Meny

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används i Sverige. Vid obalans riskerar vi en effektbrist och att elen behöver kopplas ifrån i vissa områden, varnar Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg. Ytterst är detta en politisk fråga.

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl?

Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.



Effektiviseringsåtgärder har tagits ut

De el-effektiviseringsåtgärder som hittills genomförts har helt tagits ut av befolkningsökningen. Förtätningen med nya stadsdelar innebär även att effektbehovet ökar lokalt.

Sverige har för närvarande en tillfredställande effektbalans men då med små marginaler. De senaste åren har el-användningen hittills varit relativt konstant.

Men kommer elen att räcka till i framtiden när elbilar blir det nya normala? Då är det inte hållbart att använda elnätet på samma sätt som i dag.

En utveckling med smart styrning av el-användningen med nya effektiva byggnadsknutna batterier är ett exempel för en framtida dellösning ur effektsynpunkt.


Vattenkraft viktigare

Den svenska vattenkraften blir allt viktigare med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering som energibuffert mot den ökade produktionen av vindenergi. Vattenkraften och vindkraften är mer eller mindre väderberoende. På kontinenten är en betydande del av kraftförsörjningen bestående av kol- och gaskondens och på det sättet stabil och inte väderberoende.  Fjärrvärmebolagens kraftvärme blir också viktig genom att den inte är väderberoende. Sol-el är däremot effektmässigt av marginell betydelse.

När marginalerna i det svenska elsystemet minskar blir elhandel mellan länder allt viktigare. En importbegränsning är i dag överföringskapaciteten i ledningsnätet och produktionskapaciteten.

Den tyska kärnkraftsavvecklingen ökar sannolikt andelen fossila bränslen i deras kraftsystem. Sveriges import av el påverkas då av detta. Utsläppen av koldioxid riskerar att öka.


Kan vi alltid räkna med effektreserven?

Än så länge räcker den så kallade effektreserven med bland annat oljekraftverket i Karlshamn samt möjlighet till import av el. Men kan vi alltid räkna med den? Det kan samtidigt vara lika kallt i våra grannländer och att de behöver elen själva.

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används.  Vid obalans och effektbrist kommer elen att kopplas ifrån i vissa områden.

Störst risk är det i södra Sverige genom begränsningarna i kraftledningarna från Norrland och från grannländerna.

Ansvaret för en sammantagen balans ligger kortsiktigt hos Svenska Kraftnät men oroande är att de inte har långsiktigt ansvar. Det är därför nödvändigt att samhället i tid möter upp och är medvetet om situationen och framförallt har en långsiktig beredskap.

Nils-Eric Sandberg

Högre skatt på bostaden?

Allt ska beskattas, så mycket som möjligt.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/hogre-skatt-pa-bostaden-26653

Inför den nya standarden för säkrare arbete på stege

Arbetsmiljöverket tar inte chansen att minska antalet stegrelaterade fallolyckor.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/infor-den-nya-standarden-sakrare-arbete-pa-stege-26645
Staffan Åkerlund

Äntligen ser vi början på slutet av slöseriet

ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/antligen-ser-vi-borjan-pa-slutet-av-sloseriet-26654
Fredrik Friblick

Det ska kännas fel

En förändring ska upplevas som jobbig.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/det-ska-kannas-fel-26607

”Vi har inte råd att missa den kompetens som finns”

Det behövs fler kvinnor i alla byggyrken.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-har-inte-rad-att-missa-den-kompetens-som-finns-26597
Staffan Åkerlund

Att gynna rika hushåll på de svagas bekostnad

Hur finansieras bostäder i prissegment som öppnar boende för majoriteten?
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/att-gynna-rika-hushall-pa-de-svagas-bekostnad-26602
Erik Kalmaru

”Dags att kavla upp ärmarna för bättre livsmiljöer”

Vad kan regeringens arkitekturpolicy göra för Sveriges gestaltade miljö?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/dags-att-kavla-upp-armarna-battre-livsmiljoer-26620

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629
Torun Nilsson

Kina skapar orosmoln

De dåliga nyheterna tycks bara fortsätta.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/kina-skapar-orosmoln-26570

Den byggande arkitekten värnar kvalitet i byggandet

Alltfler arkitektföretag intresserar sig för egen projektutveckling.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-byggande-arkitekten-varnar-kvalitet-i-byggandet-26559
Staffan Åkerlund

Första gången – chans till riktig bostadspolitik

Ett gemensamt samhällsbyggnadsprojekt ligger på riksdagens bord.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/forsta-gangen-chans-till-riktig-bostadspolitik-26575