Meny

"Svaga argument för att införa ett skuldkvotstak"

"Svaga argument för att införa ett skuldkvotstak"

”Vi är oroliga för att det fattas beslut på alltför grunda analyser som påverkar bostadsmarknaden negativt. Argumenten för ett skuldkvotstak är svaga, dess konsekvenser bristfälligt beaktade”, skriver Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier.

Bostadsmarknaden fungerar inte i dag då rörligheten på bostadsmarknaden är för låg. Växande företag får svårt att anställa ny personal, utbildningsmöjligheter försvåras för studenter och flyktingar som fått uppehållstillstånd kan bli tvungna att bo i tillfälliga bostäder.

Ändå byggs det mer än på trettio år och det är hushållen som står för den ökade efterfrågan. Genom ökade disponibla inkomster, förändringar i fastighetsskatten, låga räntor och hög sysselsättning, tillsammans med en urbanisering drivs efterfrågan och priser upp i tillväxtområdena. Fler lånar för att köpa sin bostad eftersom hyresmarknaden inte fungerar.

Oron kan ifrågasättas

Oron för hushållens skuldsättning är stor hos Riksbanken och Finansinspektionen som påverkat politiken att införa bolånetak och amorteringskrav. Nu vill de ytterligare begränsa hushållens möjligheter att finansiera sin bostad genom att införa ett skuldkvots-tak. Deras oro kan dock ifrågasättas. Den ökade skuldsättningen förklaras av att allt fler hushåll äger sin bostad, att hushållens inkomster har ökat och att bolåneräntorna har sjunkit till en historiskt låg nivå. Det är därför inte konstigt att bostadslånen ökar i Sverige.

Samtidigt konstaterar analysföretaget Evidens i rapporten ”Argument för och emot ytterligare kreditrestriktioner” att bostadsmarknaden förefaller vara rimligt värderad. Sverige är ett land med utbrett bostadsägande och hushållen kan betala sina bostadslån också vid en kris. Högt belånade hushåll utgör en liten andel av alla hushåll – 6 procent. Den oro som finns för den ökade skuldsättningen beror på att myndigheterna befarar att hushållens konsumtionsutrymme begränsas vid en kris och att det kan få en negativ effekt på den totala ekonomin genom att den orsakar konkurser och kreditförluster.

Alltför grunda analyser

Det saknas dock data över hur de 6 procent av hushållen som har en skuldkvot över 600 procent skulle påverka den totala ekonomin vid en kris. En sådan analys måste göras innan beslut fattas. Ett statligt beslutat skuldkvotstak skulle innebära en omöjlighet för många som står utanför bostadsmarknaden att ta sig in. Fler hushåll blir då hänvisade till nyproducerade hyreslägenheter – de dyraste bostäderna i den dyraste upplåtelseformen.

Detsamma gäller för amorteringstvånget. Vi har varit och är fortfarande kritiska till att tvingande amorteringskrav införts utan att man först utvärderat vilka konsekvenser det ger för rörligheten på bostadsmarknaden. När vi undersökte effekterna av vad amorteringskrav skulle ge för konsekvenser var resultatet nedslående eftersom det skapar ytterligare undanträngningseffekter på bostadsmarknaden.

Vi är oroliga för att det fattas beslut på alltför grunda analyser som påverkar bostadsmarknaden negativt. Argumenten för ett skuldkvotstak är svaga, dess konsekvenser bristfälligt beaktade. Bankerna har redan lagt in dessa parametrar även på nyproduktion vilket våra medlemmar ser som mycket bekymmersamt. De som drabbas är de som står längst ifrån bostadsmarknaden, de unga och kapitalsvaga hushållen. 

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247