Meny

"Så kan nybyggda bostäder bli mer hållbara"

"Så kan nybyggda bostäder bli mer hållbara"

Vem har det störst intresset av hållbart byggande? Naturligtvis är det bostadskonsumenterna och samhället. Bostadsproducenterna tror sig veta vad som efterfrågas. Tyvärr gäller det bara kosmetika som ytskikt och stora fönster. Det som inte är synligt blir en obehaglig överraskning när det ska underhållas, skriver Åke Etsmar.

Med dagens ”produktionsvänliga” byggen beaktas inte förvaltningsskedet i tillräcklig omfattning vilket innebär att skötsel och underhåll försvåras.  Så varför inte bygga hållbart från början. Merkostnaden är marginell och medför lägre förvaltningskostnader för både fastighetsägare som uppför hyresrätter och för bostadsrättsföreningar.

Förvaltningsskedets kostnader är många gånger högre än produktionskostnaden. Efterarbetena vid slut- och garantibesiktningen blir färre och enklare att åtgärda.

Alla bostadshus behöver kontinuerlig service och underhåll. Byggnadens yttre skal, tak, ytterväggar och fönster påverkas ständigt av klimatet. Trapphus och övriga gemensamma utrymmen är utsatta för stort slitage. Byggnadens beståndsdelar blir med åren äldre och behöver en genomgående upprustning eller bytas ut.

Möjligheter i projekteringen

När byggnaden projekteras finns det möjligheter att beakta dessa ofrånkomliga ingrepp som kan bli akuta eller ligga en bit fram i tiden.

El, värme, vatten och avlopp, ventilation, tele/data etc. är primära för bostadshusets funktion. Som regel vill de boende att installationerna ska ”verka utan att synas” eller höras. De får heller inte ta för stor plats. Kravet på tillförlitlighet är dessutom mycket stort. För att uppfylla hög driftsäkerhet behövs tillsyn och service. Bäst och mest ekonomiskt är naturligtvis att vitala delar; kopplingar, mätare, regleringsutrustning placeras lätt åtkomliga. Med åtkomligt menas att delar av byggnaden/bostadslägenheten inte medför en omfattande demontering eller partiell rivning.

Kan förbättra ekonomin

Efterarbeten är som regel kostsamma. Ännu mer ekonomiskt belastande blir förvaltningen; skötsel, service, reparationer och utbyte av installationer om åtkomligheten är begränsad. Kostnaderna består av material och arbetstid varav den sistnämnda ofta utgör den större kostnaden. Tillgänglighet och utrymme är därför avgörande för arbetskostnaden. Med smarta lösningar som implementeras i tidigt skede vid planeringen/projekteringen kan fastighetsekonomin förbättras väsentligt.

”Placera inte ledningar under huset för framtida arkeologiska urgrävningar”. Bottenplattan så kallad platta på mark bör förses med ett kulvertsystem. Alla ledningar ska ges utrymme för kontroll/tillsyn och utbyte utan bilning i grundplattan. Vatten och avlopp och fjärrvärme (i förkommande fall) i en kulvert. El och data/tele i en annan kulvert. Kulvertar ska vara lätt åtkomliga från byggnadens utsida och insida.

Projektera placering och storlek på genomföringar genom bjälklag så att dessa ingår i stomkonstruktionen. Utforma slitsarna så att ledningarna kan kontrolleras, repareras och kompletteras. Begränsa inte antal slitsar och area till förmån för lägenhetsytan. På sikt blir det en dålig affär. Undvik horisontella ledningsdragningar för avlopp.

Ofrivilliga försökskaniner

Ventilationsaggregaten är som regel skrymmande och behöver kontinuerlig tillsyn och skötsel. Åtkomligheten är därför mycket viktig. Det duger inte att pressa in aggregaten på begränsade volymer där service måste ske krypande eller klättrande i trånga passager. Ännu värre blir det när anläggningen ska bytas ut. Kanske hela vinden måste rivas.

Komplicerade till- och frånluftsystem kräver extremt god skötsel om verkningsgraden skall upprätthållas på längre sikt. Tilluftskanalerna tar mycket plats och är svåra att hålla rena. Dessutom skapas obalans i systemet när fönster öppnas. Installera robusta ventilationssystem som är lätta att sköta, reparera och ersättas.

Fortsatt utveckling av ny byggteknik och materialtillämpning är både bra och nödvändig men inte med bostadskonsumenterna som ofrivilliga försökskaniner.

Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085
Staffan Åkerlund

Någon vill göra det extra tufft för Urban

Kurera alla tendenser till lånehysteri genom att främja konkurrens mellan boendeformerna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/nagon-vill-gora-det-extra-tufft-urban-26059

Betong är brandsäkert och minskar skaderisker

Det säger sig självt att kan man förhindra att en brand sprider sig så ökar säkerheten.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betong-ar-brandsakert-och-minskar-skaderisker-26053
Torun Nilsson

Trump har den perfekta mixen

Kanske är Trumps presidentskap inte den tillfällighet de flesta hoppas på.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/trump-har-den-perfekta-mixen-26023
Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Vad har potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b ...
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/psykologin-betyder-mycket-konjunkturen-26022
Erik Kalmaru

BBR lämnar allt för mycket utrymme för tolkning

Oerhört viktigt att expertkommitténs arbete resulterar i rejäla förbättringar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bbr-lamnar-allt-mycket-utrymme-tolkning-26025

Dags att ta yrkeslärare in i framtiden

Lärarna gnäller på elever som inte tar sina studier på allvar men dissar egen utbildning.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-att-ta-yrkeslarare-i-framtiden-26011

Proptech och kundkrav

BIM utgör informationsbasen och den struktur som möjliggör alla ”proptech-lösningar”.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/proptech-och-kundkrav-25975