Meny

Förenkla byggreglernas energikrav

Förenkla byggreglernas energikrav

Sverige har tidigare gått sin egen väg i Europa vad gäller energikrav på nybyggda hus baserat på uppmätt energi. Men de har i praktiken inte följts upp och haft en otydlig koppling till hållbart byggande. Nu är man tvingad av ett EG-direktiv att införa primärenergital som rättesnöre, skriver flera företrädare för branschen.

Av de utkast vi hittills sett finns en stor risk för energikrav som diskriminerar fjärrvärme, ger utrymme för godtycke och som inte passar in i tillståndsprocessen. Eftersom Boverket arbetar med föreskrifter är det rätt tid att både förbättra och förenkla. Med ett kompletterande krav på lågt värmeförlusttal skulle vi få hållbara hus med lågt energibehov oberoende av energislag.

Dagens byggregler ställer krav på tillförd (köpt) årsenergi vilket beräknas med programvaror som ska hantera klimatfiler, solinstrålning, beteende, produktionssystem och byggnadens egenskaper. Det blir många osäkra indata, slarvfel och godtycke. I en beräkningstävling där 19 deltagare räknade på samma byggnad och med samma underlag blev standardavvikelsen för resultaten 32 % (källa Energi&Miljö nr 3-4 mars 2017).

Enligt BBR24 ska energiprestanda verifieras genom beräkning eller genom mätning i färdig byggnad. En fin tanke, men fungerar inte i praktiken. Kritisk granskning av beräkningarna är knappast görligt med de motiv vi redovisat ovan och därför ovanligt utöver att inkommen handling registreras. Mätning kan ske först under andra driftåret, dvs långt efter det byggnadsnämnden lämnat slutbesked och blir därför inte aktuellt. Vill man läsa av mätare ska mätvärden räknas om för normalt brukande och då saknas ofta mätare för att det ska vara möjligt (varmvatten, hushållsel, mm).

Ett annat problem med nuvarande regelverk är att en sämre byggnad med större värmeförluster kan byggas om en värmepump väljs. Enligt vår mening ska byggregler leda till ett lågt värmebehov oavsett valt energislag. Energislag ska väljas utifrån lokala förutsättningar och kostnad. Med för lågt satta primärenergital för el kan detta problem förvärras.

  • Sätt upp mål
  • Byggregler ska styra mot hållbar utveckling och vara:
  1. enkla och vägledande
  2. Uppföljningsbara innan byggstart och enkla att verifiera
  3. Teknikneutrala relativt olika energislag
  4. Rättvisa och väldefinierade

Byggregler måste styra mot bra byggnader oavsett energikälla. Därför är det svårt med byggregler som blandar byggnadens egenskaper med tillförselsystemets i samma prestandatal.

Styr byggnaden med krav på värmeförlusttal.

Det finns en enkel och elegant lösning för att få byggnader med lågt energibehov, ett värmeförlusttal (VFT). VFT är den värmeeffekt per kvm som byggnaden behöver under årets kallaste dag. Detta är enkelt att beräkna och direkt kopplat till byggnad och dess isolering, täthet, samt ventilation. För beräkningar finns europeiska standarder. Inga nya indata krävs, bara en mindre del av det som ingår i en årsenergikalkyl. Kalkylen kan göras med ett excelark och visas i en gemensam mall så alla parter kan läsa, förstå och granska. Med ett värmeförlusttal på en skarp nivå säkras låga värmeförluster och därmed en låg belastning på försörjningssystemet oavsett om det är el- och fjärrvärme som väljs.

Ett styrande krav via ett värmeförlusttal blir enklare, tydligare och mer rättvist. Enbart delar byggherren har rådighet över ingår. Då kan Boverkets förslag med primärenergital utgöra ett bra komplement med syftet att dels använda el effektivt för fastighetens belysning och drift och dels så att och värmepumpar väljs istället för direktverkande el (om elbaserad värme). Krav på mätning av köpt energi och energideklarering är också viktiga komplement. De ger stöd för uppföljning så byggnaden fungerar som tänkt.

Läs mer om värmeförlusttalet i artikeln FAQ om VFT på www.nollhus.se. 

Dags för offentliga inköpschefer att leva upp till sina stolta miljömål

Kommuner måste våga ställa miljökrav.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/dags-offentliga-inkopschefer-att-leva-upp-till-sina-stolta-miljomal-25316

Ropen skalla - Coclass till alla

Intresset för Coclass är inspirerande!
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ropen-skalla-coclass-till-alla-25251
Fredrik Friblick

Att bygga upp – och riva ner

Det är så mycket elände i världen. Vad har vi byggare med det att göra?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/att-bygga-upp-och-riva-ner-25248

Betongvägar kräver högre kvalitet

Betongvägar är ett långsiktigt och bra alternativ för våra vägbyggen.
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betongvagar-kraver-hogre-kvalitet-25220
Staffan Åkerlund

Detta lär vi oss av Citybanan

Inga systemfel, ändå inträffade olyckorna.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/detta-lar-vi-oss-av-citybanan-25246
Erik Kalmaru

Trä – är det byggnadsmaterialens Kinderägg eller är det inte det?

Är det bara guld och gröna skogar?
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/tra-ar-det-byggnadsmaterialens-kinderagg-eller-ar-det-inte-det-25205
Pernilla Ström

Ös ur dig din svärta på papper

Det råder brist på journalister. Det är allvarligt av många skäl.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/os-ur-dig-din-svarta-pa-papper-25204

”MP borde kunna bättre än så om nybyggnation!”

”MP-ministrarnas utspel måste tolkas som att de vill se fler regler"
debatt
http://byggindustrin.se/artikel/debatt/mp-borde-kunna-battre-sa-om-nybyggnation-25181
Staffan Åkerlund

Finns medvetenhet om risker med systemskiften?

Historien borde lära oss att systemskiften på bostadsmarknaden medför stora risker.
ledare
http://byggindustrin.se/artikel/ledare/finns-medvetenhet-om-risker-med-systemskiften-25197

Rätt balans i styrningen

Krav måste ställas på olika nivåer för att få till en förändring.
kronika
http://byggindustrin.se/artikel/kronika/ratt-balans-i-styrningen-25162