Meny

”SKL-rapporten ger inte rätt bild av byggloven”

”SKL-rapporten ger inte rätt bild av byggloven”

SKL har tagit fram generella nyckeltal för samtliga bygglov i Sverige utan att särskilja den faktiska tidsåtgången för bostäder och utan att räkna med hur det ser ut i Stockholmsregionen. Det ger rapporten begränsat värde i diskussionerna om bostadskrisen, skriver Björn Wellhagen, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier.
Nyligen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rapporten Planläggning och Tidsåtgång 2016. SKL säger sig med rapporten vilja ha en faktabaserad debatt kring kommunernas detaljplaneverksamhet. När nu rapporten väl är offentlig kan vi konstatera att det tyvärr finns en del frågetecken kring underlaget och därmed också om och hur den går att använda för en diskussion om hur vi bygger än mer.

I dag byggs det mer än på många decennier. Likväl finns en bostadskris. Som en följd där av har det därför uppkommit något som snarast kan liknas vid en lek med Svarte Petter. Är det politikernas fel? Kommunernas? Eller byggbolagens? SKL tycks med sin rapport vilja göra klart att det inte är kommunernas fel. Men går det verkligen att dra de slutsatserna?

I SKL:s rapport framgår att de nyckeltal man tagit fram är generella nyckeltal för kommunernas arbete med detaljplaner. SKL drar dock slutsatser specifikt om kommunernas arbete med detaljplaner för bostäder. ”Nyckeltalen avseende tidsåtgång omfattar alla detaljplaner, inte bara de som innehåller bostäder. De omfattar också alla detaljplaner oavsett förfarande. Det kan innebära mycket enkla planer och mycket komplexa planer.” När de svarande kommunerna har angett ett medianvärde för tidsåtgången för vilken detaljplan som helst innebär det alltså att frågan inte avgränsats till bostäder med normalt planförfarande. Det kan gälla bostäder, men det rymmer allt ifrån bostäder i några nya småhus i perifert läge, till småindustrier i verksamhetsområden och andra enklare byggen. I de tio kommuner där inga bygglov för bostäder beviljats under 2014–2015 har 40 detaljplaner antagits. Även dessa siffrorna ligger till grund för slutsatserna.

 

Stora frågetecken

För det andra finns stora frågetecken kring underlaget. Alla vet att det byggs mest i Stockholm. Och att Stockholms bostadsmarknad på många sätt skiljer sig från resten av landet. Trots det ingår inte Stockholms stad bland de kommuner som svarat på fråga om tidsåtgång för planprocessen. Det gör inte ett tiotal kranskommuner runt vår huvudstad heller. Utifrån detta hävdar SKL att det oftast inte tar mer än två år att ta fram en detaljplan, samt att de flesta kommuner planerar för fler bostäder än det byggs.

Vad SKL också bortser från är att detaljplaneprocessen bara är en del av tiden från idé till färdig bostad. Hela processen, inte bara de formella processtegen och uppmätta tiderna, är viktig då en svag länk i de över
40 steg den innefattar, kan fördröja den färdiga bostaden påtagligt. Att kommunerna tagit fram många planer innebär inte med nödvändighet att alla går att genomföra. Om inte marknaden varit involverad i arbetet med framtagandet av planerna finns risk att dessa detaljplaner blir förgäves arbete, trots goda ambitioner från politiker eller tjänstemän. Om inte marknaden vill bygga och människor inte vill bo på vissa platser så leder planer i dessa områden inte till något byggande.

Ska vi komma till rätta med bostadsbristen krävs en faktabaserad debatt kring plan- och bygglovsprocessen. Tyvärr kan vi konstatera att SKL:s rapport i sitt nuvarande skick knappast utgör grunden för det. Bostadskrisen vinner inte på att vi försöker rentvå oss själva. Snarare behöver vi mer samarbete. Bara då kan vi se till att det byggs än mer. 

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

"Grön el ett exempel på greenwash".
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/ar-forsaljning-av-gron-el-ett-fall-marknadsdomstolen-25070
Staffan Åkerlund

Den digitala verkstaden har öppnat slussarna

Vi har bara sett början av digitaliseringen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/den-digitala-verkstaden-har-oppnat-slussarna-25088
Erik Kalmaru

Överklagande – en dyr långbänk med minimal effekt

Överklagandeprocesser sinkar bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/overklagande-en-dyr-langbank-med-minimal-effekt-25041
Pernilla Ström

I de tomma gesternas tid

Poängen med att läsa på universitet är att tvingas konfrontera andra uppfattningar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/i-de-tomma-gesternas-tid-25038

Framtidsjobben finns hos oss inom bygg

Spel, tävlingar och studiebesök är vägar in i branschen för unga.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/framtidsjobben-finns-hos-oss-inom-bygg-25027
Staffan Åkerlund

Hur öppnar vi oss för de som börjar från noll?

Sverige brukar sägas sakna bostadspolitik. Det är fel.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/hur-oppnar-vi-oss-de-som-borjar-fran-noll-25046

Coclass lever och utvecklas

Trots att alla i branschen inte känner till det.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/coclass-lever-och-utvecklas-25000
Fredrik Friblick

Att tänka själv – eller inte

Hur vi människor skiljer oss från hästarna.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/att-tanka-sjalv-eller-inte-24997
Staffan Åkerlund

Jakten på bättre balans

Fullt av konflikter i bostadsrättsföreningarna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/jakten-pa-battre-balans-25001

Forskare drar alla byggare över en kam!

Ola Månsson i replik till förra veckans debatt om skräpbostäder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/forskare-drar-alla-byggare-over-en-kam-24986