Meny

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används i Sverige. Vid obalans riskerar vi en effektbrist och att elen behöver kopplas ifrån i vissa områden, varnar Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg. Ytterst är detta en politisk fråga.

Att ha tillgång till el är något som berör alla. Förutom hushållen och fastigheter är inte minst byggsektorn och stål- och massaindustrin extra berörda. Men hur ser det ut med el-effekttillgången i framtiden när kärnkraften som i dag står för cirka hälften av Sveriges el-produktion, succesivt avvecklas av ålders- och lönsamhetsskäl?

Sannolikt kommer framtida byggnader också bli mer el-intensiva trots el-effektivisering. Enligt SCB beräknas befolkningen om tio år öka med en miljon människor. Uppskattningsvis kommer el-användningen att öka i ungefär i motsvarande grad.



Effektiviseringsåtgärder har tagits ut

De el-effektiviseringsåtgärder som hittills genomförts har helt tagits ut av befolkningsökningen. Förtätningen med nya stadsdelar innebär även att effektbehovet ökar lokalt.

Sverige har för närvarande en tillfredställande effektbalans men då med små marginaler. De senaste åren har el-användningen hittills varit relativt konstant.

Men kommer elen att räcka till i framtiden när elbilar blir det nya normala? Då är det inte hållbart att använda elnätet på samma sätt som i dag.

En utveckling med smart styrning av el-användningen med nya effektiva byggnadsknutna batterier är ett exempel för en framtida dellösning ur effektsynpunkt.


Vattenkraft viktigare

Den svenska vattenkraften blir allt viktigare med sin stabila produktion, höga verkningsgrad och möjlighet till snabb reglering som energibuffert mot den ökade produktionen av vindenergi. Vattenkraften och vindkraften är mer eller mindre väderberoende. På kontinenten är en betydande del av kraftförsörjningen bestående av kol- och gaskondens och på det sättet stabil och inte väderberoende.  Fjärrvärmebolagens kraftvärme blir också viktig genom att den inte är väderberoende. Sol-el är däremot effektmässigt av marginell betydelse.

När marginalerna i det svenska elsystemet minskar blir elhandel mellan länder allt viktigare. En importbegränsning är i dag överföringskapaciteten i ledningsnätet och produktionskapaciteten.

Den tyska kärnkraftsavvecklingen ökar sannolikt andelen fossila bränslen i deras kraftsystem. Sveriges import av el påverkas då av detta. Utsläppen av koldioxid riskerar att öka.


Kan vi alltid räkna med effektreserven?

Än så länge räcker den så kallade effektreserven med bland annat oljekraftverket i Karlshamn samt möjlighet till import av el. Men kan vi alltid räkna med den? Det kan samtidigt vara lika kallt i våra grannländer och att de behöver elen själva.

Det måste alltid finnas en balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket el som momentant används.  Vid obalans och effektbrist kommer elen att kopplas ifrån i vissa områden.

Störst risk är det i södra Sverige genom begränsningarna i kraftledningarna från Norrland och från grannländerna.

Ansvaret för en sammantagen balans ligger kortsiktigt hos Svenska Kraftnät men oroande är att de inte har långsiktigt ansvar. Det är därför nödvändigt att samhället i tid möter upp och är medvetet om situationen och framförallt har en långsiktig beredskap.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247
Pernilla Ström

Krisanpassa samhällsbyggnaden

Beredskap kommer ställa nya krav på stadsplaneringen och byggsektorn i framtiden.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/krisanpassa-samhallsbyggnaden-26217