Meny

"Ingenjörsyrket – tråkigt och dåligt betalt"

"Ingenjörsyrket – tråkigt och dåligt betalt"

Men myten om den introverte ingenjören lever än, trots att yrket i dag har en stor mångfald och bredd. Branschen måste bli bättre på att marknadsföra sig och fånga upp unga tjejer och killar med teknikintresse tidigare för att råda bot på ingenjörsbristen i branschen, skriver Jonas Jonsson, vd Iterio.

Sverige är i stort behov av kvalificerad arbetskraft. Inte minst ingenjörer och specifikt inom samhällsbyggnad finns flera bristyrken framöver. Kommande kullar nyexaminerade som sökt sig till dessa områden kommer av allt att döma landa i en ljus arbetsmarknad. Samtidigt hör man ibland uppfattningen, inte minst bland de unga, att ingenjörsyrket skulle innebära begränsade karriärvägar och långsam löneutveckling. Att ingenjörer verkar vara en ganska tråkig yrkesgrupp. Introverta, vanligen män, som verkar leva och sova i sin märkesbeströdda student-overall djupt försjunkna framför sin dator.

Kort och gott – att ingenjör skulle vara ett tråkigt yrkesval helt enkelt. Myten om den introverte ingenjören lever än med andra ord hos många. Möjligen är det en orsak till att ingenjörsyrket är ett bristyrke i dag. Och att så få tjejer söker sig till ingenjörsutbildningarna.

Nu omfattar förstås ingenjörer ett brett yrkesspann. Men om jag tittar på den grupp ingenjörer som i dag jobbar inom vårt område, som tekniska konsulter inom infrastrukturområdet, kan jag konstatera några saker:

  • Tjejerna blir glädjande nog fler inom tekniska yrken – även om det går långsamt. Löneskillnader mellan könen minskar.
  • Än fler ingenjörer kommer krävas framöver – inte minst behöver vi ta tillvara de nyanländas yrkeserfarenheter bättre. De korta tvååriga arbetstillstånd som i dag ges skapar onödig byråkrati och handläggningstiderna på Migrationsverket är ofta långa.
  • Den introverte ingenjören lyser med sin frånvaro – ingenjörer inom samhällsbyggnadsområdet måste ha både intresse och kunskap om digitalisering och kommunikation. Helt enkelt för att man jobbar självständigt och att man behöver samverka med andra i projekten i hög grad. Man måste kunna förklara och berätta för andra för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt.
  • Många karriärvägar – Ingenjörer som söker sig till samhällsbyggnadsområdet landar i en bransch som har både bredd och djup. Brett för att samhällsbyggnad kräver en bred förståelse hur olika områden samverkar. Samtidigt är det smalt genom att det också krävs specialistkompetens inom till exempel miljö eller trafikområdet som öppnar för en specialistkarriär om man så vill. 
  • Inkluderande arbetsmiljö – som arbetsgivare måste man i dag vara mer flexibel än tidigare vad gäller arbetstider och arbets-innehåll. Alltför stora arbetsgivare har mindre möjligheter att kunna erbjuda frihet under ansvar och aktivt kunna ta tillvara på alla medarbetares feedback på det sätt som ett mindre bolag kan.

Överlag måste helt enkelt branschen bli bättre på att marknadsföra sig själv. Teknikintresset hos de unga måste fångas upp mycket tidigare och att det erbjuds tillräckligt breda utbildningar som kan agera sluss in i mer specialiserade inriktningar senare.

Likaså behövs fler utbildningsplatser och ett långsiktigt arbete för att öka söktrycket till ingenjörsutbildningarna. Många som examineras som ingenjör kommer att jobba i yrken som inte fanns när de började studera, vilket kan spä på glappet mellan förväntningar och kunskapskrav i yrket.

Det handlar heller inte alltid om lönen, även om det utan tvekan är en viktig faktor. I dag är till exempel löneläget för nyutexaminerade från Väg och Vatten-utbildningen på andra plats i löneligan bland ingångslöner.

Så det finns möjligheter som ingenjör, men också utmaningar för branschen.

Fredrik Friblick

Fyra bröllop och en begravning

Byggandet behöver visionärt ledarskap.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/fyra-brollop-och-en-begravning-26327
Erik Kalmaru

Prissänkning kan leda till innovationstänk på bostadsmarknaden

Står kraschen inför dörren eller inte?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/prissankning-kan-leda-till-innovationstank-pa-bostadsmarknaden-26339

Den första tröskeln måste sänkas

Sverige har inte en bostadsmarknad utan flera.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/den-forsta-troskeln-maste-sankas-26312
Staffan Åkerlund

En elbil på väg mot Mars är bara det första steget

Det är inte ofta vi skriver om evigheten i tidningen Byggindustrin. Men nu finns chansen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/en-elbil-pa-vag-mot-mars-ar-bara-det-forsta-steget-26326
Nils-Eric Sandberg

Den besvärliga fastighetsskatten

Fastighetsskatten har aldrig avskaffats.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/den-besvarliga-fastighetsskatten-26283

Räcker effekten till när förbrukning av el ökar?

Sannolikt kommer framtida byggnader bli mer el-intensiva trots el-effektivisering.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/racker-effekten-till-nar-forbrukning-av-el-okar-26280
Staffan Åkerlund

Finns det verkligen för många bostäder till salu?

Människorna ÄR staden. Tillsammans skapar individerna förutsättningarna för välstånd.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-det-verkligen-manga-bostader-till-salu-26282
Torun Nilsson

Algoritmer är våra bästa vänner

Vilken bransch som står näst på tur för digital revolution?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/algoritmer-ar-vara-basta-vanner-26252
Staffan Åkerlund

Vi bygger framtid – trots dagens lövtunna lönsamhet

Byggbranschen kommer med säkerhet att existera under nästa århundrade.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/vi-bygger-framtid-trots-dagens-lovtunna-lonsamhet-26253

Så kan risker i projekten utvecklas till möjligheter

Vi måste vara lyhörda för både risker och möjligheter.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/sa-kan-risker-i-projekten-utvecklas-till-mojligheter-26247