Meny

Förenkla byggreglernas energikrav

Förenkla byggreglernas energikrav

Sverige har tidigare gått sin egen väg i Europa vad gäller energikrav på nybyggda hus baserat på uppmätt energi. Men de har i praktiken inte följts upp och haft en otydlig koppling till hållbart byggande. Nu är man tvingad av ett EG-direktiv att införa primärenergital som rättesnöre, skriver flera företrädare för branschen.

Av de utkast vi hittills sett finns en stor risk för energikrav som diskriminerar fjärrvärme, ger utrymme för godtycke och som inte passar in i tillståndsprocessen. Eftersom Boverket arbetar med föreskrifter är det rätt tid att både förbättra och förenkla. Med ett kompletterande krav på lågt värmeförlusttal skulle vi få hållbara hus med lågt energibehov oberoende av energislag.

Dagens byggregler ställer krav på tillförd (köpt) årsenergi vilket beräknas med programvaror som ska hantera klimatfiler, solinstrålning, beteende, produktionssystem och byggnadens egenskaper. Det blir många osäkra indata, slarvfel och godtycke. I en beräkningstävling där 19 deltagare räknade på samma byggnad och med samma underlag blev standardavvikelsen för resultaten 32 % (källa Energi&Miljö nr 3-4 mars 2017).

Enligt BBR24 ska energiprestanda verifieras genom beräkning eller genom mätning i färdig byggnad. En fin tanke, men fungerar inte i praktiken. Kritisk granskning av beräkningarna är knappast görligt med de motiv vi redovisat ovan och därför ovanligt utöver att inkommen handling registreras. Mätning kan ske först under andra driftåret, dvs långt efter det byggnadsnämnden lämnat slutbesked och blir därför inte aktuellt. Vill man läsa av mätare ska mätvärden räknas om för normalt brukande och då saknas ofta mätare för att det ska vara möjligt (varmvatten, hushållsel, mm).

Ett annat problem med nuvarande regelverk är att en sämre byggnad med större värmeförluster kan byggas om en värmepump väljs. Enligt vår mening ska byggregler leda till ett lågt värmebehov oavsett valt energislag. Energislag ska väljas utifrån lokala förutsättningar och kostnad. Med för lågt satta primärenergital för el kan detta problem förvärras.

  • Sätt upp mål
  • Byggregler ska styra mot hållbar utveckling och vara:
  1. enkla och vägledande
  2. Uppföljningsbara innan byggstart och enkla att verifiera
  3. Teknikneutrala relativt olika energislag
  4. Rättvisa och väldefinierade

Byggregler måste styra mot bra byggnader oavsett energikälla. Därför är det svårt med byggregler som blandar byggnadens egenskaper med tillförselsystemets i samma prestandatal.

Styr byggnaden med krav på värmeförlusttal.

Det finns en enkel och elegant lösning för att få byggnader med lågt energibehov, ett värmeförlusttal (VFT). VFT är den värmeeffekt per kvm som byggnaden behöver under årets kallaste dag. Detta är enkelt att beräkna och direkt kopplat till byggnad och dess isolering, täthet, samt ventilation. För beräkningar finns europeiska standarder. Inga nya indata krävs, bara en mindre del av det som ingår i en årsenergikalkyl. Kalkylen kan göras med ett excelark och visas i en gemensam mall så alla parter kan läsa, förstå och granska. Med ett värmeförlusttal på en skarp nivå säkras låga värmeförluster och därmed en låg belastning på försörjningssystemet oavsett om det är el- och fjärrvärme som väljs.

Ett styrande krav via ett värmeförlusttal blir enklare, tydligare och mer rättvist. Enbart delar byggherren har rådighet över ingår. Då kan Boverkets förslag med primärenergital utgöra ett bra komplement med syftet att dels använda el effektivt för fastighetens belysning och drift och dels så att och värmepumpar väljs istället för direktverkande el (om elbaserad värme). Krav på mätning av köpt energi och energideklarering är också viktiga komplement. De ger stöd för uppföljning så byggnaden fungerar som tänkt.

Läs mer om värmeförlusttalet i artikeln FAQ om VFT på www.nollhus.se. 

Nils-Eric Sandberg

Reglerarnas marknad

Tanken var att ingen skulle kunna tjäna pengar på sin bostad.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/reglerarnas-marknad-26199

Social housing är ingen lösning på bostadsbristen

Strukturer skapar problemet.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/social-housing-ar-ingen-losning-pa-bostadsbristen-26182
Staffan Åkerlund

Ta Jan Jörnmarks varning på allvar

Den verkliga faran för Sverige är återregleringen av bostadsmarknaden.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ta-jan-jornmarks-varning-pa-allvar-26189
Erik Kalmaru

Det räcker inte med mysområden där marken är som dyrast

Diffust vem som ansvarar för det offentliga rummet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/det-racker-inte-med-mysomraden-dar-marken-ar-som-dyrast-26128

Digitalt språk i nya funktionskrav

Efter årsskiftet startar det konkreta utvecklingsarbetet med nya AMA Funktion.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/digitalt-sprak-i-nya-funktionskrav-26100
Nils-Eric Sandberg

Om lagligt och olagligt

Exakt vad som är lagligt ska framgå av lagtexten.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/om-lagligt-och-olagligt-26098

Planering för effektivt resursnyttjande

Om produktiviteten ska förbättras måste planeringen förbättras.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/planering-effektivt-resursnyttjande-26092
Staffan Åkerlund

Ska det bli skottpengar på 56 000 företagare?

Bekämpning av F-skattare ett hot mot byggkonjunkturen.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/ska-det-bli-skottpengar-pa-56-000-foretagare-26097
Nils-Eric Sandberg

Låna eller spara till huset

Enda utvägen om staten vill få upp bostadsbyggandet.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/lana-eller-spara-till-huset-26060

Varför vill regeringen införa springnotor i byggbranschen?

Lag om entreprenörsansvar gynnar de som fuskar.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/varfor-vill-regeringen-infora-springnotor-i-byggbranschen-26085