Meny

"Nya LOU-förslaget är inte förenligt med svensk modell"

"Nya LOU-förslaget är inte förenligt med svensk modell"

Om kommunerna ska klara av att leva upp till de arbetsrättsliga intentionerna i den nya upphandlingslagstiftningen som ska träda ikraft den 1 januari 2017 måste upphandlingsfunktionerna i kommunerna mångdubblera antalet anställda. Varför är kommunpolitikerna så tysta? Det frågar sig Olof Johnson och Ellen Hausel Heldahl.

Av propositionen framgår att om en upphandling avser ett bygge där det sysselsätts många olika yrkeskategorier; målare, plåtslagare, snickare, VVS-montörer, glasmästare, elektriker, materialleverantörer etc. ska myndigheten i förfrågningsunderlaget ange villkor ur de respektive kollektivavtal som gäller för dessa arbetstagareyrkeskategorier. På ett bygge kan det finnas upp till 30 olika yrkeskategorier/kollektivavtal, ibland fler.

Den upphandlande myndigheten ska således ange lön, semester, arbetstid, tjänstepensioner, försäkringar, annan ledighet än semester och andra villkor ur upp mot 30 olika kollektivavtal som omförhandlas löpande årsvis. Detta ska ses i ljuset av att det kan vara oklart för de enskilda fackförbunden vilket kollektivavtal som är tillämpligt för ett visst arbete och att arbetsmarknadens parter ofta är oense om hur avtalen ska tolkas.

Myndigheten får inte kopiera kollektivavtalen och klippa in dessa i upphandlingsdokumenten, eftersom detta kan utgöra ett upphovsrättsintrång, i stället ska de cirka 3 900 upphandlande myndigheterna tolka de cirka 700 centrala kollektivavtalen och skriva in sina tolkningar i dokumenten.

Inte annat än en utopi

EU-domstolen har uttalat att alla krav som ställs ska vara möjliga att följa upp. Dessutom måste kraven ha en koppling till kontraktsföremålet, det vill säga att man kan bara ställa kraven för den del av arbetet som avser den specifika upphandlingen, inte arbetsvillkoren generellt för en arbetstagare. Detta innebär att man ska kunna kontrollera lön, tjänstepension- och försäkringsinsättningar för delar av en arbetstagares arbetstid.

Att tänka sig att en normalstor kommun har resurser att följa upp villkoren i 30 olika kollektivavtal för ett bygge (enbart Byggnadsavtalet är på cirka 200 sidor och till det tillkommer lokala kollektivavtal om lön som omförhandlas var 12:e vecka), kan inte annat än att betraktas som en utopi.

Man kunde tro att detta går att lösa genom att anlita en generalentreprenör som har kontakten med underentreprenörerna. Men hur ska denne generalentreprenör i sin tur kunna bestämma och kontrollera avtalsvillkoren för alla olika yrkeskategorier? Dessutom kan ju en generalentreprenör, lika lite som en kommun, i anbudsskedet veta exakt vilka olika yrkeskategorier som kommer att användas för att fullgöra projektet.

Är det avsikten?

Regeringen tycks förlita sig på att Upphandlingsmyndigheten ska hjälpa till och ge råd om vilka kollektivavtal som ska användas och hur dessa ska tolkas. Detta trots att den svenska modellen bygger på att myndigheter inte ska tolka avtalen utan det är förbehållet arbetsmarknadens parter. Undantaget är Arbetsdomstolen där dock en majoritet av ledamöterna har utsetts av parterna.

Den praktiska konsekvensen av Upphandlingsmyndighetens tolkningar i tusentals upphandlingar blir i princip densamma som en allmängiltigförklaring av kollektivavtalen. Är detta regeringens avsikt?

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247