Meny

Radon eller tobaksrök?

Radon eller tobaksrök?

Hur farligt är radon? Vad är rimliga gränsvärden? Jan Lindholm, riksdagsman MP, och Per Nilsson, Svensk Radonförening, föreslog i början på januari att man ska skärpa kraven för nybyggnad. Från 200 till 100 bequerel per kubikmeter luft, Bq/m3, i linje med ett WHO-förslag. Göran Stålbom, ventilationskonsult som studerat radonfrågan och Matz Larsson, med.dr. och överläkare på lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, kommenterar förslaget.

Det finns brister i samhällets förmåga att hantera dialogen mellan forskare och beslutsfattare. Forskares beräkningar av ”relativ risk” lanseras ofta som larmrapporter på löpsedlar och får stor uppmärksamhet. Allmänheten kan inte prioritera hoten. I medicinsk praktik möts problemet med ”evidensbaserad medicin”, där man söker riktlinjer för praktiskt användbar vetenskap och beprövad erfarenhet. Även helhetssyn är en väg, exempelvis då man vill förstå radonets risker.

WHO gick 2009 ut med ett dramatiskt budskap: radon är farligare än man tidigare trott. Alla länder bör införa ett ”nationellt referensvärde” för högsta halt i byggnader. Helst 100 och inte över 300 Bq/m3. Det senare är kanske något för länder som Sverige och Finland, där uranhaltig berggrund är vanlig. Att nå 100 Bq/m3 i Sveriges bebyggelse har bedömts kosta mer än 25 miljarder kronor.

Den 2 januari föreslog Jan Lindholm och Per Nilsson i SvD ett sänkt gränsvärde till 100 Bq/m3 för nybyggnader. Detta kan visserligen innebära begränsade kostnader där radonhalten i uteluften är normal, cirka 5-30 Bq/m3, men dyrare eller omöjligt där uteluftens naturliga halt överskrider 100 Bq/m3, vilket kan förekomma.

Men är radon det stora problemet? Lindholm och Nilsson skriver att årligen drabbas 400-500 personer i Sverige av lungcancer på grund av radon. Silar man mygg och sväljer en camel? Huvuddelen av dessa statistiskt framräknade 400-500 är nämligen rökare.

Lungcancer drabbar årligen omkring 3 500 svenskar, varav 90% varit aktiv-rökare. Av alla som röker länge kommer hälften att dö på grund av sin rökning. Hälften av dem dör redan i medelåldern, ofta av hjärt-kärlsjukdomar. Många dör innan de hinner få diagnosen lungcancer, som vanligtvis drabbar först i hög ålder.

Sambandet rökning – lungcancer är välkänt sedan Terry-rapporten 1964. Trots detta har miljontals svenskar rökt. Fram till 1990-talet exponerades vi alla för rökmoln i hem och på arbetsplatser. Detta syns i statistik men inte på individnivå. Någon metod för att i enskilda fall fastställa om lungcancer orsakats av radon eller tobaksrök finns inte. Risksiffrorna beror på vilken teori man använt.

Utöver tunga industriella exponeringar, exempelvis äldre tiders gruvarbete, bedöms vanligen aktiv och passiv rökning som stora yttre riskfaktorer. Asbest, dieselavgaser och radon kan bidra till ökad risk för lungcancer, kanske särskilt hos mer sårbara individer, exempelvis rökare.

I en svensk undersökning från 2001, delade man avsiktigt studien i tre grupper, rökare, passivrökare och äkta aldrig-rökare. Man noterade ökad risk från radonet hos rökare och passivrökare. Däremot ingen förhöjd risk från radonet hos dem som inte varit utsatta för aktiv eller passiv rökning. En uppföljande studie vore värdefull.

Svenska myndigheter kan knappast beskyllas för att vara oengagerade i radonfrågan. Om de väljer att behålla nivån 200 Bq/m3 är det säkert på goda grunder. Men vill man kraftigt reducera de årliga 3500 fallen av lungcancer är tobaksrök ett avsevärt mer verkningsfullt fokus än radon.