Meny

Inför den nya standarden för säkrare arbete på stege

Inför den nya standarden för säkrare arbete på stege

Varför ska svenska proffs ha mindre säkra stegar än sina kollegor i Europa? Den nya EU-standard för stegar som trädde i kraft vid årsskiftet är tänkt att öka säkerheten för alla som jobbar på stege, men Arbetsmiljöverket i Sverige avvaktar med att hänvisa till den nya standarden. Varför, undrar Patric Seger, vd, Zarges, Sverige.
Vid årsskiftet trädde en omarbetad EU-standard för stegar i kraft, SS-EN 131 1 och 2. Standarden ställer nya högre krav på säkerhet som rör exempelvis stabilitet, glidskydd och hållbarhet. Arbetsmiljöverket har dock meddelat att de inte avser att hänvisa till denna standard än på ett par år. Jag undrar varför detta inte görs då stegar som motsvarar kraven i standarden skulle kunna öka säkerheten för tusentals professionella användare och privatpersoner runt om i landet.

En tredjedel av de arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro är fallolyckor (Arbetsmiljöverket 2013). Undersökningar visar att det är vanligt med olycksfall när man använder stegar. Det vanligaste är att stegen välter, glider på underlaget eller går sönder under användningen. För att öka säkerheten har EU därför tagit fram en ny standard för stegar kallad EN 131. Arbetet startade 1985 för att underlätta handeln när EU förkunnade fri rörlighet för produkter. Standarden har kontinuerligt uppdaterats sedan dess med ytterligare detaljer kring bland annat stabilitet, glidskydd, dimensionering, test och märkning. Den senaste versionen, med väsentligt förhöjda krav, kommer att träda i kraft i samband med årsskiftet.
 

Sverige nöjer sig

Något som dock är ett stort problem är att det svenska arbetsmiljöverket troligtvis inte kommer att hänvisa till denna standard utan nöjer sig med att hänvisa till den gamla standarden SS-2091. Problemet är att denna standard inte ställer samma krav på säkerheten som SS-EN 131. Den saknar exempelvis kraven på en stegfot som ökar stabiliteten, den ställer inte samma krav på hållbarhet över tid av de stegar som används och har inte samma krav på glidskydd som den nya standarden.

I vår kontakt med Arbetsmiljöverket hänvisar de till prioriteringsproblematik och policybeslut som säger att de automatiskt inte ska hänvisa till nya standarder då det medför kostnader och krångel för de svenska stegtillverkarna. Detta tycker jag minst sagt är tveksamt. Kostnaderna för att införskaffa nya standarder är förhållandevis låga. Dessutom är de flesta stegtillverkarna medlemmar i SIS kommitté för stegar som genomför riskanalyser för att få ner antalet olyckor och öka säkerheten i samband med användandet av stegar. Medlemskapet här kostar betydligt mer än själva standarden och ger dessutom tillgång till dessa standarder gratis. Den svenska SIS kommittén för stegar har också röstat ja för att införa de omfattande förändringarna för att utöka säkerheten.


Tar inte chansen att minska olyckor

Största problemet med Arbetsmiljöverkets förhållningssätt är dock att de genom att avstå från att hänvisa till den nya standarden inte tar chansen att minska antalet stegrelaterade fallolyckor. En hänvisning till EN 131 1 och 2 skulle med all sannolikhet kunna innebära att antalet fallolyckor från stegar skulle kunna minskas.

Fler och fler länder i Europa väljer att hänvisa till den nya EU-standarden, varför ska vi inte göra detsamma? Varför ska svenska proffs ha mindre säkra stegar än sina kollegor i Europa?

"Skärpta regler behövs mot buller från grannar"

Med ett nytt mått kan väl avvägda krav ställas.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/skarpta-regler-behovs-mot-buller-fran-grannar-28017
Nils-Eric Sandberg

Släpp lägenheterna loss!

Portugiserna klarar sig på sitt portvin – men vi?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/slapp-lagenheterna-loss-27992
Erik Kalmaru

”Mer funky business 
i byggbranschen”

Nya upphandlingsstrategier för utvecklingen framåt.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/mer-funky-business-i-byggbranschen-28001

Släng inte ut barnet med badvattnet

Nedläggning hotar forskningen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/slang-inte-ut-barnet-med-badvattnet-27975
Torun Nilsson

"Jämställdhet ger klimatutmaningar"

Torun Nilsson ser en ny och viktig uppgift för byggbranschen.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/jamstalldhet-ger-klimatutmaningar-27959

"Energivett för plånboken och för miljön"

Skolornas energianvändning kan minskas stort, skriver Mirza Kahvic på Parmaco.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/energivett-planboken-och-miljon-27960
Anders Carlén

"Det blir trevligare med en jämställd arbetsplats"

Anders Carlén drar en parallell mellan sin tid som FN-soldat och byggarbetarens vardag.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/det-blir-trevligare-med-en-jamstalld-arbetsplats-27951

"Krafttag krävs för att öka elsäkerheten"

Roger Kvist, Sverigechef på Eaton, om elrelaterade bränder.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/krafttag-kravs-att-oka-elsakerheten-27939
Pernilla Ström

Staten ska inte se oss som kunder

Hade de frågat om medledarskap hade jag inte ens fått vikariera i vaktmästeriet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/staten-ska-inte-se-oss-som-kunder-27923
Anders Carlén

Ta extravarvet – det är värt det

Jag gissar att väldigt få av er använder DDT.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-extravarvet-det-ar-vart-det-27922