Meny

KTH-professorer tillåts endast ha korta karriärer

KTH-professorer tillåts endast ha korta karriärer

”Låt dem som drar in sina egna forskningsmedel och aktivt bidrar som lärare och handledare vara kvar och inspirera och entusiasmera de kommande generationerna.” Det skriver professor Johan Silfwerbrand, KTH, om högskolans beslut i somras att professorer och lärare måste gå i pension vid 67.

Den 27 mars hyllar amerikanska betongföreningen ACI den mycket välrenommerade, 87 år unge och ännu aktive konstruktionsprofessorn Mete Sozen för hans långa karriär inom betongområdet, bland annat vid universiteten i Urbana-Champaign och Purdue.

Detta är bara ett exempel på framgångsrika amerikanska äldre gentlemän (de kvinnliga betongprofessorerna kommer med stormsteg men få har hittills nått 65) som långt efter vår svenska pensionsålder gör storverk för sitt land. I Amerika är man stolt över sina stora lärare och tar vara på inte bara deras kunskap och kompetens utan också den visdom som det tar många decennier att förvärva.
I vårt land ser det tyvärr mycket annorlunda ut. Trots att medelåldern är högre än i de flesta länder håller vi fast vid en pensionsålder på 65 eller ibland något år därefter. I somras beslutade KTH att professorer och andra lärare senast måste gå i pension vid 67. Därefter kan de få en anställning på högst 30 procent i högst 12 månader till och sedan kan man få vistas i lokalerna ifall man fyller i en speciell blankett. Inom det nya stora statliga forskningsinstitutet RISE har man kommit fram till ett liknande beslut. Forskare över 67 får inte längre vara anställda.

Forskningspengar är inte ändliga

Jag vet inte varför både högskolan och institutssektorn kommit fram till detta beslut. Det påstås att de äldre forskarna sitter i vägen för de yngre. Man tänker sig någon form av nollsummespel där ändliga forskningsmedel behövs för att finansiera yngre forskare. För mig är detta ett feltänkande. Forskningspengarna är inte ändliga.
Den som har goda idéer kan till exempel övertyga en företagsledare att ett anslag kan leda till innovationer som i sin tur kan ge mångfalt tillbaka. EU:s forskningsanslag är i och för sig ändliga men det finns inte något tak för hur stor andel svenska forskare kan hämta hem. Min högskola har ytterligare en åldersgräns, efter 60 får man inte längre åta sig uppdraget som huvudhandledare för doktorander. Eftersom en mycket stor del av högskolans forskning sker genom doktorandprojekt betyder detta egentligen att forskare som är 60+ inte längre kan förverkliga sina idéer.

Stort slöseri med kompetens

Hos många företag lämnar cheferna sina ledningsuppdrag vid 60 för att ikläda sig rollen av rådgivare och mentor. Men vad är handledaren om inte mentor?
De flesta professorer hinner bli både 40 och 45 innan de tillträder vilket bara ger henne eller honom drygt 15 år som reell forskningsledare. Är detta inte ett stort slöseri med kunskap och kompetens och i många fall också engagemang, kreativitet och till och med visdom? Självklart ska inte uttråkade forskare som tappat geist och gnista sitta som någon ”Proppen Orvar” och blockera vägen för de yngre, men behöver det vara antingen eller? Kan det inte vara både och?
Låt dem som drar in sina egna forsknings-medel och aktivt bidrar som lärare och handledare vara kvar och inspirera och entusiasmera de kommande generationerna. Högskolan och forskningsinstituten behöver alla goda krafter för att lösa dagens och morgondagens problem och utbilda dem som ska lösa problemen i övermorgon.

Torun Nilsson

Växande klyftor ger boendesegregation

Vem vet, plötsligt händer det.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/vaxande-klyftor-ger-boendesegregation-27263

Vi ingenjörer måste kunna råda politikerna

Dags att ta ställning om koldioxidlagring.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-ingenjorer-maste-kunna-rada-politikerna-27245
Staffan Åkerlund

Subprimelånens comeback!

Tio år efter Lehman Brothers-kraschen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/subprimelanens-comeback-27262
Pernilla Ström

De svagaste behöver vackra miljöer

Jag blev inte långvarig i det fula huset.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/de-svagaste-behover-vackra-miljoer-27223
Staffan Åkerlund

De många små insatserna måste bli så många fler

Dagens bostadsmarknad är decentraliserad och småskalig.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/de-manga-sma-insatserna-maste-bli-sa-manga-fler-27220

"Kontrakten har nyckeln till lönsam anläggning"

Trafikverket måste våga ställa krav.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/kontrakten-har-nyckeln-till-lonsam-anlaggning-27214
Fredrik Friblick

Mot nya höjder

Om stavhopparen var byggare.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mot-nya-hojder-27200

Tegelarkitektur i fokus vid nya fastighetsinvesteringar

Annons.
Eftersom det är en långtidshållbar, estetisk och totalekonomiskt fördelaktig lösning.
http://byggindustrin.se/sponsrat/bygg-i-tegel/tegelarkitektur-ar-i-fokus-vid-nya-fastighetsinvesteringar-26945

Frågan som en kommande 
regering inte får missa!

Alla konkreta och resultatinriktade åtgärder mot svartjobb behövs.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/fragan-som-en-kommande-regering-inte-far-missa-27187
Staffan Åkerlund

Befria tänkandet från
 gamla tiders låsningar

Hyreskommissionens förslag – en välkommen rapport.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/befria-tankandet-fran-gamla-tiders-lasningar-27197
Erik Kalmaru

”Allt är sagt inom bostadspolitiken – nu är det dags att göra allt”

Många hoppas på blocköverskridande bostadspolitik.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/allt-ar-sagt-inom-bostadspolitiken-nu-ar-det-dags-att-gora-allt-27201