Meny

"Klarar parisavtalet kraven på byggnaders effektbehov?"

"Klarar parisavtalet kraven på byggnaders effektbehov?"

Äntligen börjar världens politiker inse vikten av att begränsa utsläppen av klimatgaser, men man talar enbart om energi men aldrig om framtida effektproblematik. De problem som Sverige och många andra länder inom EU står inför är risken för en effektbrist, skriver Johnny Kellner, oberoende energi- och klimatexpert.

Parisavtalet var ett positivt steg i rätt riktning. Äntligen börjar världens politiker inse att människor hittills utnyttjat sin intelligens till att förstöra för sina egna livsbetingelser.

Emellertid är svagheten med klimatavtalet att den inte anger hur mycket utsläppen av klimatgaser ska minska fram till ett visst årtal. Det som också är förvånande är att man nästan enbart talar om energi men aldrig om framtida effektproblemantik. De problem som Sverige och många andra länder inom EU står inför är risken för en effektbrist. Effektproblematiken är lika stor när en kärnkraftsreaktor stängs av, som när vinden mojnar och påverkar vindkraftens förutsättningar.

Risk att elberoendet ökar

Behöver energisystemet i Sverige byggas ut i perspektivet av en kraftig energieffektivisering av till exempel miljonprogrammet där en realistisk möjlig minskning av värmebehovet är upp till 40–50 procent? Fjärrvärmebolagen kommer sannolikt då att behöva kompensera bortfallet av värme genom att höja sina taxor eftersom effektbehovet nu kommer av vara avgörande. Risk finns att elberoendet också kommer att öka genom nyinstallation av värmepumpar inom fjärrvärmeområden och därmed även ge ett ökat el-effektbehov.

En stor utmaning är hur vi ska kunna få fram investeringar med ny teknik för framtidens produktionsresurser, oavsett kraftslag i Sverige. Med dagens relativt låga elpriser i Sverige sett i ett EU-perspektiv är ingen elproduktion lönsam. Intresset för utbyggnad av ny fjärrvärme är också låg till nya energieffektiva bostadsområden på grund av en allt lägre energitäthet. Här måste ny lågtemperaturteknik tas fram.

Överdrivna förväntningar

Investeringsbeslut inom kraftsektorn i Sverige har hittills byggt på överdrivna förväntningar om en växande marknad. Redan i dag är normalt produktion av el större än den inhemska användningen vilket i sig är en fördel ur exportsynpunkt där Sverige kan tjäna pengar på sin billigare och efterfrågade miljövänliga el till kontinenten och på detta sätt skapa förutsättningar till minskad kolkondens i Europa.

I detta perspektiv ter det sig lite märkligt med elbolagens marknadsföring att köpa ”grön el” när i princip hela den svenska elproduktionen redan är koldioxidfri och riksdagen har beslutat om att utbyggnaden av förnybar el ska ske genom elcertifikat-systemet. Kanske något som marknadsdomstolen borde studera?

Viktigt med export och import

När diskussioner förs om hur vi i framtiden ska ersätta en åldrande kärnkraft är det väsentligt att vi skapar oss en realistisk bild av hur mycket el som verkligen kan komma att behövas framöver. För framtiden blir el snarare ett effektproblem än ett energiproblem. Vad som krävs av ett energisystem som alltmer ska bäras upp av väderberoende elproduktion är en viktig fråga för framtiden ur effektsynpunkt där ellagring kommer att bli en viktig utvecklingsfråga inte minst vid en kraftig introduktion av elbilar.

För att trygga vår inhemska försörjning och konkurrenskraft är det viktigt att både kunna exportera överskottsel och vid behov importera el från våra grannar i Europa. Men även att lagra överskottsel till exempel i vätgas eller flytande väte. En kraftig utbyggnad av vindkraft och spridning inom Sverige är nödvändig för att klara elförsörjningen. Sverige använder i dag dubbelt så mycket el som övriga EU-länder vilket kan bli ekonomiskt mycket kännbart i framtiden när överföringskapaciteten av elnäten byggs ut till kontinenten och priset i Sverige för effekt och energi utjämnas till europeisk nivå.

Pernilla Ström

Vi är del i ett gigantiskt experiment

kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/vi-ar-del-i-ett-gigantiskt-experiment-26807
Staffan Åkerlund

Har S, MP och V hittat en valvinnare? Nej, knappast!

Trots svårigheter med bemanning upplevs utländsk arbetskraft som ett hot.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/har-s-mp-och-v-hittat-en-valvinnare-nej-knappast-26808

Hög tid att återställa Rot-avdraget

Ovärderlig insats mot svartjobb.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/hog-tid-att-aterstalla-rot-avdraget-26798

Nationella riktlinjer för BIM och geodata är här

Vi ser fram emot ert engagemang och era bidrag för allas gemensamma nytta.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nationella-riktlinjer-bim-och-geodata-ar-har-26791
Fredrik Friblick

Smutsigt skräp och rena tokerier

Handlar det om argument mot att öka produktiviteten i byggandet, då handlar det om skräp.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/smutsigt-skrap-och-rena-tokerier-26788

Vi behöver ett fossilfritt samspel för miljöns skull

Med klimatförändringar som redan är en realitet, kan vi inte pausa omställningsarbetet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-behover-ett-fossilfritt-samspel-miljons-skull-26767
Staffan Åkerlund

Politik för full fart rakt in i väggen

Byggskulden är ett blysänke för ett växande samhälle
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/politik-full-fart-rakt-i-vaggen-26779

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629
Nils-Eric Sandberg

Byggparadoxen

Mitt i denna paradox säger bostadsministern ingenting.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/byggparadoxen-26752
Erik Kalmaru

”Politiker! Kliv upp ur skyttegravarna och börja samarbeta!”

Vilka bostadspolitiska frågor kan – och bör – bli heta i årets valrörelse?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/politiker-kliv-upp-ur-skyttegravarna-och-borja-samarbeta-26764
Staffan Åkerlund

Är bonus malus svaret på framtida transporter?

1 juli blir sannolikt en skattechock för den som nyregistrerar ett malus-fordon.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ar-bonus-malus-svaret-pa-framtida-transporter-26749