Meny

Inför den nya standarden för säkrare arbete på stege

Inför den nya standarden för säkrare arbete på stege

Varför ska svenska proffs ha mindre säkra stegar än sina kollegor i Europa? Den nya EU-standard för stegar som trädde i kraft vid årsskiftet är tänkt att öka säkerheten för alla som jobbar på stege, men Arbetsmiljöverket i Sverige avvaktar med att hänvisa till den nya standarden. Varför, undrar Patric Seger, vd, Zarges, Sverige.
Vid årsskiftet trädde en omarbetad EU-standard för stegar i kraft, SS-EN 131 1 och 2. Standarden ställer nya högre krav på säkerhet som rör exempelvis stabilitet, glidskydd och hållbarhet. Arbetsmiljöverket har dock meddelat att de inte avser att hänvisa till denna standard än på ett par år. Jag undrar varför detta inte görs då stegar som motsvarar kraven i standarden skulle kunna öka säkerheten för tusentals professionella användare och privatpersoner runt om i landet.

En tredjedel av de arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro är fallolyckor (Arbetsmiljöverket 2013). Undersökningar visar att det är vanligt med olycksfall när man använder stegar. Det vanligaste är att stegen välter, glider på underlaget eller går sönder under användningen. För att öka säkerheten har EU därför tagit fram en ny standard för stegar kallad EN 131. Arbetet startade 1985 för att underlätta handeln när EU förkunnade fri rörlighet för produkter. Standarden har kontinuerligt uppdaterats sedan dess med ytterligare detaljer kring bland annat stabilitet, glidskydd, dimensionering, test och märkning. Den senaste versionen, med väsentligt förhöjda krav, kommer att träda i kraft i samband med årsskiftet.
 

Sverige nöjer sig

Något som dock är ett stort problem är att det svenska arbetsmiljöverket troligtvis inte kommer att hänvisa till denna standard utan nöjer sig med att hänvisa till den gamla standarden SS-2091. Problemet är att denna standard inte ställer samma krav på säkerheten som SS-EN 131. Den saknar exempelvis kraven på en stegfot som ökar stabiliteten, den ställer inte samma krav på hållbarhet över tid av de stegar som används och har inte samma krav på glidskydd som den nya standarden.

I vår kontakt med Arbetsmiljöverket hänvisar de till prioriteringsproblematik och policybeslut som säger att de automatiskt inte ska hänvisa till nya standarder då det medför kostnader och krångel för de svenska stegtillverkarna. Detta tycker jag minst sagt är tveksamt. Kostnaderna för att införskaffa nya standarder är förhållandevis låga. Dessutom är de flesta stegtillverkarna medlemmar i SIS kommitté för stegar som genomför riskanalyser för att få ner antalet olyckor och öka säkerheten i samband med användandet av stegar. Medlemskapet här kostar betydligt mer än själva standarden och ger dessutom tillgång till dessa standarder gratis. Den svenska SIS kommittén för stegar har också röstat ja för att införa de omfattande förändringarna för att utöka säkerheten.


Tar inte chansen att minska olyckor

Största problemet med Arbetsmiljöverkets förhållningssätt är dock att de genom att avstå från att hänvisa till den nya standarden inte tar chansen att minska antalet stegrelaterade fallolyckor. En hänvisning till EN 131 1 och 2 skulle med all sannolikhet kunna innebära att antalet fallolyckor från stegar skulle kunna minskas.

Fler och fler länder i Europa väljer att hänvisa till den nya EU-standarden, varför ska vi inte göra detsamma? Varför ska svenska proffs ha mindre säkra stegar än sina kollegor i Europa?

Nationella riktlinjer för BIM och geodata är här

Vi ser fram emot ert engagemang och era bidrag för allas gemensamma nytta.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/nationella-riktlinjer-bim-och-geodata-ar-har-26791
Fredrik Friblick

Smutsigt skräp och rena tokerier

Handlar det om argument mot att öka produktiviteten i byggandet, då handlar det om skräp.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/smutsigt-skrap-och-rena-tokerier-26788

Vi behöver ett fossilfritt samspel för miljöns skull

Med klimatförändringar som redan är en realitet, kan vi inte pausa omställningsarbetet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/vi-behover-ett-fossilfritt-samspel-miljons-skull-26767
Staffan Åkerlund

Politik för full fart rakt in i väggen

Byggskulden är ett blysänke för ett växande samhälle
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/politik-full-fart-rakt-i-vaggen-26779
Nils-Eric Sandberg

Byggparadoxen

Mitt i denna paradox säger bostadsministern ingenting.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/byggparadoxen-26752
Erik Kalmaru

”Politiker! Kliv upp ur skyttegravarna och börja samarbeta!”

Vilka bostadspolitiska frågor kan – och bör – bli heta i årets valrörelse?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/politiker-kliv-upp-ur-skyttegravarna-och-borja-samarbeta-26764
Staffan Åkerlund

Är bonus malus svaret på framtida transporter?

1 juli blir sannolikt en skattechock för den som nyregistrerar ett malus-fordon.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ar-bonus-malus-svaret-pa-framtida-transporter-26749

Bygg miljösmarta smålägenheter

Annons.
Urbaniseringen och ett växande antal singelhushåll har lett till brist på små lägenheter.
http://byggindustrin.se/sponsrat/strangbetong/bygg-miljosmarta-smalagenheter-26629

Investeringsstödet är en tandlös reform

Byggbranschen vill inte ha stöd från staten.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/investeringsstodet-ar-en-tandlos-reform-26744
Torun Nilsson

Väljarna måste veta villkoren

Exportkometer skapar få nya jobb.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/valjarna-maste-veta-villkoren-26729

”Energisparstödet kan missa målet”

Risken är att energisparstödet kan leda till ökad användning av värmepumpar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/energisparstodet-kan-missa-malet-26716