Meny

"Skärpta regler för energianvändning i byggnader leder till lägre kostnader"

"Skärpta regler för energianvändning i byggnader leder till lägre kostnader"

För att ha en rimlig chans att nå de nationella mål som riksdagen fastställt måste de nationella kraven skärpas betydligt. Det kommer att minska kommunernas incitament att ställa egna specifika krav, skriver Per-Erik Petersson, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.

Bostadsminister Stefan Attefall menar att den främsta orsaken till det låga bostadsbyggandet i Sverige är att kommuner ställer egna tekniska krav, inte minst inom energiområdet, vilket ökar byggkostnaderna och minskar efterfrågan. Detta framhöll ministern på Svensk Byggtjänsts seminarium om upprustning av miljonprogrammet den 16 november vilket refereras till i en artikel i Byggindustrin den 25 november.

Jag håller med ministern. Standardisering och harmoniserade regler är en förutsättning för att kunna producera varor i långa serier för stora marknader. Resultatet blir lägre priser och ofta också bättre produkter med högre kvalitet. Byggsidan har varit dålig på harmonisering och reglerna skiljer sig åt mellan olika länder. Detta har hittills försvårat internationell konkurrens och bidragit till högre priser och boendekostnader. När kraven dessutom skiljer sig åt inom Sverige blir problemet än större.

Vad finns det då för skäl för kommunerna att ställa egna specifika krav på byggandet, framförallt då det gäller energiprestanda? Jo, det hänger samman med kommunernas förtjänstfulla ambition att bidra till hållbar samhällsutveckling och god miljö. Den byggda miljön står för en väsentlig del av Sveriges energianvändning och också för betydande utsläpp av växthusgaser. Detta motiverar kommuner att ibland ställa tuffare krav än vad som krävs nationellt enligt Boverkets byggregler (BBR). Jag har förståelse för kommunernas ambitioner eftersom det i dag är möjligt att bygga hus som har betydligt bättre energiprestanda än vad det nationella regelverket kräver. I EU-direktivet om byggnaders energiprestanda är det också angivet att alla byggnader om 10 år ska vara ”nära nollenergibyggnader”. Ur det perspektivet är det fullt rimligt att kommuner, som förvaltar en ansenlig mängd av landets byggnader, redan nu börjar skärpa sina krav när inte Boverket gör det. Om inte någon går före kommer heller ingen utveckling att ske.

För att driva på utvecklingen och för att ha en rimlig chans att nå de nationella mål som riksdagen fastställt, 50 % energibesparing inom den byggda miljön fram till 2050 med delmålet 20 % fram till 2020, måste de nationella kraven skärpas betydligt jämfört med idag. Skärpta nationella krav kommer att minska kommunernas incitament att ställa egna specifika krav. Detta kommer alla att tjäna på: a) husproducenter kan bygga hus på ett rationellt sätt i längre serier b) husägarna får tillgång till billigare hus med lägre driftskostnader och c) miljön tjänar på detta genom minskad energianvändning och lägre utsläpp av växthusgaser. Det är sällan som skärpning av regler leder till minskade kostnader men här är det uppenbart så, under förutsättning att de skärpta reglerna är nationellt harmoniserade. Det är dags att göra något nu, inte minst för att göra det möjligt att uppnå de nationella och europeiska energibesparingsmålen, det är inte långt till 2020.
Torun Nilsson

"Dagens mörker är en parentes"

Torun Nilsson hittar tröst i blockkedjeteknikens potential.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/dagens-morker-ar-en-parentes-24417
Erik Kalmaru

”Smarta städer och smarta hem är en otroligt viktig komponent”

Erik Kalmaru spånar efter ett samtal med bostadsminister Peter Eriksson (MP).
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/smarta-stader-och-smarta-hem-ar-en-otroligt-viktig-komponent-24420
Staffan Åkerlund

"Vad lär oss historia om dagens bokris?"

Staffan Åkerlund blickar bakåt och funderar på dagens bostadssituation.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vad-lar-oss-historia-om-dagens-bokris-24422

"Miljöbyggnad har allvarliga brister"

Debatten om nya versionen av Miljöbyggnad, som just kommit ut på remiss, fortsätter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/miljobyggnad-har-allvarliga-brister-24433

”Så kan Miljöbyggnad påverka i rätt riktning”

Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge svarar på kritik mot Miljöbyggnad 3.0.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-miljobyggnad-paverka-i-ratt-riktning-24409
Pernilla Ström

"Möjliggörare och omöjliggörare"

Pernilla Ström skriver om sitt förhållande till försäkringsbolag.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mojliggorare-och-omojliggorare-24280
Staffan Åkerlund

Lovande affärsmodell för social hållbarhet

Staffan Åkerlund skriver om en affärsmodell som börsen ser som en solid satsning.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/lovande-affarsmodell-social-hallbarhet-24282

"Så undviker man låsningar i stora byggprojekt"

Henrik Szentes, Strability, skriver om vikten av balans mellan kontroll och flexibilitet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-undviker-man-lasningar-i-stora-byggprojekt-24263
Fredrik Friblick

"Den tysta kanariefågeln"

Fredrik Friblick tycker byggare ska ta lärdom av den gamla metoden med fåglar i gruvan.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-tysta-kanariefageln-24244
Staffan Åkerlund

"En viktig avtalssignal i oroliga tider"

Staffan Åkerlund skriver om kollektivavtalens roll på en osäker marknad.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-viktig-avtalssignal-i-oroliga-tider-24241