Meny

"Nya LOU-förslaget är inte förenligt med svensk modell"

"Nya LOU-förslaget är inte förenligt med svensk modell"

Om kommunerna ska klara av att leva upp till de arbetsrättsliga intentionerna i den nya upphandlingslagstiftningen som ska träda ikraft den 1 januari 2017 måste upphandlingsfunktionerna i kommunerna mångdubblera antalet anställda. Varför är kommunpolitikerna så tysta? Det frågar sig Olof Johnson och Ellen Hausel Heldahl.

Av propositionen framgår att om en upphandling avser ett bygge där det sysselsätts många olika yrkeskategorier; målare, plåtslagare, snickare, VVS-montörer, glasmästare, elektriker, materialleverantörer etc. ska myndigheten i förfrågningsunderlaget ange villkor ur de respektive kollektivavtal som gäller för dessa arbetstagareyrkeskategorier. På ett bygge kan det finnas upp till 30 olika yrkeskategorier/kollektivavtal, ibland fler.

Den upphandlande myndigheten ska således ange lön, semester, arbetstid, tjänstepensioner, försäkringar, annan ledighet än semester och andra villkor ur upp mot 30 olika kollektivavtal som omförhandlas löpande årsvis. Detta ska ses i ljuset av att det kan vara oklart för de enskilda fackförbunden vilket kollektivavtal som är tillämpligt för ett visst arbete och att arbetsmarknadens parter ofta är oense om hur avtalen ska tolkas.

Myndigheten får inte kopiera kollektivavtalen och klippa in dessa i upphandlingsdokumenten, eftersom detta kan utgöra ett upphovsrättsintrång, i stället ska de cirka 3 900 upphandlande myndigheterna tolka de cirka 700 centrala kollektivavtalen och skriva in sina tolkningar i dokumenten.

Inte annat än en utopi

EU-domstolen har uttalat att alla krav som ställs ska vara möjliga att följa upp. Dessutom måste kraven ha en koppling till kontraktsföremålet, det vill säga att man kan bara ställa kraven för den del av arbetet som avser den specifika upphandlingen, inte arbetsvillkoren generellt för en arbetstagare. Detta innebär att man ska kunna kontrollera lön, tjänstepension- och försäkringsinsättningar för delar av en arbetstagares arbetstid.

Att tänka sig att en normalstor kommun har resurser att följa upp villkoren i 30 olika kollektivavtal för ett bygge (enbart Byggnadsavtalet är på cirka 200 sidor och till det tillkommer lokala kollektivavtal om lön som omförhandlas var 12:e vecka), kan inte annat än att betraktas som en utopi.

Man kunde tro att detta går att lösa genom att anlita en generalentreprenör som har kontakten med underentreprenörerna. Men hur ska denne generalentreprenör i sin tur kunna bestämma och kontrollera avtalsvillkoren för alla olika yrkeskategorier? Dessutom kan ju en generalentreprenör, lika lite som en kommun, i anbudsskedet veta exakt vilka olika yrkeskategorier som kommer att användas för att fullgöra projektet.

Är det avsikten?

Regeringen tycks förlita sig på att Upphandlingsmyndigheten ska hjälpa till och ge råd om vilka kollektivavtal som ska användas och hur dessa ska tolkas. Detta trots att den svenska modellen bygger på att myndigheter inte ska tolka avtalen utan det är förbehållet arbetsmarknadens parter. Undantaget är Arbetsdomstolen där dock en majoritet av ledamöterna har utsetts av parterna.

Den praktiska konsekvensen av Upphandlingsmyndighetens tolkningar i tusentals upphandlingar blir i princip densamma som en allmängiltigförklaring av kollektivavtalen. Är detta regeringens avsikt?

Träbyggandet möter upp

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/trabyggandet-moter-upp-27024

Inte behöver vi en träbyggnadsstrategi

Ingen har hittills lanserat vare sig en rågmjölsstrategi eller en linnestrategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/inte-behover-vi-en-trabyggnadsstrategi-27023

Om rätt är rätt, fel är fel och möjligheten är nu – varför bygger vi då inte (klimat)smart?

Sveriges bostadsmarknad börjar likna ett pyramidspel.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/om-ratt-ar-ratt-fel-ar-fel-och-mojligheten-ar-nu-varfor-bygger-vi-da-inte-klimatsmart

En strategi i tiden – för framtiden

Träbyggnadsindustrin välkomnar regeringens strategi.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/en-strategi-i-tiden-framtiden-27011

Svar till Roger Andersson

Byggindustrins chefredaktör Staffan Åkerlund svarar om "okritisk" trähusrapportering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/svar-till-roger-andersson-27006

Okritisk journalistik i samhällsbyggnadsbranschen

Roger Andersson, Tidskriften Betong, utmanar Byggindustrin.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/okritisk-journalistik-i-samhallsbyggnadsbranschen-26987

Digital tvilling kan spegla både funktion och produkt

Digitala tvillingar utgör ett sätt att replikera fysiska objekt i den digitala världen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digital-tvilling-kan-spegla-bade-funktion-och-produkt-26961

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945
Pernilla Ström

Ge Skåne namnet Östdanmark

Ge Skåne namnet Östdanmark på samma vis som Malmö inkorporerades i Greater Copenhagen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ge-skane-namnet-ostdanmark-26960
Staffan Åkerlund

Partierna öppnar för en social bostadspolitik

Vi har nått vägs ände för dagens otillräckliga marknadslösning.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/partierna-oppnar-en-social-bostadspolitik-26956

”Nu är det läge att bygga hyresrätter med rimlig hyra”

När nu byggandet av nya bostadsrätter minskar öppnas en unik möjlighet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/nu-ar-det-lage-att-bygga-hyresratter-med-rimlig-hyra-26941