Meny

"Klarar parisavtalet kraven på byggnaders effektbehov?"

"Klarar parisavtalet kraven på byggnaders effektbehov?"

Äntligen börjar världens politiker inse vikten av att begränsa utsläppen av klimatgaser, men man talar enbart om energi men aldrig om framtida effektproblematik. De problem som Sverige och många andra länder inom EU står inför är risken för en effektbrist, skriver Johnny Kellner, oberoende energi- och klimatexpert.

Parisavtalet var ett positivt steg i rätt riktning. Äntligen börjar världens politiker inse att människor hittills utnyttjat sin intelligens till att förstöra för sina egna livsbetingelser.

Emellertid är svagheten med klimatavtalet att den inte anger hur mycket utsläppen av klimatgaser ska minska fram till ett visst årtal. Det som också är förvånande är att man nästan enbart talar om energi men aldrig om framtida effektproblemantik. De problem som Sverige och många andra länder inom EU står inför är risken för en effektbrist. Effektproblematiken är lika stor när en kärnkraftsreaktor stängs av, som när vinden mojnar och påverkar vindkraftens förutsättningar.

Risk att elberoendet ökar

Behöver energisystemet i Sverige byggas ut i perspektivet av en kraftig energieffektivisering av till exempel miljonprogrammet där en realistisk möjlig minskning av värmebehovet är upp till 40–50 procent? Fjärrvärmebolagen kommer sannolikt då att behöva kompensera bortfallet av värme genom att höja sina taxor eftersom effektbehovet nu kommer av vara avgörande. Risk finns att elberoendet också kommer att öka genom nyinstallation av värmepumpar inom fjärrvärmeområden och därmed även ge ett ökat el-effektbehov.

En stor utmaning är hur vi ska kunna få fram investeringar med ny teknik för framtidens produktionsresurser, oavsett kraftslag i Sverige. Med dagens relativt låga elpriser i Sverige sett i ett EU-perspektiv är ingen elproduktion lönsam. Intresset för utbyggnad av ny fjärrvärme är också låg till nya energieffektiva bostadsområden på grund av en allt lägre energitäthet. Här måste ny lågtemperaturteknik tas fram.

Överdrivna förväntningar

Investeringsbeslut inom kraftsektorn i Sverige har hittills byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Redan i dag är normalt produktion av el större än den inhemska användningen vilket i sig är en fördel ur exportsynpunkt där Sverige kan tjäna pengar på sin billigare och efterfrågade miljövänliga el till kontinenten och på detta sätt skapa förutsättningar till minskad kolkondens i Europa.

I detta perspektiv ter det sig lite märkligt med elbolagens marknadsföring att köpa ”grön el” när i princip hela den svenska elproduktionen redan är koldioxidfri och riksdagen har beslutat om att utbyggnaden av förnybar el ska ske genom elcertifikat-systemet. Kanske något som marknadsdomstolen borde studera?

Viktigt med export och import

När diskussioner förs om hur vi i framtiden ska ersätta en åldrande kärnkraft är det väsentligt att vi skapar oss en realistisk bild av hur mycket el som verkligen kan komma att behövas framöver. För framtiden blir el snarare ett effektproblem än ett energiproblem. Vad som krävs av ett energisystem som alltmer ska bäras upp av väderberoende elproduktion är en viktig fråga för framtiden ur effektsynpunkt där ellagring kommer att bli en viktig utvecklingsfråga inte minst vid en kraftig introduktion av elbilar.

För att trygga vår inhemska försörjning och konkurrenskraft är det viktigt att både kunna exportera överskottsel och vid behov importera el från våra grannar i Europa. Men även att lagra överskottsel till exempel i vätgas eller flytande väte. En kraftig utbyggnad av vindkraft och spridning inom Sverige är nödvändig för att klara elförsörjningen. Sverige använder i dag dubbelt så mycket el som övriga EU-länder vilket kan bli ekonomiskt mycket kännbart i framtiden när överföringskapaciteten av elnäten byggs ut till kontinenten och priset i Sverige för effekt och energi utjämnas till europeisk nivå.

Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085
Staffan Åkerlund

Någon vill göra det extra tufft för Urban

Kurera alla tendenser till lånehysteri genom att främja konkurrens mellan boendeformerna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/nagon-vill-gora-det-extra-tufft-urban-26059

Betong är brandsäkert och minskar skaderisker

Det säger sig självt att kan man förhindra att en brand sprider sig så ökar säkerheten.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betong-ar-brandsakert-och-minskar-skaderisker-26053
Torun Nilsson

Trump har den perfekta mixen

Kanske är Trumps presidentskap inte den tillfällighet de flesta hoppas på.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/trump-har-den-perfekta-mixen-26023
Staffan Åkerlund

Psykologin betyder mycket för konjunkturen

Vad har potential att utlösa ett skred av sensationella rubriker? Det börjar på b ...
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/psykologin-betyder-mycket-konjunkturen-26022
Erik Kalmaru

BBR lämnar allt för mycket utrymme för tolkning

Oerhört viktigt att expertkommitténs arbete resulterar i rejäla förbättringar.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/bbr-lamnar-allt-mycket-utrymme-tolkning-26025

Dags att ta yrkeslärare in i framtiden

Lärarna gnäller på elever som inte tar sina studier på allvar men dissar egen utbildning.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-att-ta-yrkeslarare-i-framtiden-26011

Proptech och kundkrav

BIM utgör informationsbasen och den struktur som möjliggör alla ”proptech-lösningar”.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/proptech-och-kundkrav-25975