Meny

"Skit i jantelagen"

"Skit i jantelagen"

”Man kan beskriva jantelagens konsekvenser som ett socialt fenomen där duktiga människor föraktas, attackeras, hånas och kritiseras på grund av att deras talanger eller prestationer är större än deras medmänniskors. Vad sägs om ett tankeskifte?” skriver författaren och före-tagaren Stefan Ekberg.

I England, Australien, Nya Zeeland och i flera andra engelskspråkiga länder kallas det för ”tall poppy syndrome”. Japaner, skottar, holländare och kanadensare har alla egna uttryck för att beskriva fenomenet. I Sverige, Danmark, Finland och Norge kallar vi det rätt och slätt för jantelagen efter den fiktiva staden Jante i Aksel Sandemoses genombrottsroman ”En flykting korsar sitt spår” från 1933.

Man kan beskriva jantelagens konsekvenser som ett socialt fenomen där duktiga människor föraktas, attackeras, hånas och kritiseras på grund av att deras talanger eller prestationer är större än deras medmänniskors (ofta medmänniskor i deras närhet). Den som växer som människa/företagare, tjänar mer pengar eller får ökad trovärdighet i omvärlden inom sitt område eller rent generellt är lyckliga, kommer inte bara att dra till sig möjliga kunder/klienter/fans utan också bli negativt uppmärksammade av konkurrenter och andra personer. När jag i våras frågade våra kunder, som består av framgångsrika företagare och nyckelpersoner på företag, om någon av dem drabbats av jantelagen och i så fall hur, så fick jag över 200 deprimerande svar. Många av svaren var väldigt lika – en enskild person som nått framgång på något sätt (på jobbet/i familjen/materiellt) fick skit för det från omgivningen. En kvinna till exempel, blev av med jobbet efter att hon under en kris i branschen blivit lite av en mediaprofil för företaget.

Tydligen så gillade inte hennes närmaste chef hennes nya kändisskap och såg till att hon mobbades ut. Trots att hon slutade sin anställning, startade eget och i dag driver en egen butikskedja, så känner hon sig fortfarande olycklig och drabbad eftersom hennes nya värld också är impregnerad av jantelagen.

En skrämmande tanke.

Är det så att det svenska samhället  i grunden är byggt för drönare, inte för handlingskraftiga människor?  Att entreprenörskap i meningen att gå sin egen väg och jaga efter sin egen individuella lycka egentligen aldrig har uppmuntrats på riktigt? Kanske. Att just svenskar skulle ha patent på avundsjuka och till och med göra den ”kunglig” är en gammal och välkänd föreställning. Redan i Erikskrönikan från 1400-talet påstås att avundsjuka och girighet är typiska svenska karaktärsdrag och på 1500-talet ansåg historieskrivaren Johannes Magnus att ”envis inbördes avund” är en av orsakerna till Sveriges olyckor.

Gustav Sundbärg som 1911 skrev ”Det svenska folklynnet” menar också att avunden är ett särskilt svenskt problem. ”Svensken har nog intet emot att Sverige blir ärat och ansett – blott det kan ske utan att någon enskild svensk, i synnerhet bland ens egna bekanta, blir berömd och ansedd. Och svenskarna ser nog gärna, att Sverige blir rikt – om det blott kunde ske utan att någon enskild svensk bleve rik.”

Det finns med andra ord en lång och geggig historia bakom, men det finns också en väg ut.

Vad sägs om ett tankeskifte? Vad sägs om att vi börjar ta ett personligt ansvar och uppmuntrar varandra mer?  Hur skulle det vara om vi klappade folk på axeln lite oftare, berömde andra för att de gör bra saker och letade efter folk som gör rätt i stället för folk som gör fel. Hur skulle det bli om vi firade bra saker oftare, hjälpte någon vi ser som tappat modet och om vi anförtrodde oss till varandra och tog lite fler risker?

Jag tror att det skulle bli fantastiskt.

Sverige 2013. Ja tack.
Erik Kalmaru

Brokigt, småskaligt och miljösmart – för vem?

Vallastadens brokighet och färg imponerar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/brokigt-smaskaligt-och-miljosmart-vem-25641

”Riksrevisionen bör granska Trafikverksplanen”

Resurserna till underhåll bör öka.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/riksrevisionen-bor-granska-trafikverksplanen-25624
Staffan Åkerlund

Ifrågasatta domstolar skapar otrygghet

Ifrågasatta domar måste motiveras tydligt för att bli vägledande.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ifragasatta-domstolar-skapar-otrygghet-25635
Nils-Eric Sandberg

Hyror, potatis, grisar

Hyresregleringen finns fortfarande kvar, fast under annat namn.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hyror-potatis-grisar-25644
Fredrik Friblick

Priserna sjunker – marknaden fungerar

Sverige sticker ut i EU med högst kostnader för att bygga.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/priserna-sjunker-marknaden-fungerar-25599

Utredningarna når inte fram till en ny neutral bostadsskatt

Boxsystemet är skattetekniskt intressant, men det finns problem med modellen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/utredningarna-nar-inte-fram-till-en-ny-neutral-bostadsskatt-25585
Staffan Åkerlund

Förmågan att förvandla risktagandet till vinst

Kreuger såg i sin samtid möjligheter som inga andra såg. Och agerade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/formagan-att-forvandla-risktagandet-till-vinst-25593

Nu kommer tryggheten till byggbranschen.

Annons.
Slipp risken för tvister och oseriösa kunder.
http://byggindustrin.se/sponsrat/sejf/nya-tjansten-som-gor-att-du-slipper-oroa-dig-uteblivna-inbetalningar-25651
Torun Nilsson

Dit populistens tanke inte når

Populister letar argument som bekräftar deras förutfattade eländesscenario.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/dit-populistens-tanke-inte-nar-25571

Behöver byggandet industrialiseras mer?

Konstigt att politiker och debattörer tror sig veta bättre än företagen själva.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/behover-byggandet-industrialiseras-mer-25552
Staffan Åkerlund

Värld, värld, öppna dig!

Sverige borde titta på omvärldens satsningar på höghastighetståg.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/varld-varld-oppna-dig-25564