Meny

"Skärpta regler för energianvändning i byggnader leder till lägre kostnader"

"Skärpta regler för energianvändning i byggnader leder till lägre kostnader"

För att ha en rimlig chans att nå de nationella mål som riksdagen fastställt måste de nationella kraven skärpas betydligt. Det kommer att minska kommunernas incitament att ställa egna specifika krav, skriver Per-Erik Petersson, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.

Bostadsminister Stefan Attefall menar att den främsta orsaken till det låga bostadsbyggandet i Sverige är att kommuner ställer egna tekniska krav, inte minst inom energiområdet, vilket ökar byggkostnaderna och minskar efterfrågan. Detta framhöll ministern på Svensk Byggtjänsts seminarium om upprustning av miljonprogrammet den 16 november vilket refereras till i en artikel i Byggindustrin den 25 november.

Jag håller med ministern. Standardisering och harmoniserade regler är en förutsättning för att kunna producera varor i långa serier för stora marknader. Resultatet blir lägre priser och ofta också bättre produkter med högre kvalitet. Byggsidan har varit dålig på harmonisering och reglerna skiljer sig åt mellan olika länder. Detta har hittills försvårat internationell konkurrens och bidragit till högre priser och boendekostnader. När kraven dessutom skiljer sig åt inom Sverige blir problemet än större.

Vad finns det då för skäl för kommunerna att ställa egna specifika krav på byggandet, framförallt då det gäller energiprestanda? Jo, det hänger samman med kommunernas förtjänstfulla ambition att bidra till hållbar samhällsutveckling och god miljö. Den byggda miljön står för en väsentlig del av Sveriges energianvändning och också för betydande utsläpp av växthusgaser. Detta motiverar kommuner att ibland ställa tuffare krav än vad som krävs nationellt enligt Boverkets byggregler (BBR). Jag har förståelse för kommunernas ambitioner eftersom det i dag är möjligt att bygga hus som har betydligt bättre energiprestanda än vad det nationella regelverket kräver. I EU-direktivet om byggnaders energiprestanda är det också angivet att alla byggnader om 10 år ska vara ”nära nollenergibyggnader”. Ur det perspektivet är det fullt rimligt att kommuner, som förvaltar en ansenlig mängd av landets byggnader, redan nu börjar skärpa sina krav när inte Boverket gör det. Om inte någon går före kommer heller ingen utveckling att ske.

För att driva på utvecklingen och för att ha en rimlig chans att nå de nationella mål som riksdagen fastställt, 50 % energibesparing inom den byggda miljön fram till 2050 med delmålet 20 % fram till 2020, måste de nationella kraven skärpas betydligt jämfört med idag. Skärpta nationella krav kommer att minska kommunernas incitament att ställa egna specifika krav. Detta kommer alla att tjäna på: a) husproducenter kan bygga hus på ett rationellt sätt i längre serier b) husägarna får tillgång till billigare hus med lägre driftskostnader och c) miljön tjänar på detta genom minskad energianvändning och lägre utsläpp av växthusgaser. Det är sällan som skärpning av regler leder till minskade kostnader men här är det uppenbart så, under förutsättning att de skärpta reglerna är nationellt harmoniserade. Det är dags att göra något nu, inte minst för att göra det möjligt att uppnå de nationella och europeiska energibesparingsmålen, det är inte långt till 2020.

Är försäljning av grön el ett fall för marknadsdomstolen?

"Grön el ett exempel på greenwash".
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/ar-forsaljning-av-gron-el-ett-fall-marknadsdomstolen-25070
Staffan Åkerlund

Den digitala verkstaden har öppnat slussarna

Vi har bara sett början av digitaliseringen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/den-digitala-verkstaden-har-oppnat-slussarna-25088
Erik Kalmaru

Överklagande – en dyr långbänk med minimal effekt

Överklagandeprocesser sinkar bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/overklagande-en-dyr-langbank-med-minimal-effekt-25041
Pernilla Ström

I de tomma gesternas tid

Poängen med att läsa på universitet är att tvingas konfrontera andra uppfattningar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/i-de-tomma-gesternas-tid-25038

Framtidsjobben finns hos oss inom bygg

Spel, tävlingar och studiebesök är vägar in i branschen för unga.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/framtidsjobben-finns-hos-oss-inom-bygg-25027
Staffan Åkerlund

Hur öppnar vi oss för de som börjar från noll?

Sverige brukar sägas sakna bostadspolitik. Det är fel.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/hur-oppnar-vi-oss-de-som-borjar-fran-noll-25046

Coclass lever och utvecklas

Trots att alla i branschen inte känner till det.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/coclass-lever-och-utvecklas-25000
Fredrik Friblick

Att tänka själv – eller inte

Hur vi människor skiljer oss från hästarna.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/att-tanka-sjalv-eller-inte-24997
Staffan Åkerlund

Jakten på bättre balans

Fullt av konflikter i bostadsrättsföreningarna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/jakten-pa-battre-balans-25001

Forskare drar alla byggare över en kam!

Ola Månsson i replik till förra veckans debatt om skräpbostäder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/forskare-drar-alla-byggare-over-en-kam-24986