Meny

"Så kan nybyggda bostäder bli mer hållbara"

"Så kan nybyggda bostäder bli mer hållbara"

Vem har det störst intresset av hållbart byggande? Naturligtvis är det bostadskonsumenterna och samhället. Bostadsproducenterna tror sig veta vad som efterfrågas. Tyvärr gäller det bara kosmetika som ytskikt och stora fönster. Det som inte är synligt blir en obehaglig överraskning när det ska underhållas, skriver Åke Etsmar.

Med dagens ”produktionsvänliga” byggen beaktas inte förvaltningsskedet i tillräcklig omfattning vilket innebär att skötsel och underhåll försvåras.  Så varför inte bygga hållbart från början. Merkostnaden är marginell och medför lägre förvaltningskostnader för både fastighetsägare som uppför hyresrätter och för bostadsrättsföreningar.

Förvaltningsskedets kostnader är många gånger högre än produktionskostnaden. Efterarbetena vid slut- och garantibesiktningen blir färre och enklare att åtgärda.

Alla bostadshus behöver kontinuerlig service och underhåll. Byggnadens yttre skal, tak, ytterväggar och fönster påverkas ständigt av klimatet. Trapphus och övriga gemensamma utrymmen är utsatta för stort slitage. Byggnadens beståndsdelar blir med åren äldre och behöver en genomgående upprustning eller bytas ut.

Möjligheter i projekteringen

När byggnaden projekteras finns det möjligheter att beakta dessa ofrånkomliga ingrepp som kan bli akuta eller ligga en bit fram i tiden.

El, värme, vatten och avlopp, ventilation, tele/data etc. är primära för bostadshusets funktion. Som regel vill de boende att installationerna ska ”verka utan att synas” eller höras. De får heller inte ta för stor plats. Kravet på tillförlitlighet är dessutom mycket stort. För att uppfylla hög driftsäkerhet behövs tillsyn och service. Bäst och mest ekonomiskt är naturligtvis att vitala delar; kopplingar, mätare, regleringsutrustning placeras lätt åtkomliga. Med åtkomligt menas att delar av byggnaden/bostadslägenheten inte medför en omfattande demontering eller partiell rivning.

Kan förbättra ekonomin

Efterarbeten är som regel kostsamma. Ännu mer ekonomiskt belastande blir förvaltningen; skötsel, service, reparationer och utbyte av installationer om åtkomligheten är begränsad. Kostnaderna består av material och arbetstid varav den sistnämnda ofta utgör den större kostnaden. Tillgänglighet och utrymme är därför avgörande för arbetskostnaden. Med smarta lösningar som implementeras i tidigt skede vid planeringen/projekteringen kan fastighetsekonomin förbättras väsentligt.

”Placera inte ledningar under huset för framtida arkeologiska urgrävningar”. Bottenplattan så kallad platta på mark bör förses med ett kulvertsystem. Alla ledningar ska ges utrymme för kontroll/tillsyn och utbyte utan bilning i grundplattan. Vatten och avlopp och fjärrvärme (i förkommande fall) i en kulvert. El och data/tele i en annan kulvert. Kulvertar ska vara lätt åtkomliga från byggnadens utsida och insida.

Projektera placering och storlek på genomföringar genom bjälklag så att dessa ingår i stomkonstruktionen. Utforma slitsarna så att ledningarna kan kontrolleras, repareras och kompletteras. Begränsa inte antal slitsar och area till förmån för lägenhetsytan. På sikt blir det en dålig affär. Undvik horisontella ledningsdragningar för avlopp.

Ofrivilliga försökskaniner

Ventilationsaggregaten är som regel skrymmande och behöver kontinuerlig tillsyn och skötsel. Åtkomligheten är därför mycket viktig. Det duger inte att pressa in aggregaten på begränsade volymer där service måste ske krypande eller klättrande i trånga passager. Ännu värre blir det när anläggningen ska bytas ut. Kanske hela vinden måste rivas.

Komplicerade till- och frånluftsystem kräver extremt god skötsel om verkningsgraden skall upprätthållas på längre sikt. Tilluftskanalerna tar mycket plats och är svåra att hålla rena. Dessutom skapas obalans i systemet när fönster öppnas. Installera robusta ventilationssystem som är lätta att sköta, reparera och ersättas.

Fortsatt utveckling av ny byggteknik och materialtillämpning är både bra och nödvändig men inte med bostadskonsumenterna som ofrivilliga försökskaniner.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247