Meny

"Skit i jantelagen"

"Skit i jantelagen"

”Man kan beskriva jantelagens konsekvenser som ett socialt fenomen där duktiga människor föraktas, attackeras, hånas och kritiseras på grund av att deras talanger eller prestationer är större än deras medmänniskors. Vad sägs om ett tankeskifte?” skriver författaren och före-tagaren Stefan Ekberg.

I England, Australien, Nya Zeeland och i flera andra engelskspråkiga länder kallas det för ”tall poppy syndrome”. Japaner, skottar, holländare och kanadensare har alla egna uttryck för att beskriva fenomenet. I Sverige, Danmark, Finland och Norge kallar vi det rätt och slätt för jantelagen efter den fiktiva staden Jante i Aksel Sandemoses genombrottsroman ”En flykting korsar sitt spår” från 1933.

Man kan beskriva jantelagens konsekvenser som ett socialt fenomen där duktiga människor föraktas, attackeras, hånas och kritiseras på grund av att deras talanger eller prestationer är större än deras medmänniskors (ofta medmänniskor i deras närhet). Den som växer som människa/företagare, tjänar mer pengar eller får ökad trovärdighet i omvärlden inom sitt område eller rent generellt är lyckliga, kommer inte bara att dra till sig möjliga kunder/klienter/fans utan också bli negativt uppmärksammade av konkurrenter och andra personer. När jag i våras frågade våra kunder, som består av framgångsrika företagare och nyckelpersoner på företag, om någon av dem drabbats av jantelagen och i så fall hur, så fick jag över 200 deprimerande svar. Många av svaren var väldigt lika – en enskild person som nått framgång på något sätt (på jobbet/i familjen/materiellt) fick skit för det från omgivningen. En kvinna till exempel, blev av med jobbet efter att hon under en kris i branschen blivit lite av en mediaprofil för företaget.

Tydligen så gillade inte hennes närmaste chef hennes nya kändisskap och såg till att hon mobbades ut. Trots att hon slutade sin anställning, startade eget och i dag driver en egen butikskedja, så känner hon sig fortfarande olycklig och drabbad eftersom hennes nya värld också är impregnerad av jantelagen.

En skrämmande tanke.

Är det så att det svenska samhället  i grunden är byggt för drönare, inte för handlingskraftiga människor?  Att entreprenörskap i meningen att gå sin egen väg och jaga efter sin egen individuella lycka egentligen aldrig har uppmuntrats på riktigt? Kanske. Att just svenskar skulle ha patent på avundsjuka och till och med göra den ”kunglig” är en gammal och välkänd föreställning. Redan i Erikskrönikan från 1400-talet påstås att avundsjuka och girighet är typiska svenska karaktärsdrag och på 1500-talet ansåg historieskrivaren Johannes Magnus att ”envis inbördes avund” är en av orsakerna till Sveriges olyckor.

Gustav Sundbärg som 1911 skrev ”Det svenska folklynnet” menar också att avunden är ett särskilt svenskt problem. ”Svensken har nog intet emot att Sverige blir ärat och ansett – blott det kan ske utan att någon enskild svensk, i synnerhet bland ens egna bekanta, blir berömd och ansedd. Och svenskarna ser nog gärna, att Sverige blir rikt – om det blott kunde ske utan att någon enskild svensk bleve rik.”

Det finns med andra ord en lång och geggig historia bakom, men det finns också en väg ut.

Vad sägs om ett tankeskifte? Vad sägs om att vi börjar ta ett personligt ansvar och uppmuntrar varandra mer?  Hur skulle det vara om vi klappade folk på axeln lite oftare, berömde andra för att de gör bra saker och letade efter folk som gör rätt i stället för folk som gör fel. Hur skulle det bli om vi firade bra saker oftare, hjälpte någon vi ser som tappat modet och om vi anförtrodde oss till varandra och tog lite fler risker?

Jag tror att det skulle bli fantastiskt.

Sverige 2013. Ja tack.
Torun Nilsson

Växande klyftor ger boendesegregation

Vem vet, plötsligt händer det.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/vaxande-klyftor-ger-boendesegregation-27263

Vi ingenjörer måste kunna råda politikerna

Dags att ta ställning om koldioxidlagring.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-ingenjorer-maste-kunna-rada-politikerna-27245
Staffan Åkerlund

Subprimelånens comeback!

Tio år efter Lehman Brothers-kraschen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/subprimelanens-comeback-27262
Pernilla Ström

De svagaste behöver vackra miljöer

Jag blev inte långvarig i det fula huset.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/de-svagaste-behover-vackra-miljoer-27223
Staffan Åkerlund

De många små insatserna måste bli så många fler

Dagens bostadsmarknad är decentraliserad och småskalig.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/de-manga-sma-insatserna-maste-bli-sa-manga-fler-27220

"Kontrakten har nyckeln till lönsam anläggning"

Trafikverket måste våga ställa krav.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/kontrakten-har-nyckeln-till-lonsam-anlaggning-27214
Fredrik Friblick

Mot nya höjder

Om stavhopparen var byggare.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mot-nya-hojder-27200

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Frågan som en kommande 
regering inte får missa!

Alla konkreta och resultatinriktade åtgärder mot svartjobb behövs.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/fragan-som-en-kommande-regering-inte-far-missa-27187
Erik Kalmaru

”Allt är sagt inom bostadspolitiken – nu är det dags att göra allt”

Många hoppas på blocköverskridande bostadspolitik.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/allt-ar-sagt-inom-bostadspolitiken-nu-ar-det-dags-att-gora-allt-27201
Staffan Åkerlund

Befria tänkandet från
 gamla tiders låsningar

Hyreskommissionens förslag – en välkommen rapport.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/befria-tankandet-fran-gamla-tiders-lasningar-27197