny ESO-rapport?

Fredrik Friblick

Plötsligt omprövar någon

Det finns tankefigurer som är vassa. Och så finns det tankegångar som tål att omprövas.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/plotsligt-omprovar-nagon-25938

Sverige behöver lärlingssystem förankrade i arbetslivet

"Vi behöver anställa mins det dubbla under kommande år."
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sverige-behover-larlingssystem-forankrade-i-arbetslivet-25960
Staffan Åkerlund

Ett maskineri som misständer i onödan

Bostadsmarknaden är en stark motor som misständer.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ett-maskineri-som-misstander-i-onodan-25939

Installationerna måste sluta läcka energi

Isolerade installationer en viktig klimatpusselbit.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/installationerna-maste-sluta-lacka-energi-25935

Skippa subventioner och låt förorenaren betala!

Enbart ny, effektivare, miljövänlig teknik klarar att möta denna snara framtid.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skippa-subventioner-och-lat-fororenaren-betala-25895
Nils-Eric Sandberg

När bubblor brister

Småhusägarna bör behålla livsmodet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nar-bubblor-brister-25902
Staffan Åkerlund

”Extremt sannolikt” att vi värmer klimatet

Fossilfrihet kräver en snabb utbyggnad av infrastrukturen för alla tre trafikslagen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/extremt-sannolikt-att-vi-varmer-klimatet-25901

Arbetsgivarna måste börja agera!

Visa att ni menar allvar om trakasserier och att det inte bara står i några fina dokument.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/arbetsgivarna-maste-borja-agera-25904

Bostäder som subventioneras når fel personer

Peter Eriksson, fanns det verkligen inga andra åtgärder att vidta?
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/bostader-som-subventioneras-nar-fel-personer-25869
Torun Nilsson

Hur stora klyftor kan vi leva med?

Definitivt inte sju tjänare men väl en och annan Spotifymiljardär?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hur-stora-klyftor-kan-vi-leva-med-25867